Titel: Koldioxidutsläpp och Finansiell Prestanda inom Energisektorn   Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi    Författare: Jesper Nilsson & David Wahlqvist   Handledare:  Jan Svanberg   Datum: 2024 - Maj    Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur förändringen i koldioxidutsläpp från företag inom energisektorn påverkar deras finansiella prestationer. Genom att fokusera på koldioxidutsläpp som en indikator på miljöprestationer belyses dess effekter på marknadsvärde och företagens ekonomiska prestation.   Metod: Kvantitativ data hämtades för 50 publika energiföretag i Europa för åren 2020–2022 från databasen Refinitiv Eikon. Datamaterialet analyserades sedan med hjälp av Pearsons korrelationstest, VIF-test samt multipla regressionsanalyser genom statistikprogrammet IBM SPSS.    Resultat och slutsats: Resultaten från multipel regressionsanalys visar att ökningar i koldioxidutsläpp (ΔCO2) korrelerar svagt positivt med ROA och ROE, vilket indikerar en förbättring i dessa finansiella nyckeltal. Detta resultat är motsatt till den ursprungliga hypotesen, som förväntade en negativ korrelation. Koefficienten för ΔCO2 var 0,091 för ROA och 0,254 för ROE, båda statistiskt signifikanta. För Tobins Q var sambandet mellan ΔCO2 och finansiell prestation inte signifikant. Dessa oväntade fynd kan delvis förklaras av de ekonomiska effekterna av miljöinvesteringar, som på kort sikt kan öka kostnaderna utan att omedelbart öka finansiella vinster.   Studiens bidrag: Studien ifrågasätter rådande antaganden genom att identifiera en svag positiv korrelation mellan ökade CO2-utsläpp och ekonomisk prestanda. Den understryker vikten av sektorspecifik forskning och ger nya insikter som kan hjälpa beslutsfattare, företagsledare och investerare att bättre bedöma risker och möjligheter inom energisektorn.    Förslag till framtida forskning: Framtida forskning bör utföra mer omfattande longitudinella studier för att förstå de långsiktiga effekterna av förändringar i CO2-utsläpp på finansiell prestanda inom energisektorn. Det vore också intressant att jämföra detta samband med andra sektorer för att se om liknande mönster uppträder. Genom att inkludera fler ekonomiska och miljömässiga faktorer kan forskare få en mer detaljerad bild av hur dessa faktorer samspelar och påverkar företagens prestanda.    Nyckelord: Koldioxidutsläpp, finansiell prestation, energisektorn, ESG-score, ROA, ROE, Tobins Q / Title: Carbon dioxide Emissions and Financial Performance in the Energy sector   Level: Student thesis, final assignment for bachelor’s degree in business administration    Author:  Jesper Nilsson & David Wahlqvist   Supervisor:  Jan Svanberg   Date: 2024 - May    Aim: The purpose of the study is to investigate how changes in carbon emissions from companies in the energy sector affect their financial performance. By focusing on carbon emissions as an indicator of environmental performance, the effects on market value and the companies' economic performance can be highlighted.   Method: Quantitative data was obtained for 50 public energy companies in Europe for the years 2020-2022 from the Refinitiv Eikon database. The data was then analyzed using Pearson’s correlation test, VIF-test, and multiple regression analyses through the statistical program IBM SPSS.    Result and conclusion: The results from the multiple regression analysis show that increases in carbon emissions (ΔCO2) correlates weakly positively with ROA and ROE, indicating an improvement in these financial key figures. This result is contrary to the initial hypothesis, which expected a negative correlation. The coefficient for ΔCO2 was 0.091 for ROA and 0.254 for ROE, both statistically significant. For Tobin’s Q, the relationship between ΔCO2 and financial performance was not significant. These unexpected findings can partly be explained by the economic effects of environmental investments, which in the short term can increase costs without immediately translating into financial gains.   Contribution of the thesis: The study questions prevailing assumptions by identifying a weak positive correlation between increased CO2 emissions and economic performance. It underscores the importance of sector-specific research and provides new insights that can help policymakers, business leaders, and investors better assess risks and opportunities within the energy sector.    Suggestions for future research: Future research should conduct more comprehensive longitudinal studies to understand the long-term effects of changes in CO2 emissions on financial performance within the energy sector. It would also be interesting to compare this relationship with other sectors to see if similar patterns emerge. By including a broader set of economic and environmental factors, researchers can gain a more nuanced and detailed understanding of how these factors interact and impact companies' performance.    Keywords: Carbon emissions, financial performance, energy sector, ESG-score, ROA, ROE, Tobin’s Q

Energisektorn är en av de sektorer som är viktiga för att Sverige ska kunna fungera som land. Därför ställer makthavare extra krav på organisationer som verkar inom energisektorn. I takt med att digitaliseringen utvecklas ökar även hotet av cyberattacker och krav måste då även ställas i den digitala miljön för att undvika att samhällsviktiga tjänster blir utslagna eller att sekretessbelagd data hamnar i fel händer. I denna studie läggs fokuset på hur de organisationer som bedriver verksamhet inom sektorn arbetar med informationssäkerhet.  Studien har tagit reda på hur de som ansvarar för informationssäkerheten förhåller sig till de olika lagar, standarder och riktlinjer som finns inom området. I studien undersöks även hur organisationer inom energisektorn samarbetar med varandra och hur kommunikationen med myndigheter upplevs. Fokus läggs också på att ta reda på vilka utmaningar som finns inom området, och frågeställningarna besvaras med en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie och en litteratursökning. Resultatet visar på att de lagar som driver fram informationssäkerhetsarbetet är NIS-direktivet och säkerhetsskyddslagen. Mycket arbete sker även utifrån ISO 27000-serien, men få är certifierade. Intervjuerna visar dessutom på att det samarbete som finns mellan branschkollegor främst bygger på personliga kontakter och personlig tillit. Energiföretagen upplevs som en bra yta för att diskutera säkerhetsfrågor och skapa kontakt med branschkollegor för att på ett öppet sätt diskutera säkerhetsfrågor. Det finns däremot önskemål om en central organisation i stil med Norges KraftCERT för att kunna diskutera säkerhetsfrågor inom sektorn. Vidare visar resultatet på att de utmaningar som upplevs till stor del handlar om brist på resurser för att kunna implementera rätt säkerhetsåtgärder och utbilda personal, men också hur ledningen väljer att prioritera informationssäkerhet inom organisationen.

The thesis investigates the view and knowledge among large versus small and medium sized enterprises (SME) regarding the implementation of the Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). To enable a broad collection of data the study carries out semi-structured interviews and surveys on companies and stakeholders within the Swedish energy sector, as well as a literature review. The aim of the thesis is to identify the expected strengths, weaknesses, opportunities and threats and the knowledge base within the Swedish energy sector. Furthermore, the aim is to analyze potential consequences of implementation and to suggest potential mitigations where possible. The results indicate that large companies and SMEs to a great extent identify the same challenges and possibilities. However, large companies on average have a higher knowledge level than SMEs. The potential reasons behind this include differences in reporting time frame, level of engagement among sustainability responsible roles, lack of specific ESRS and difficulty in applying the directive. The greatest challenges relate to information dissemination in general and internally, information and data collection along the value chain, implementation for SMEs, increasing the knowledge level among companies and the structure of the directive. The potential solutions include different types of systemic structuring, collaborative efforts and extended responsibilities for stakeholders and authorities. Overall, the directive will entail positive changes and implement CSR as a statutory aspect, however, the directive still requires improvement to fully reach its’ desired potential. / I avhandlingen undersöks synen på och kunskapen om implementeringen av Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) bland stora kontra små och medelstora företag (SME) i den svenska energisektorn. För att möjliggöra en bred insamling av data grundas studien på semistrukturerade intervjuer och enkäter hos företag, intervjuer med intressenter och en litteraturstudie. Syftet med avhandlingen är att identifiera förväntade styrkor, svagheter, möjligheter och hot samt kartlägga kunskapsbasen inom den svenska energisektorn. Vidare är syftet att analysera potentiella konsekvenser av implementeringen och föreslå potentiella åtgärder där det är möjligt. Resultaten visar att företag oavsett storlek i stor utsträckning identifierar samma utmaningar och möjligheter. Inom stora företagen finns dock i genomsnitt en högre kunskapsnivå än hos de små och medelstora företagen. De potentiella orsakerna till detta är bland annat skillnader i tidsramar för rapportering, graden av engagemang hos hållbarhetsansvariga, brist på specifika ESRS och svårigheter att tillämpa direktivet. De största utmaningarna gäller informationsspridning externt och internt, information och datainsamling inom värdekedjan, genomförande för små och medelstora företag, ökad kunskapsnivå bland företag och direktivets struktur. De potentiella lösningarna inkluderar olika typer av systemstrukturering, insatser och ansvarskrav för berörda parter och myndigheter. På det hela taget kommer direktivet att medföra positiva förändringar och göra företagens hållbarhetsansvar till en lagstadgad aspekt, men direktivet behöver fortfarande förbättras för att fullt ut nå sin önskade potential.

Large-scale infrastructure projects are risky ventures, often subjected to poor performance. Time and cost are often escalating beyond estimation while quality and benefits remain unchanged. However, little is known about the project performance in the district heating sector, which serves as basic infrastructure and plays an important role in regional energy transitions. This thesis aims to explore the project performance of large-scale infrastructure projects within the energy sector, particularly the district heating setting to enhance the knowledge of large-scale project performance, and further explore what factors contribute to explaining the performance of large-scale projects within this setting. To fulfil the purpose of this thesis, a multiple case study was conducted in a Swedish district heating setting. A review of relevant literature served as a complement to the primary data retrieved from the cases, laying a theoretical foundation for analysis. The empirical study consists of three parts. The first phase consisted of 18 interviews conducted with people at various positions within the case company to get a holistic picture of the problem and to select the nine cases focused on within this study. The second phase consisted of gathering qualitative and quantitative data on project performance, while the last phase consisted of nine in-depth interviews with the project managers of the nine selected projects. This thesis found a varying project performance, with a mean cost escalation of 12.9 percent and a time increase of 140 days on average. Similar to other studies, large-scale energy infrastructure projects have a tendency to fail rather than succeed when compared to the Iron Triangle criterias, cost, time and quality. Insufficient planning and procurement, weak leadership and ill-performing contractors are significant factors that have a large negative impact on performance. In addition, scope change, environmental context and luck are also shown to impact project performance. Limited evidence on whether political factors have a substantial impact on project performance has been found, in contrast to a large segment within earlier literature. Strong teamwork, both internally within the project team and externally with contracting parties can help neutralise any poor performance caused by any of the above-mentioned factors. The thesis contributes to the literature by discussing large-scale energy infrastructure performance. It is known that large-scale projects are complex and uncertain endeavours and by analysing project performance, knowledge can be enhanced not only on what went wrong but also on what went right. With a global sustainability transition and decarbonisation, energy infrastructure is going to experience large investments in the years to come. With this in mind, developing the most sustainable best practices and prudent project objectives can help project managers to embrace uncertainty and make the right decisions to enhance project performance. / Storskaliga infrastrukturprojekt är ofta riskfyllda, och levererar sällan i linje med uppsatta mål. Både projektens tid och kostnad eskalerar långt bortom de initiala estimeringar som gjorts medan kvalitén och investeringens förmåner förblir oförändrade. Fjärrvärmesektorn är en viktig del i Sveriges energisystem men behöver ständigt tackla dyra investeringar med låg lönsamhet. Syftet med denna uppsats var att undersöka storskaliga infrastrukturprojekt inom energisektorn, i synnerhet med fokus på fjärrvärme, för att öka kunskapen om projektens resultat gällande tid, kostnad och kvalité samt att utforska vilka faktorer som påverkar utfallet av storskaliga projekt i denna sektor. För att uppfylla syftet med denna studie så valdes en flerfallsstudie med en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod tillsammans med en genomgång av relevant litteratur. Litteraturstudien fungerade som ett komplement till den projektspecifika informationen som samlades in och la grunden till det teoretiska ramverk som användes under analysen. Den empiriska studien bestod av tre delar. I den första delen utfördes 18 intervjuer med anställda på olika positioner inom företaget, syftet med dessa intervjuer var att få en holistisk bild av problemet samt att välja ut de nio projekt som analyserades vidare. Fokus för studiens andra del var att samla in kvantitativa och kvalitativa data för de nio projekten medan den sista delen bestod av intervjuer med projektledarna för de nio utvalda projekten. Studien visade på ett varierande resultat gällande projektens utfall där medelvärdet för kostnadsöverskridningar var 12,9 procent och medelvärdet för tidsfördröjningar var 140 dagar. I linje med tidigare studier så har storskaliga energiprojekt en tendens att misslyckas gällande att uppfylla både tidoch kostnadskriterier. De främsta faktorerna som påverkade projektens utfall var otillräcklig planering, en ofördelaktig inköpsstrategi, svagt ledarskap samt entreprenörer som presterade dåligt. Utöver dessa så påverkade även förändringar av projektets omfattning, projektets omgivande kontext och ren och skär tur projektens utfall. Politiska faktorer var ej en framträdande faktor i denna studie, till skillnad från tidigare litteratur där politiska faktorer ofta är i fokus. En sammansvetsad projektgrupp, både internt och externt med avtalade parter, visade sig kunna neutralisera de ovan nämnda faktorerna så att det övergripande utfallet ändå blev bra. Storskaliga energiprojekt är både komplexa och osäkra investeringar. Genom att studera projekts utfall och prestation kan insikter fås inte bara kring vad som gick fel utan också kring vad som gick rätt. Stora investeringar kommer att krävas inom energisektorn under kommande år för att möjliggöra den hållbara omställning som krävs på global nivå. Att etablera bra och hållbara metoder med försiktiga projektmål kan hjälpa projektledningen att flytta fokus från att minimera riskerna till att istället omfamna osäkerheten och fatta rätt beslut på bra grunder.

To combat climate change multiple initiatives have been launched to steer the financial market towards a more sustainable and resilient path. For example the Montreal Pledge that have committed over 120 investors to measure and disclose their carbon footprints of their portfolios. ISS-Ethix Climate Solution provides climate change related services to investors. In order to evaluate companies’ sustainability ISS-Ethix Climate Solution estimates companies’ direct and indirect greenhouse gas emissions. To simplify these estimations, the emissions from corporations are divided into three scopes, where scope 1 and 2 cover the emissions from the combustion of fuels used in the company and electricity generation. Scope 3 corresponds to all other emissions generated upstream and downstream the companies’ supply chain. The aim of this study was to help ISS-Ethix Climate Solution to develop a model that estimates the indirect scope-3-emission intensity for companies in the automobile sector, fossil fuel sector and utility sector. The first objective was to examine if the variations within the sectors could be explained and categorized. To carry this out each sector was defined and their emission sources identified. The emissions could be explained and categorized for the automobile sector and fossil fuel sector. However, the emissions for the utility sector could only partly be explained and categorized. The second objective was to examine which parameters and subcategories were relevant for estimating the emissions. Two methods were investigated to carry out the second objective; correlation analysis and the average-data method. No correlations could be found between any of the sectors and the selected parameters. The estimated emissions using the average-data method were verified to the companies reported emissions. For the automobile and the fossil fuel companies the estimated emissions followed the same trend as the reported data. However, no trend could be found for the utility companies. Estimating emissions using the average-data method requires a certain corporation structure. The method can be used for corporations with a specific output, but does not suit corporations with a more complex structure. The largest limitation with the models was the information shortages from the corporations. Therefore increased transparency from the companies is a necessity in order to develop the models. / För att minska klimatförändringen har ett flertal initiativ lanserats för att göra finanssektorn mer hållbar. Tillexempel Montreal förbindelsen som har fått över 120 investerare att mäta och publicera klimatutsläppen i sina aktieportföljer. Företaget ISS- Ethix Climate Solution erbjuder klimatrelaterade tjänster för investerare. För att värdera hur hållbart ett företag är estimerar ISS-Ethix deras direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser. För att förenkla dessa estimeringar är utsläppen indelade i tre så kallade scopes (områden), där scope 1 och 2 motsvarar emissionerna som genereras av att företaget förbränner fossila bränslen och deras elanvändning. Scope 3 motsvarar alla utsläpp som sker uppströms och nedströms företagens leverantörskedja. Syftet med denna studie var att hjälpa ISS-Ethix Climate Solution att utveckla en modell som estimerade scope 3 utsläppen från företag inom fordonssektorn, fossila- bränslen-sektorn och energisektorn. Det första målet var att undersöka om variationerna inom sektorerna kunde förklaras och kategoriseras. Detta utfördes genom att varje sektor först definierades och utsläppskällorna identifierades. Emissionerna kunde förklaras och kategoriseras för fordonssektorn och fossila-bränslen-sektorn. Däremot kunde utsläppen från energisektorn bara delvis förklaras och kategoriseras. Det andra målet var att undersöka vilka parametrar och sub-kategorier som var viktiga för att estimera sektorernas emissioner. För att göra detta undersöktes två olika metoder; korrelationsanalys och medelvärdesmetoden. Inga korrelationer kunde hittas mellan någon av sektorerna och de undersökta parametrarna. De estimerade emissionerna när medelvärdesmetoden användes, verifierades mot företagens självrapporterade utsläpp. För fordonssektorn och fossila-bränslen-sektorn följde de estimerade och rapporterade utsläppen samma trend. Däremot påträffades ingen trend för energibolagen. Att estimera växthusgasutsläpp med hjälp av en medelvärdesmetod kräver en viss typ av företagsstruktur. Metoden kan användas för företag med en specifik produkt, men är inte lämplig för företag med en mer komplex struktur. Modellernas största begränsning var informationsbristen från företagen. Därför behövs mer transparens från företagen för att kunna utveckla modellerna.