<p>Det svenska elpriset har under de senaste åren stigit kraftigt vilket inneburit avsevärt högre energikostnader för många företag. Siemens Industrial Turbomachinery i Finspång är en av dessa och har under en längre tid sett hur energianvändningen ökar för varje år, framförallt på grund av en allt intensivare produktion. Företaget vill därför se över energianvändningen i verksamheten. En energikartläggning och åtgärdsförslag av den största produktionsbyggnaden på området, Lavalverkstaden, är ett steg i den riktningen.</p><p> </p><p>Energikartläggningen har i grunden baserats på mätningar för att få en översiktlig bild över hur energianvändningen ser ut. Det sker genom att dela in energianvändningen i enhetsprocesser. Med mätningarna som stöd har också åtgärdsförslag identifierats och till viss del har det varit möjligt att kvantifiera besparingspotentialen. Investeringskostnaden är beräknad för de två största investeringarna, i övriga åtgärder är bara hänsyn tagen till besparingen.</p><p> </p><p>Resultatet visar att det finns stora möjligheter att energieffektivisera verksamheten. Byte till ny allmänbelysning och ny tryckluftskompressor är de åtgärder som kräver störst investeringar men som också ger störst besparingar. LCC-analyser visar i båda fallen stor lönsamhet och investeringarna är betalda inom fyra respektive sex år. För övrigt föreslås bland annat konvertering, styrning av belysning och reducerad tomgång. Till följd av åtgärderna kan totalt 1,6 Mkr sparas genom reducering av</p><p> </p><ul><li>1 540 MWh el (-13 %)</li><li>733 MWh fjärrvärme (-15 %) </li><li>261 MWh fjärrkyla (-12 %) </li></ul><p> </p><p>Förutom de åtgärder som kan konkretiseras just nu finns en stor potential på lång sikt. Genom att fokusera mer på energianvändningen i det dagliga arbetet och ersätta energikrävande utrustning mot energieffektivare alternativ kan företagets energianvändning reduceras även framöver. Bland annat finns förslag i rapporten på vad som bör finnas med i inköpsrutiner för att främja inköp av energieffektiv utrustning.</p> / <p>In recent years the Swedish electricity price has risen sharply, which resulted in significantly higher energy costs for the companies. Siemens Industrial Turbomachinery in Finspång is one of those companies and for a long time they have seen how the energy usage is increasing every year, mainly due to an increased production. Therefore the company wants to investigate the energy usage and make an energy analysis of Laval workshop, the biggest production plant of the company.</p><p> </p><p>The energy analysis is fundamentally based on measurements to get an overview of the energy usage of the plant. By dividing those in support and production processes, possibilities to energy efficiency measures have been identified and the savings potential quantified. The investment cost is quantified for the two largest investments, in other energy efficiency measures only the saving is taken into account.</p><p> </p><p>The conclusion is that there are great possibilities to increase energy efficiency. A change of general illumination and a new air compressor calls for the greatest investments but also provides the greatest savings. LCC-analysis shows in both cases high profitability and investments are payed back within four and six years respectively. Moreover, a conversion, reduced lighting and idling losses is suggested. Due to the proposed actions, savings of totally 1.6 million SEK a year can be made by reducing</p><p> </p><ul><li>1537 MWh (-13 %) of electricity</li><li>733 MWh (-15 %) of district heating </li><li>261 MWh (-12 %) of district cooling </li></ul><p> </p><p>In addition to the energy efficiency measures that can be concretized there is a great potential to reduce the energy use also in longer term by focusing more of energy use in daily work. By adding routines when purchasing, energy efficient equipment can be promoted and energy use will be reduced even more.</p>

<p>En ökad kostnadseffektivitet i svenska företag är viktigt för att dessa ska kunna bibehålla sin internationella konkurrenskraft. Då el- och andra energipriser förutsägs stiga i framtiden ökar även företagens energikostnader. Genom energieffektivisering kan företag minska sina kostnader utan att förlora konkurrenskraft.</p><p>Detta arbete har utförts på GETRAG All Wheel Drive AB i Köping och syftar till att kartlägga företagets energianvändning och därigenom lokalisera potentiella möjligheter till energieffektivisering av företagets olika processer. Kartläggningen har haft särskilt fokus på elenergianvändningen då denna står för den största kostnaden bland energislagen. Hänsyn har endast tagits till möjliga besparingar och ingen investeringskostnad för effektiviseringsåtgärderna har beräknats.</p><p>Kartläggningen har genomförts genom mätningar av elanvändningen på produktionsnivå i kronhjulstillverkningen samt insamling av övergripande mätdata över elanvändningen för övriga stöd- och produktionsprocesser. Dessa mätvärden användes för att identifiera de processer som har störst möjlighet till energieffektivisering.</p><p>Resultatet visar på att stora möjligheter till effektiviseringsåtgärder finns på GETRAG. Åtgärdsförslagen delas in i tre alternativ utifrån hur stora investeringar som uppskattningsvis krävs. De åtgärder som föreslås är minskad belysning, minskad tomgång, minskad ventilation, konvertering av icke elspecifika processer till uppvärmning med fjärrvärme samt laststyrning.</p><p>För Alternativ 1 som endast kräver ett fåtal små investeringar finns en besparingspotential på ungefär 1,8 Mkr vilket motsvarar en minskning av elanvändningen med 7 %. Följande Alternativ 2 ger en besparing på 4,4 Mkr och minskar elanvändningen med 21 % men kräver dock något större investeringar. Slutligen ger Alternativ 3 genom relativt stora investeringar en besparingspotential på 5,8 Mkr samt en minskad elanvändning med 25 %.</p> / <p>Increased cost efficiency is of great importance for Swedish companies to maintain their ability to compete on an international market. Electricity as well as other energy prices are predicted to rise rapidly during forthcoming years leading to increasing energy costs. Through energy efficiency measures companies are able to reduce their costs while maintaining their competitiveness.</p><p>This study is a masters thesis performed for GETRAG All Wheel Drive AB in Köping at the Institute of Technology in Linköping. The purpose of the thesis is to make a survey of the energy usage in the plant and by doing so locating potential possibilities to energy efficiency measures. The survey is mainly focusing on electricity usage due to electricity being the major energy cost. Consideration has only been taken to possible energy savings and no investment costs have been calculated.</p><p>The survey has been carried out through a number of measurements of the electricity usage in machines used in the manufacturing of crown wheels. A comprehensive data collection has also been made, presenting the energy usage of the support and the production processes. The data was used to identify processes with the largest possibilities of energy efficiency measures.</p><p>The conclusion of the survey is that there are great opportunities for energy efficiency measures at GETRAG AWD AB. The measures have been divided into three different categories on the basis of estimated investment costs. The suggested measures are reduced lighting, reduced idling losses, reduced ventilation, load control and conversion for non electricity specific processes into heating by district heating.</p><p>In Alternative 1 where only a few minor investments are needed a potential saving of approximately 1.8 million SEK is calculated. This corresponds to an electricity usage reduction by 7 %. The following, Alternative 2, generates a saving of 4.4 million SEK and the electricity usage is reduced by 21 %. Finally, Alternative 3, results in a saving of 5.8 million SEK and a decreased electricity usage by 25 %.</p>

Det svenska elpriset har under de senaste åren stigit kraftigt vilket inneburit avsevärt högre energikostnader för många företag. Siemens Industrial Turbomachinery i Finspång är en av dessa och har under en längre tid sett hur energianvändningen ökar för varje år, framförallt på grund av en allt intensivare produktion. Företaget vill därför se över energianvändningen i verksamheten. En energikartläggning och åtgärdsförslag av den största produktionsbyggnaden på området, Lavalverkstaden, är ett steg i den riktningen.   Energikartläggningen har i grunden baserats på mätningar för att få en översiktlig bild över hur energianvändningen ser ut. Det sker genom att dela in energianvändningen i enhetsprocesser. Med mätningarna som stöd har också åtgärdsförslag identifierats och till viss del har det varit möjligt att kvantifiera besparingspotentialen. Investeringskostnaden är beräknad för de två största investeringarna, i övriga åtgärder är bara hänsyn tagen till besparingen.   Resultatet visar att det finns stora möjligheter att energieffektivisera verksamheten. Byte till ny allmänbelysning och ny tryckluftskompressor är de åtgärder som kräver störst investeringar men som också ger störst besparingar. LCC-analyser visar i båda fallen stor lönsamhet och investeringarna är betalda inom fyra respektive sex år. För övrigt föreslås bland annat konvertering, styrning av belysning och reducerad tomgång. Till följd av åtgärderna kan totalt 1,6 Mkr sparas genom reducering av   1 540 MWh el (-13 %) 733 MWh fjärrvärme (-15 %) 261 MWh fjärrkyla (-12 %)   Förutom de åtgärder som kan konkretiseras just nu finns en stor potential på lång sikt. Genom att fokusera mer på energianvändningen i det dagliga arbetet och ersätta energikrävande utrustning mot energieffektivare alternativ kan företagets energianvändning reduceras även framöver. Bland annat finns förslag i rapporten på vad som bör finnas med i inköpsrutiner för att främja inköp av energieffektiv utrustning. / In recent years the Swedish electricity price has risen sharply, which resulted in significantly higher energy costs for the companies. Siemens Industrial Turbomachinery in Finspång is one of those companies and for a long time they have seen how the energy usage is increasing every year, mainly due to an increased production. Therefore the company wants to investigate the energy usage and make an energy analysis of Laval workshop, the biggest production plant of the company.   The energy analysis is fundamentally based on measurements to get an overview of the energy usage of the plant. By dividing those in support and production processes, possibilities to energy efficiency measures have been identified and the savings potential quantified. The investment cost is quantified for the two largest investments, in other energy efficiency measures only the saving is taken into account.   The conclusion is that there are great possibilities to increase energy efficiency. A change of general illumination and a new air compressor calls for the greatest investments but also provides the greatest savings. LCC-analysis shows in both cases high profitability and investments are payed back within four and six years respectively. Moreover, a conversion, reduced lighting and idling losses is suggested. Due to the proposed actions, savings of totally 1.6 million SEK a year can be made by reducing   1537 MWh (-13 %) of electricity 733 MWh (-15 %) of district heating 261 MWh (-12 %) of district cooling   In addition to the energy efficiency measures that can be concretized there is a great potential to reduce the energy use also in longer term by focusing more of energy use in daily work. By adding routines when purchasing, energy efficient equipment can be promoted and energy use will be reduced even more.

No description available.

Elcertifikatsystemet infördes 2003 för att främja elproduktion från förnybara energikällor. Producenter av förnybar el tilldelas ett elcertifikat för varje producerad MWh och elleverantörer måste köpa in elcertifikat motsvarande en viss kvot av deras elförsäljning, vilket skapar en marknad för elcertifikat. Systemet har lett till att den förnybara elproduktionen från kraftvärme ökat, dels genom förändrad drift samt ökad andel förnybara bränslen i befintliga anläggningar och dels genom investeringar i nya anläggningar. 2007 infördes en lagändring som tidsbegränsar tilldelningen av elcertifikat till en anläggning till maximalt 15 år. De kraftvärmeanläggningar som erhållit stöd sedan systemets införande kommer inte längre tilldelas elcertifikat efter 2012 eller 2014. Detta har lett till att flera kraftvärmeproducenter hävdar att de kommer att investera i nya anläggningar med huvudsaklig motivering att erhålla nya elcertifikat, snarare än att förbättra prestanda. Detta skulle minska utnyttjningstiden för befintliga anläggningar, vilket skulle kunna ses som samhällsekonomiskt negativt om investeringen endast leder till att en anläggning ersätter en principmässigt likvärdig anläggning. Detta examensarbetes huvudsakliga syfte är att utreda vilken påverkan den tidsbegränsade tilldelningen får på elproduktionen i utfasade kraftvärmeverk samt om elcertifikat kan fungera som enda grund till att kraftvärmeproducenter investerar i nya anläggningar. Rapporten utgår från hypotesen ”kraftvärmeanläggningar som fasats ut ur elcertifikatsystemet fortsätter att producera förnybar el och den tidsbegränsade tilldelningen av elcertifikat ger samhällsekonomiskt positiva effekter”. Tre olika energisystem; Växjö, ett fiktivt ”standardsystem” och Linköping, modelleras med hjälp av modelleringsverktyget MODEST. För att se hur elproduktionen förändras beroende på elcertifikattilldelning, simuleras de tre systemen från 2013 och framåt dels med och dels utan elcertifikattilldelning. Resultaten visar att elproduktionen minskar i alla tre systemen då stödet försvinner. I Växjö sker produktionsförändringarna huvudsakligen genom mer rökgaskondensering, i standardsystemet genom mer direktvärme och i Linköping genom mindre kondensproduktion. En uppskalning av resultaten görs för att se den totala produktionsminskningen för de anläggningar som mister sitt stöd efter 2012. En sammanvägd minskning av elproduktionen uppskattas årligen hamna i storleksordningen 15 %, vilket motsvarar cirka 500 GWh av de drygt 3 300 GWh biokraftvärmeproduktion som fasas ut. Genom att denna produktion fasas ut sparas nästan en miljard in i stöd. Detta innebär en kostnad på cirka 2 000 kr/MWh för att bibehålla produktionsnivån, vilket är ett mycket högt stödbehov. I modellerna har möjlighet även getts till investeringar. För Växjö och standardsystemet ges möjlighet att investera i identiska kraftvärmeanläggningar som de befintliga i systemen. Elcertifikatstöd visar sig inte vara tillräckligt som enda motivering för att investera i en ny anläggning. I kombination med bättre prestanda är elcertifikattilldelning dock en betydande faktor. Simuleringarna kan inte visa att upphörd elcertifikattilldelning leder till att investeringar blir lönsamma, som inte skulle varit det även med fortsatt tilldelning. I huvudsak bekräftas hypotesen, eftersom produktionsminskningarna i förhållande till besparat stöd är så små att det inte kan ses som samhällsekonomiskt motiverbart att fortsätta tilldela anläggningarna elcertifikat. Simuleringarna kan inte heller visa att tilldelning av elcertifikat kan fungera som enda grund till investeringar i nya anläggningar. / The Swedish system for green certificates was established in 2003 to promote production of electric power from renewable energy sources. As a result of the system, renewable combined heat and power production (CHP) has increased in Sweden. This is seen by an increased use of existing CHP-plants, an increased use of renewable energy sources and also investments in new plants. In 2007, the period of time a plant is entitled certificates was limited to 15 years. Plants that have been given certificates since 2003 will lose their support after 2012 or 2014. This has resulted in many CHP producers claiming that they will invest in new plants with the main purpose to receive new certificates. That would decrease the utilization time of existing plants. From a national economic point of view this could be seen as negative since new plants would replace comparable plants. The aim for this master's thesis is to investigate how the time limitation affects the production of electric power in CHP plants and if receiving green certificates is a sufficient reason to invest in new plants. This thesis is written with the hypothesis that "CHP-plants, which no longer are entitled to green certificates, will continue producing renewable electric power and that the time limitation gives positive effects from a national economic point of view" Three energy systems, Växjö, a fictitious "typical system" and Linköping, are modeled in the energy-system optimization tool MODEST. The heat and electric power production are simulated from 2013 with and without green certificates. The simulations show that the production of electric power decreases in all three systems without the certificates. From those CHP-plants that lose their certificates after 2012, the estimate is that a decrease of 15%power production will occur. This corresponds to more than 500 GWh/year. Approximately one billion SEK is being saved by not giving the plants certificates. This means that the price to maintain the production level is about 2 000 SEK/GWh, which is very expensive. MODEST is given the possibility to invest in new CHP plants equal to the existing ones in the energy systems, with the difference that the new plants would be given certificates. Receiving green certificates is shown to not be a sufficient motive for investing in new plants. The conclusion of this master's thesis is that the hypothesis for the most part is correct. The production of renewable electric power will decrease to some extent, but from a national economic point of view it cannot be motivated to continue giving certificates to CHP plants after 15 years, if the decrease in production is put in relation to the spared cost.

En ökad kostnadseffektivitet i svenska företag är viktigt för att dessa ska kunna bibehålla sin internationella konkurrenskraft. Då el- och andra energipriser förutsägs stiga i framtiden ökar även företagens energikostnader. Genom energieffektivisering kan företag minska sina kostnader utan att förlora konkurrenskraft. Detta arbete har utförts på GETRAG All Wheel Drive AB i Köping och syftar till att kartlägga företagets energianvändning och därigenom lokalisera potentiella möjligheter till energieffektivisering av företagets olika processer. Kartläggningen har haft särskilt fokus på elenergianvändningen då denna står för den största kostnaden bland energislagen. Hänsyn har endast tagits till möjliga besparingar och ingen investeringskostnad för effektiviseringsåtgärderna har beräknats. Kartläggningen har genomförts genom mätningar av elanvändningen på produktionsnivå i kronhjulstillverkningen samt insamling av övergripande mätdata över elanvändningen för övriga stöd- och produktionsprocesser. Dessa mätvärden användes för att identifiera de processer som har störst möjlighet till energieffektivisering. Resultatet visar på att stora möjligheter till effektiviseringsåtgärder finns på GETRAG. Åtgärdsförslagen delas in i tre alternativ utifrån hur stora investeringar som uppskattningsvis krävs. De åtgärder som föreslås är minskad belysning, minskad tomgång, minskad ventilation, konvertering av icke elspecifika processer till uppvärmning med fjärrvärme samt laststyrning. För Alternativ 1 som endast kräver ett fåtal små investeringar finns en besparingspotential på ungefär 1,8 Mkr vilket motsvarar en minskning av elanvändningen med 7 %. Följande Alternativ 2 ger en besparing på 4,4 Mkr och minskar elanvändningen med 21 % men kräver dock något större investeringar. Slutligen ger Alternativ 3 genom relativt stora investeringar en besparingspotential på 5,8 Mkr samt en minskad elanvändning med 25 %. / Increased cost efficiency is of great importance for Swedish companies to maintain their ability to compete on an international market. Electricity as well as other energy prices are predicted to rise rapidly during forthcoming years leading to increasing energy costs. Through energy efficiency measures companies are able to reduce their costs while maintaining their competitiveness. This study is a masters thesis performed for GETRAG All Wheel Drive AB in Köping at the Institute of Technology in Linköping. The purpose of the thesis is to make a survey of the energy usage in the plant and by doing so locating potential possibilities to energy efficiency measures. The survey is mainly focusing on electricity usage due to electricity being the major energy cost. Consideration has only been taken to possible energy savings and no investment costs have been calculated. The survey has been carried out through a number of measurements of the electricity usage in machines used in the manufacturing of crown wheels. A comprehensive data collection has also been made, presenting the energy usage of the support and the production processes. The data was used to identify processes with the largest possibilities of energy efficiency measures. The conclusion of the survey is that there are great opportunities for energy efficiency measures at GETRAG AWD AB. The measures have been divided into three different categories on the basis of estimated investment costs. The suggested measures are reduced lighting, reduced idling losses, reduced ventilation, load control and conversion for non electricity specific processes into heating by district heating. In Alternative 1 where only a few minor investments are needed a potential saving of approximately 1.8 million SEK is calculated. This corresponds to an electricity usage reduction by 7 %. The following, Alternative 2, generates a saving of 4.4 million SEK and the electricity usage is reduced by 21 %. Finally, Alternative 3, results in a saving of 5.8 million SEK and a decreased electricity usage by 25 %.

Sverige arbetar idag med att minska landets negativa miljöpåverkan och beroendet av fossil energi. Som ett led i detta har miljö- och energipolitiska mål satts upp, där ett av målen är att 50 procent av den svenska energin ska vara förnyelsebar år 2020. Regeringen framhåller att vindkraften har förutsättningar att bli en stor och betydelsefull energikälla i framtiden. För att stimulera utbyggnaden av vindkraft har regeringen beslutat om en planeringsram för vindkraften på 30 TWh år 2020, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Att särskilda satsningar görs på havsbaserad vindkraft beror bland annat på att det till havs finns förutsättningar för en betydande energiproduktion, eftersom vindflödena är högre och jämnare. Samtidigt syns storskaliga havsbaserade vindkraftsanläggningar på långt håll och berör därför väldigt många människors livsmiljöer. Det är denna problematik som uppsatsen handlar om – vilka intressen som ska värdesättas och väga tyngst vid planering och tillståndsgivning av havsbaserad vindkraft. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt utgörs av diskussionen kring styrningen av markanvändning och miljö som förs av Emmelin och Lerman (2006). Författarna talar om två paradigm, miljöparadigmet och planparadigmet, som är delvis svårförenliga i avseende av styrning och beslutsprocess. De teoretiska utgångspunkterna analyseras och diskuteras utifrån studiens resultat för att lyfta detta till en mer generell nivå. Undersökningen i uppsatsen bygger på en studie av två fall där havsbaserad vindkraft planeras. Det som undersöks är hur nationella mål gällande en utbyggnad av vindkraft vägs mot lokala, enskilda intressen i de studerade projekten. I de projekt som undersökts har ett flertal intressekonflikter identifierats. Konflikterna berörde bland annat de planerade projektens påverkan på flora och fauna, Försvarsmaktens verksamhet samt enskilda personer och föreningar som haft synpunkter på projektens påverkan. Dessa gällde främst förändringen på landskapsbilden, minskade fastighetsvärden och störande ljud och ljussignaler. Den genomförda analysen visar att trots att många berörda enskilda intressen överklagat Mark- och miljödomstolens dom om miljötillstånd så har de nationella intressena vägt tyngre. Att det ena studerade fallet prövats i Högsta domstolen bidrar med en intressant aspekt, då denna dom kommer att vara vägledande och väga tungt vid framtida prövningar av liknande fall.

Arbetet syftar till att åskådliggöra energianvändningen i Masurgårdens förskola samt kontrollera om fastighetens energisystem används optimalt. Kartläggningen syftar till att förse fastighetsägaren med beslutsunderlag för framtida investeringskalkyler och energi-besparingsåtgärder.En modell av fastigheten skapades i energisimuleringsprogrammet IDA ICE, klimat-skalet återskapades från konstruktionsritningar, belysning och personbelastning inven-terades på plats. Resterande indata var baserat på nyckeltal från tidigare studier och schablonvärden.Simuleringsresultaten visar att fastigheten inte är i behov av några större investeringar i energibesparande åtgärder. Men det konstateras att en årlig energibesparing på 5308 kWh (5,6 %) är möjlig genom en sänkning av uteluftsflöde under vintermånaderna och genom att byta ut radiatortermostaterna mot nya. Åtgärderna leder även till en förbättring av inomhusmiljön och tros minska problemen med torra slemhinnor under vintermånaderna hos brukarna. / This work aims to illustrate the use of energy in Masurgårdens förskola and verify that the property's energy is used optimally. The survey seeks to provide the landlord with decision support for future investment calculations and energy saving measures.A model of the building is created in the energy simulation program IDA ICE, the building envelope was recreated from the buildings blueprints, lighting and personal load was inventoried. The remaining input data were taken from previous studies or from standard values.Simulation results show that the building is not in need of significant investment in energy saving measures. But it is found that annual energy savings of 5308 kWh (5.6%) is possible by lowering the outdoor airflow during winter months and by replacing the radiator thermostats with new ones. The measures also leads to an improvement of indoor environment and is believed to reduce the problem with mucosal dryness on the buildings occupants during the winter months.

Syftet med markvärme i stadsmiljöer är ofta att hålla gator, torg och andra relevanta markytor snö- och halkfria, till nyttan av att kunna undvika snöröjning. Markvärme är dock en dyr affär och problematisk för miljön.Tekniska verken i Linköping AB är en kommunalägd koncern som bland annat producerar och levererar fjärrvärme, fjärrkyla och markvärme som en tjänst inom divisionen Energi. Företaget har sett ett behov att utreda möjligheten att energieffektivisera markvärmen, då man ser att slutanvändningen av energi är för hög och kunderna inte är beredda att betala de priser som satts för markvärmen.Examensarbetet har syftat till att kartlägga dagslägets markvärme i Linköping och utreda förändringsmöjligheter som kan leda till en energieffektivisering och hur detta påverkar företagets produktion och kostnader.Kartläggningen av markvärmen har visat att det finns ett behov av att standardisera och förbättra styrningen i markvärmesystemens undercentraler. Förslag har därmed tagits fram att komplettera befintliga styrsystem, som har marktemperaturgivare, med fuktgivare, nederbördsgivare och att med den utrustningen inrikta sig på prognosstyrning för att minska slutanvändningen av energi då behovet av markvärme är litet.Energieffektiviseringsåtgärden har utretts med hjälp av en klimatmodell, utvecklad i ett beräkningsverktyg för simulering av styrmetod och väderlek. Modellen är ett marktvärsnitt som representerar markvärmens konstruktion och styrning och tar hänsyn till väderlek som påverkar markytans temperatur. Med denna modell har effektiviseringsåtgärden kunnat utredas. Resultaten av examensarbetet visar att möjlighet till stora energimässiga och ekonomiska besparingar genom enkla förändringar i styrmetod. / The purpose of ground surface heating is often to proactively avoid slipping risks, with the benefit of being able to avoid snow removal.Such snow melting systems are, however, an expensive business for the environment and also an expensive in an economic sense.Tekniska verken i Linköping AB is the regional utility situated in Linköping, Sweden, and among other things produce and deliver heating, cooling and ground surface heating as a service within the division Energy. The company has seen a need to investigate the possibility to improve the energy efficiency of the surface heating system, due to observations of a high energy use for the service as well as customers unwillingness to pay for the service due to too high prices.The purpose of this thesis has been to map the current ground surface heating system and identify possibilities for changes in order to improve its energy performance. Further, the goal has been to present saving potential and investigate how such changes affect the company’s production and costs.The mapping of the system has shown that there is a need to standardize and improve the control systems in each individual surface heating system. Proposals have therefore been to furnish the existing control systems with complementary equipment. Currently, the system is equipped with temperature controls, however, the proposal has been to complement it with humidity and precipitation sensors, and have a focus on weather forecasts. The goal with this proposal is to decrease the end-use of energy when the need for heating is low.The proposal has been investigated using a climate model, developed in a computational tool for the simulation of the control method and weather conditions. The model is a ground cross-section representing the surface heating system design, control system, and weather conditions that affects the ground surface temperature. With this model, the proposal of change in the system has been investigated. The results of the thesis indicate a possibility of major savings of energy and costs by simple changes in the control method.

The purpose of this study is to create a method that can be used to produce decision supportdata for the climate goals of a municipality. The method should be able to demonstrate the potential for reducing energy use and greenhouse gas emissions for measures aimed at the stationary energy system in the municipality. It will be used to make long term projections of energy use and greenhouse gas emissions in order to be able to demonstrate the ability to reach climate goals. The aim was also to test the method's applicability by using the municipality of Uppsala and the Uppsala climate protocol project in a case study. Uppsala climate protocol is a project consisting of participants from business, government and organizations that voluntarily want to commit to reducing their carbon footprint by reducing their energy use and thus work to achieve the municipality's overall climate goal. Public reporting of energy use and climate impact has been studied in order to examine the nature of indicators and accounting figures that are commonly used in the field and how long-term forecasts are formulated. In connection to this, the type and sources for the kind of data needed was also examined. Tools that can be used as means for performing forecasts of energy systems development has been studied and evaluated. In the developed method the municipality’s geographical limit act as an overall system limit. The climate impact of the studied systems originates from fossil fuel combustion in the stationary energy system within the municipal boundaries, with the exception of electricity produced outsidethe municipality. At the case study of the municipality of Uppsala and the Uppsala climate protocol, most of the input data required for a baseline inventory and formulation of scenarios was retrieved from the Swedish Energy Agency, the Swedish Central Bureau of statistics and Vattenfall Heat Uppsala. Energy use and climate change forecasts was made using the simulation tool LEAP (Long-range Energy Alternatives Planning System). Two scenarios were modeled; a reference scenario describing the energy system's long-term development if no further measures is taken in addition to those already decided and an actor scenario describing an alternative development of the energy system based on additional measures to reduce climate impact. Results were reported for a base year, 2020 and 2030. For 2020 the results showed that greenhouse gas emissions from the stationary energysystems becomes 1.7 tonnes CO2-e per capita in the actor scenario, compared with 2.4 tonnes of CO2-e per capita in the reference scenario. The overall climate goal of the municipalityof Uppsala and Uppsala climate protocol is that total emissions should not exceed 4.8 tonnes CO2-e per capita by 2020. The case study shows how the method can be used to make projections of energy use and climate impact from the stationary energy system within a municipality. It also shows how the method can be used to compare measures for achieving climate goals.