Possibilities for energy recovery from sludge at Chişinȃu wastewater treatment plant have been investigated and evaluated. One way of recovering energy from sludge is to produce biogas through anaerobic digestion. Which method of biogas usage that is to prefer in Chişinȃu has been evaluated from a cost-efficiency point of view. There is a possibility that a new waste incineration plant will be built next to the wastewater treatment plant, and therefore solutions that benefit from a co-operation have been discussed. The results show that biogas production would be suitable and profitable in a long time perspective if the gas is used for combined heat and power production. Though, the rather high, economical interest rates in Moldova are an obstacle for profitability.

<p>Possibilities for energy recovery from sludge at Chişinȃu wastewater treatment plant have been investigated and evaluated. One way of recovering energy from sludge is to produce biogas through anaerobic digestion. Which method of biogas usage that is to prefer in Chişinȃu has been evaluated from a cost-efficiency point of view. There is a possibility that a new waste incineration plant will be built next to the wastewater treatment plant, and therefore solutions that benefit from a co-operation have been discussed. The results show that biogas production would be suitable and profitable in a long time perspective if the gas is used for combined heat and power production. Though, the rather high, economical interest rates in Moldova are an obstacle for profitability.</p>

I denna avhandling har miljönyttan vid återvinning samt förbränning avplastförpackningsavfall undersökts. I rapporten definieras miljönyttan som denmängd koldioxid som undviks, samt den energimängd som undviks att användassamt utvinns. Två scenarier har undersökts, miljönyttan undersöks i båda fallen då deställs i för-hållande till deponering av avfallet inklusive ersättning av den förloradeplast-produkten genom primär produktion. I det första scenariot ställs deponi motmaterialåtervinning av plastförpackningsavfallet för sekundär produktion till en nyprodukt. I det andra scenariet ställs deponering mot förbränning av plastförpackningsavfalletför energiutvinning och följaktligen också primär produktion till en nyprodukt. Den miljönytta, alltså den energiåtgång samt koldioxidutsläpp som undviksi de båda fallen skall sedan motsvara den sträcka som avfallet kan transporteras innantransporten motsvarar mer koldioxidutsläpp och energiförbrukning än vad somundvikts genom avfallshanteringen.Resultatet visar att återvinningsgraden på det avfall som samlas in har en avgörandebetydelse för huruvida långt plastförpackningsavfallet kan transporteras. Omåtervinningsgraden sjunker under 80 procent är det ur koldioxidsynpunkt inte längremiljömässigt hållbart att transportera avfallet. Ur energisynpunkt är återvinning alltidatt föredra då det krävs mycket energi vid nyproduktion av plastförpackningar frånjungfruligt material.

Under det senaste decenniet har miljöfrågan blivit ett ständigt växande problem. Fristående organisationer som IPCC, som är FN:s friståendeorgan för att sammanfatta och bedöma vetenskapen relaterad till den globala uppvärmningen, bedömer att den globala uppvärmningen till följd av mänsklig inverkan kommer att överstiga 1,5 grader år 2100 och att våra ekosystem kommer att påverkas negativt till icke återhämtningsbara nivåer. För att förbättra det kritiska läget har efterfrågan på förnybar energi ökat kraftigt. Till följd av detta så har vindkraftsindustrin utvecklatsi hög grad och utvecklas fortfarande. I detta kandidatexamensarbete undersöks en konceptidé om ett hopfällbart vindkraftverk för att öka årlig energiproduktion samt reducera de aerodynamiskalasterna. Hypotesen för detta arbete är att ett hopfällbart vindkraftverk kan ökaden årliga energiproduktionen med 100% genom en fördubbling av sveparean med samma mängd insatsmaterial. Konstruktionslösningen för hopfällbarhet antas vara löst av andra och tidigare konstruktionslösningar för hopfällbarhet har undersökts och presenterats. För att analysera en potentiell ökning av årlig energiproduktion användes NREL:s mjukvara WISDEM samt deras 3,4-MW landbaserade referensvindkraftverk. Resultatet tydde på att med dubbel sveparea kan man få en ökning med 79% av den årliga energiproduktionen, en ökning med 48% av lyftkraften och en ökning med 84%av motståndskraften. / During the last decade the environmental impact has become an increasingly growing problem. The IPCC have reported the ever increasingly environmental impact from fossil fuels and emissions of greenhouse gases. Their assessment from 2021 notes that the environmental impact because of humans will lead to at least an increase of 1.5 degrees increase in temperature by the year 2100 and that our ecosystems will be irreversibly damaged. To combat these changes the demand for renewable energy sources has increased. This increase in demand has led to the wind energy sector growing rapidly with a lot of recent developments in the field. In this bachelor thesis a concept idea of a foldable wind turbine has been proposed. The goal is to determine if an increase in annual energy production of 100% is possible with a doubling of the rotor swept area and a constant mass. The mechanism for foldability is assumed to be invented and research on previous works looking into foldability in wind turbines has been performed. To analyze the potential increase in annual energy production the software WISDEM, developed by NREL, was used together with their 3.4-MW reference wind turbine. The results showed that with a doubled rotor swept area an increase in annual energy production of 79% was achieved together with an increase of 48% of the lift force and an increase of 84% of the drag force.

I studien har resurstillgången i form av biomassa inom Östergötland kartlagts för att undersöka om det finns en potentiell möjlighet för ett ökat tillvaratagande av skördad biomassa från skogsbruket. Det har även undersökts om ett tillvaratagande av biomassa för en ökad energiutvinning är ekonomiskt hållbart i förhållande till de rörliga transportkostnader som medförs. Utifrån den kartläggning som genomförts har därmed en matematisk modell skapats som ger förslag på hur biomassan skall fördelas från resurspunkter till värmeverk i Östergötlands 13 kommuner, för att därmed uppfylla den efterfrågan av fjärrvärme som finns i respektive kommun. Den matematiska modellen fördelar även ut de resurser som finns kvar efter att efterfrågan har uppfyllts, till ett antal optimalt placerade kondenskraftverk, där elektricitet skall utvinnas. Utifrån 4 framtagna scenarier tyder den matematiska modellens resultat på att ett ökat tillvaratagande av biomassa i form av grot och stubb kan genomföras med lönsamhet genom optimerad lokalisering av förbränningsstationer och fördelning av biomassa. Denna studie är en del av ett kommande forskningsprojekt och ger en första indikation på att det finns en potential för ett ökat tillvaratagande av biomassa från skogsbruket.

This thesis explores the viability of various energy harvesting technologies for powering micro-scale IoT devices in outdoor environments, specifically for products developed by Thule Sweden AB. Through a comprehensive literature review and experimental testing, we evaluated the performance of solar panels and piezoelectric systems to identify sustainable power solutions that could replace or reduce dependence on traditional battery power. Our methodology involved controlled laboratory tests and real-world applications on car roof boxes and bike trailers to assess the technologies under practical conditions. The experiments aimed to achieve a minimum daily energy output of 20 Joules. This target was chosen with reference to the energy consumption data of a specific IoT device used by Thule. The results demonstrated that while both solar and piezoelectric technologies have their possibilities and limitations, they hold promise for integration into IoT applications, offering a step towards more sustainable product designs. These findings contribute to a broader understanding of energy harvesting’s potential to reduce environmental impact and enhance the self-sufficiency of energy production in outdoor IoT applications. / Denna avhandling undersöker genomförbarheten av olika teknologier för energiutvinning för att driva mikroskaliga IoT-enheter i utomhusmiljöer, specifikt för produkter utvecklade av Thule Sweden AB. Genom en omfattande litteraturöversikt och experimentella tester utvärderade vi prestandan hos solpaneler och piezoelektriska system i syfte att identifiera hållbara energilösningar som kunde ersätta eller minska beroendet av traditionella batterier. Vår metodik inkluderade både kontrollerade laboratorietester och praktiska tillämpningar på takboxar och cykelkärror för att bedöma teknologierna under praktiska förhållanden. Experimenten syftade till att uppnå en minsta daglig energiproduktion på 20 joule. Detta mål baseras på energiförbrukningsdata från en specifik IoT-enhet som används av Thule. Resultaten visade att även om både sol- och piezoelektriska teknologier har sina fördelar och begränsningar, har de potential för integration i IoT-applikationer, vilket erbjuder ett steg mot mer hållbara produktdesigner. Dessa fynd bidrar till en bredare förståelse för energiutvinningens potential att minska miljöpåverkan och förbättra självförsörjningen av energiproduktion för IoT-applikationer utomhus.