I samband med coronapandemin har intresset för odling ökat i Sverige. Odling har många positiva aspekter som produktion av livsmedel, ökat psykiskt välbefinnande, ökat biologisk mångfald samt att det kan skapa gemenskap. För att odla och plantera hemma kan jord köpas i påsar i många butiker. Däremot är ett stort problem i dagens samhälle ohållbara produktions- och konsumtionsvanor. Det finns studier som visar på att design kan användas som problemlösningsverktyg inom detta problemområde. I utgångspunkt ur detta har denna studie syftat till att ur ett designperspektiv undersöka hur blomjordsförpackningars visuella kommunikation ser ut kopplat till hållbarhet och ursprung. För att undersöka detta har metoderna visuell research och kvantitativ innehållsanalys utförts. Den visuella researchen utfördes genom en fotodokumentation i butiker utifrån ett strategiskt urval. Fotografierna gav en överblick över hur förpackningarna ser ut på den svenska marknaden idag. Resultatet av den visuella researchen låg till grund för den kvantitativa innehållsanalysen då analysenheterna var de blomjordsförpackningar som fotograferats. Den visuella innehållsanalysen visade på frekvensen av bland annat grafiska designelement samt miljö- och ursprungsmärkningar. Resultatet kan generaliseras till teoriområdena i studien, vilka huvudsakligen var visuell kommunikation och grafiska designelement, samt hållbar konsumtion och produktion. Huvudsakligen kan det sägas att det finns potential för visuell kommunikation att underlätta för konsumenter att göra miljövänligare val och därmed bidra till en hållbarare konsumtion av blomjordar. Det finns även utvecklingsmöjligheter för produkt- och förpackningsdesigners att bilda till en mer hållbar produktion. Denna studie visade nuläget på marknaden och kan därmed användas som utgångspunkt för framtida utvecklingsmöjligheter. Under våren har jag undersökt blomjordsförpackningar och de problem, kopplade till hållbarhet, som finns inom odlingsvarumärken idag. Ett tydligt problem var det överflödiga användandet av plastförpackningar, vilketbidrar till att något så naturnära som odling kan ha en negativ miljöpåverkan. Ytterligare problem med jordsäckarna är att de är stora, tunga och svåra att bära.Jag har med utgångspunkt ur FN:s globala hållbarhetsmål nummer 12, hållbar konsumtion och produktion och 13, bekämpa miljöförändringarna, skapat varumärket Jordnära. Varumärket har fokus på att arbeta med att minska plastanvändandet i dess förpackningarna. Ett sätt att göra detta är att sälja torkad jord som konsumenten själv får blöta upp innan användning, samt att sälja växtnäring i fast form i stället för flytande. Namnet Jordnära står för varumärkets fokus på jorden och växternas hälsa samt att produkterna produceras i Sverige, det vill säga nära. Jordnära vill hjälpa konsumenter att odla hållbarare. Den följande delen kommer visa hela min process med varumärket, från idé till slutgiltig produkt och utställning.

This report presents the combined work from two B.Sc. mechanical engineering students from Halmstad University. The thesis Tårtförpackningar represents 15 ECTS-credits and have been active over a 20-week period during the spring of 2019. The work that has been done with this thesis is an obligatory part of the education on a bachelor’s degree level. The purpose of the thesis is for the students to apply their theoretical knowledge they have gathered during this 3-year period and combine that with the practical collaboration with a company This thesis is a result of the collaboration between two students from Halmstad University and the packaging company INP in Ljungby. The project’s main purpose is to develop more user-friendly cake packaging since the packages today has at least one of following issues: hard to open, difficult to stack on each other, lack of stability on the bottom piece, the cake touches the lid and gets messy. With our packaging, we have succeeded in fulfilling all the above requirements and developed cake packages where it can accommodate a relatively heavy cake that doesn’t make the bottom to sag or touch the side of the lid. The design of the bottom part makes it easy to remove the cake from the package. It’s also easy to open the lid without it touching the cake. The various lids are designed based on our market research where one type of our lids has a simple design to enhance the cake, and the other type is where the packaging itself is emphasized.

I denna avhandling har miljönyttan vid återvinning samt förbränning avplastförpackningsavfall undersökts. I rapporten definieras miljönyttan som denmängd koldioxid som undviks, samt den energimängd som undviks att användassamt utvinns. Två scenarier har undersökts, miljönyttan undersöks i båda fallen då deställs i för-hållande till deponering av avfallet inklusive ersättning av den förloradeplast-produkten genom primär produktion. I det första scenariot ställs deponi motmaterialåtervinning av plastförpackningsavfallet för sekundär produktion till en nyprodukt. I det andra scenariet ställs deponering mot förbränning av plastförpackningsavfalletför energiutvinning och följaktligen också primär produktion till en nyprodukt. Den miljönytta, alltså den energiåtgång samt koldioxidutsläpp som undviksi de båda fallen skall sedan motsvara den sträcka som avfallet kan transporteras innantransporten motsvarar mer koldioxidutsläpp och energiförbrukning än vad somundvikts genom avfallshanteringen.Resultatet visar att återvinningsgraden på det avfall som samlas in har en avgörandebetydelse för huruvida långt plastförpackningsavfallet kan transporteras. Omåtervinningsgraden sjunker under 80 procent är det ur koldioxidsynpunkt inte längremiljömässigt hållbart att transportera avfallet. Ur energisynpunkt är återvinning alltidatt föredra då det krävs mycket energi vid nyproduktion av plastförpackningar frånjungfruligt material.

Insamlingen av använda plastförpackningar varierar mellan de svenska kommunerna. Tidigare studier har undersökt de regionala skillnaderna utifrån antagandet att faktorerna bakom insamlingen av återvinningsbara material har samma inverkan på graden av insamling oberoende av storleken på kommunerna. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som kan bidra till att förklara insamlingen av plastförpackningar bland svenska kommuner, samt att analysera om betydelsen av dessa faktorer skiljer sig åt mellan större och mindre kommuner. Med hjälp av data från 242 kommuner för åren 2011–2015 delades Sveriges kommuner upp i större respektive mindre kommuner (enligt SKR:s klassificering). Genom regressionsanalys (OLS) av ovan nämnda paneldataset går det att jämföra och identifiera skillnader. Resultaten visar att det finns skillnader i bakomliggande faktorer till insamlingen av plastförpackningar. Specifikt framkommer att i båda fallen är insamlingen av plastförpackningar (i kilogram per invånare) högre i kommuner med relativt sett lägre ekonomisk standard samt högre medelålder. Det finns dock även viktiga skillnader mellan större och mindre kommuner, inte minst i form av att policyvariabler tenderar att ha mer framträdande effekter på källsorteringen i mindre kommuner jämfört med större. Mindre kommuner som infört viktbaserade avgifter samt har ett högt antal återvinningsstationer per invånare har en statistiskt signifikant högre källsortering. Motsvarande policyeffekter kunde inte uppvisas för de större kommunerna.

Almost five million tonnes of household waste was generated in Sweden in 2018, half of which was residual waste sent for incineration with energy recovery. For materials that can not be recycled or biologically treated, incineration with energy recovery is considered a preferred management option. The issue is that the fraction for residual waste contains considerable amounts of wrongly sorted materials, such as food waste and plastic packaging, which can be recycled or biologically treated, thus causing a smaller environmental impact. To quantify the composition and waste quantities of the wrongly sorted materials a waste composition analysis of the residual waste from four community bins in Västmanland county was conducted. The analysis revealed that about two-thirds of the waste was wrongly sorted and only one-third was actual residual waste. Life cycle analysis was subsequently used to calculate the carbon footprint of the wrongly sorted food waste and plastic packaging waste as well as the carbon footprint from optimal sorting and treatment of the materials. The investigation concluded that for food waste, anaerobic digestion caused a smaller climate impact than incineration with energy recovery and for plastic packaging, recycling generated a smaller climate impact than incineration with energy recovery. The size of the carbon footprint for the different management methods was in line with the priority order given in the waste hierarchy, stated in Swedish legislation.  However, the size of the potential climate savings partly depended on the choices made in the life cycle analysis where the most sensitive parameters were related to external production of heat, polymer resin and vehicle fuel. If the potential climate savings is extrapolated for VafabMiljö's entire collecting area, the total climate savings per year would be 8 263 tonnes of carbon dioxide equivalents per year for food waste and 2 070 tonnes of carbon dioxide equivalents per year for plastic packaging waste. This would be equivalent to driving 1 250 laps around the Earth with a car every year or flying 14 900 times Sweden–Thailand back and forth every year. / Nästan fem miljoner ton hushållsavfall genererades i Sverige under 2018, varav ungefär hälften skickades till energiåtervinning. För avfall som inte kan materialåtervinnas eller behandlas biologiskt anses energiåtervinning vara den bästa metoden för avfallshantering. Problemet är att stora mängder återvinningsbart material såsom matavfall och plastförpackningar felaktigt hamnar i restavfallet när det istället hade kunnat återvinnas och på så sätt medfört en mindre miljöpåverkan. För att kvantifiera samansättning och avfallsmängder av det felaktigt sorterade materialet, gjordes en plockanalys på restavfallet från fyra miljöbodar i Västmanland. Analysen visade att ungefär två tredjedelar av materialet var felaktigt sorterat och endast en tredjedel utgjordes av övrigt restavfall. Livscykelanalys användes därefter för att beräkna klimatavtrycket för det felaktigt sorterade matavfallet och för plastförpackningarna som återfanns i restavfallet såväl som klimatavtrycket för optimal sortering och hantering av materialen. Ordningen i avfallshierarkin visade sig stämma väl överens med klimatavtrycket från de olika behandlingsmetoderna i det undersökta området. För matavfall innebar rötning en lägre klimatpåverkan än energiåtervinning och för plastförpackningar medförde materialåtervinning en lägre klimatpåverkan än energiåtervinning. Storleken på besparingarna av växthusgaser berodde dock till viss del på val av inparametrar och de faktorer som främst påverkade var alternativ produktion av värme, plastråvara och drivmedel. Om resultaten extrapoleras över hela VafabMiljös upphämtningsområde så skulle de totala klimatbesparingarna för matavfall vara 8 263 ton koldioxidekvivalenter per år och för plastförpackningar 2 070 ton koldioxidekvivalenter per år. Dessa besparingar är jämförbara med bilkörning motsvarande 1 250 varv runt jorden varje år eller 14 900 tur- och returresor med flyg Sverige–Thailand varje år.