<p>I den här rapporten redogör jag för mitt examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning på Mälardalens högskola under våren 2008.</p><p>   Jag har jobbat för företaget <em>Kontor Ett,</em> som finns i Norrköping, med deras yttre och inre koncept samt entré.</p><p><em>   Kontor Ett </em>är ett företag som dels säljer designmöbler, dels har en inredningstjänst som riktar sig mot företag och privatkunder. Deras butik är uppdelad mellan flera hus.</p><p> </p><p>Syftet med mitt examensarbete är att på bästa sätt få <em>Kontor Etts</em> koncept att synas ut mot kund och på hur de kan få sina båda delar av butiken att uppfattas som att de hör ihop.</p><p>  </p><p>Mina resultat bygger på informationsdesignteori, annan forskning kring butiker samt hur människor upplever sin omgivning.</p><p> </p><p>De metoder jag använt mig av är nulägesbeskrivning, intervju, jämförelse, personas och kundflödesmätning.</p><p><strong> </strong></p><p>De slutsatser som dras är bland annat att närkontext, inre och yttre kontext, påverkar hur meddelandet uppfattas, om att här finns en butik på platsen.</p><p>   Men även hur butikens entré är placerad är väsentligt för intrycket. Man kan genom placering få entrén att uppfattas som privat eller publik.</p>

<p>I dagens samhälle är det mycket som inte är tillgängligt och användbart för alla. Målet är att det ska vara jämlikt att leva och ta del av omgivningen. Detta innebär att även personer med en funktionsnedsättning ska kunna ta sig in i en byggnad, helst genom huvudentrén. Förr i tiden tänkte man inte på tillgänglighet på samma sätt och byggnaderna blev därför inte tillgängliga för alla. Men idag finns det bestämmelser som måste följas och även kulturhistoriskt värdefulla byggnader måste tillgänglighetsanpassas. När dessa samtidigt ska bevaras uppstår det lätt konflikter. Det kan leda till att alla krav på tillgänglighet inte kan uppfyllas utan att byggnaden förvanskas.</p><p>Syftet med rapporten är att ta reda på om det går att komma fram till några generella slutsatser över hur tillgängligheten kan lösas effektivare vid entréer till kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Detta görs genom att titta på tidigare genomförda projekt och på så sätt undersöka om det finns några likheter vad gäller omständigheter på platsen och den slutliga lösningen. En stor del av arbetet går även ut på att inventera fyra byggnader i Gävle och se vad det finns för vanliga brister vad gäller tillgänglighet och användbarhet vid kulturhistoriska byggnader. Slutligen görs intervjuer med kunniga personer inom tillgänglighetsområdet och som själva är beroende av extra bra tillgänglighet.</p><p>Slutsatsen av arbetet är att det är svårt att säga något generellt om hur tillgängligheten kan förbättras. En orsak till detta är varsamhetskravet och förvanskningsförbudet som borde klargöras tydligare. Fler bra exempel på lösningar måste även spridas. De vanliga brister som finns i befintlig bebyggelse är oftast de mindre detaljerna. I återkommande fall är det brist på kontrastmarkeringar, belysning och ledstänger. Detta är något förvånande eftersom det är tämligen billiga åtgärder och som dessutom oftast kan utföras utan att förvanska byggnaden. Slutligen har en lathund sammanställts, med de mest grundläggande kraven som gäller vid utformningen av en tillgänglig och användbar entré. Det är meningen att modellen kan användas som grund för projektörer så att inga detaljer glöms bort och ett effektivare arbete kan utföras för att nå en jämnare nivå på tillgängligheten.</p> / <p>In the society today there are many areas in our surroundings that are not accessible and applicable to everyone, even though the goal is that they should be. This includes people with some sort of functional disability. This means that also people with a functional disability should be able to enter a building through the main entrance. In the earlier days when buildings were constructed, people didn’t think about the accessibility for handicapped persons, which resulted in that many buildings became inaccessible to them. Today there’s rules that states that all buildings shall be adapted so that they become accessible to functional disabled people, this also includes older buildings whit a culture-historical value. At the same time, these culture-historical buildings should be preserved. These two requirements can sometimes cause a conflict. That can result with that all requirements on access cannot be met, without distorting the building.</p><p>The aim of this report is to conclude if some general guidelines can be established about how to solve conflict between preservation and accessibility. This is accomplished by observations of earlier solutions of the problem, and to find out if there are any similarities in the surrounding and selections of solution. A big part of the work also lies in the investigation of four buildings in Gävle, to find if there are some lacks of the accessibility. Finally interviews are performed with people who are the field of expertise, and who themselves are in the need of good accessibility.</p><p>The conclusion of the work is that it’s hard to say something generally about how to make the accessibility better. A reason is that the careful requirement and distortion prohibition needs to be clarified clearer. More good examples also have to be disseminated. What buildings generally miss is smaller details. In repeated cases, it’s shortage of contrast markings, lightning and handrails. This is surprising because it’s rather cheap measures and that moreover can be carried out without corrupting the buildings. Finally a guideline has been produced, containing the most fundamental requirements that are current when creating an accessible and applicable entrance. This model can help people that work whit accessibility, to faster come up with an acceptable solution. It also makes it less likely that some details are overlooked and the accessibility will be better.</p>

I den här rapporten redogör jag för mitt examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning på Mälardalens högskola under våren 2008.    Jag har jobbat för företaget Kontor Ett, som finns i Norrköping, med deras yttre och inre koncept samt entré.    Kontor Ett är ett företag som dels säljer designmöbler, dels har en inredningstjänst som riktar sig mot företag och privatkunder. Deras butik är uppdelad mellan flera hus.   Syftet med mitt examensarbete är att på bästa sätt få Kontor Etts koncept att synas ut mot kund och på hur de kan få sina båda delar av butiken att uppfattas som att de hör ihop.    Mina resultat bygger på informationsdesignteori, annan forskning kring butiker samt hur människor upplever sin omgivning.   De metoder jag använt mig av är nulägesbeskrivning, intervju, jämförelse, personas och kundflödesmätning.   De slutsatser som dras är bland annat att närkontext, inre och yttre kontext, påverkar hur meddelandet uppfattas, om att här finns en butik på platsen.    Men även hur butikens entré är placerad är väsentligt för intrycket. Man kan genom placering få entrén att uppfattas som privat eller publik.

I dagens samhälle är det mycket som inte är tillgängligt och användbart för alla. Målet är att det ska vara jämlikt att leva och ta del av omgivningen. Detta innebär att även personer med en funktionsnedsättning ska kunna ta sig in i en byggnad, helst genom huvudentrén. Förr i tiden tänkte man inte på tillgänglighet på samma sätt och byggnaderna blev därför inte tillgängliga för alla. Men idag finns det bestämmelser som måste följas och även kulturhistoriskt värdefulla byggnader måste tillgänglighetsanpassas. När dessa samtidigt ska bevaras uppstår det lätt konflikter. Det kan leda till att alla krav på tillgänglighet inte kan uppfyllas utan att byggnaden förvanskas. Syftet med rapporten är att ta reda på om det går att komma fram till några generella slutsatser över hur tillgängligheten kan lösas effektivare vid entréer till kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Detta görs genom att titta på tidigare genomförda projekt och på så sätt undersöka om det finns några likheter vad gäller omständigheter på platsen och den slutliga lösningen. En stor del av arbetet går även ut på att inventera fyra byggnader i Gävle och se vad det finns för vanliga brister vad gäller tillgänglighet och användbarhet vid kulturhistoriska byggnader. Slutligen görs intervjuer med kunniga personer inom tillgänglighetsområdet och som själva är beroende av extra bra tillgänglighet. Slutsatsen av arbetet är att det är svårt att säga något generellt om hur tillgängligheten kan förbättras. En orsak till detta är varsamhetskravet och förvanskningsförbudet som borde klargöras tydligare. Fler bra exempel på lösningar måste även spridas. De vanliga brister som finns i befintlig bebyggelse är oftast de mindre detaljerna. I återkommande fall är det brist på kontrastmarkeringar, belysning och ledstänger. Detta är något förvånande eftersom det är tämligen billiga åtgärder och som dessutom oftast kan utföras utan att förvanska byggnaden. Slutligen har en lathund sammanställts, med de mest grundläggande kraven som gäller vid utformningen av en tillgänglig och användbar entré. Det är meningen att modellen kan användas som grund för projektörer så att inga detaljer glöms bort och ett effektivare arbete kan utföras för att nå en jämnare nivå på tillgängligheten. / In the society today there are many areas in our surroundings that are not accessible and applicable to everyone, even though the goal is that they should be. This includes people with some sort of functional disability. This means that also people with a functional disability should be able to enter a building through the main entrance. In the earlier days when buildings were constructed, people didn’t think about the accessibility for handicapped persons, which resulted in that many buildings became inaccessible to them. Today there’s rules that states that all buildings shall be adapted so that they become accessible to functional disabled people, this also includes older buildings whit a culture-historical value. At the same time, these culture-historical buildings should be preserved. These two requirements can sometimes cause a conflict. That can result with that all requirements on access cannot be met, without distorting the building. The aim of this report is to conclude if some general guidelines can be established about how to solve conflict between preservation and accessibility. This is accomplished by observations of earlier solutions of the problem, and to find out if there are any similarities in the surrounding and selections of solution. A big part of the work also lies in the investigation of four buildings in Gävle, to find if there are some lacks of the accessibility. Finally interviews are performed with people who are the field of expertise, and who themselves are in the need of good accessibility. The conclusion of the work is that it’s hard to say something generally about how to make the accessibility better. A reason is that the careful requirement and distortion prohibition needs to be clarified clearer. More good examples also have to be disseminated. What buildings generally miss is smaller details. In repeated cases, it’s shortage of contrast markings, lightning and handrails. This is surprising because it’s rather cheap measures and that moreover can be carried out without corrupting the buildings. Finally a guideline has been produced, containing the most fundamental requirements that are current when creating an accessible and applicable entrance. This model can help people that work whit accessibility, to faster come up with an acceptable solution. It also makes it less likely that some details are overlooked and the accessibility will be better.

Det upplevda rummet är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med detta arbete är att studera vilka rumsliga formelement som kan understödja orienterbarheten och skapa ett bra flöde i ett rum. Arbetet utgår ifrån entréhallen på Tekniska museet i Stockholm där svårigheter i orienteringen leder till stopp i flödet. Arbetet strävar mot att ta fram ett designförslag som minskar dessa stopp, samt öka framkomligheten och orienterbarheten. Målet är att skapa en positiv och trygg upplevelse vid museibesöket.   Under inhämtningen av empirin ifrån notationer av rörelsemönster, observationer, rumsanalyser och intervjuer har det visat sig att rummet skapar stora folksamlingar på grund av svår orienterbarheten. Under inläsningen av teorier kring wayfinding, kognitionspsykologi, upplevelserum, formelement, m.m, har det visat sig att god orienterbarhet, tydliga och distinkta rum och kontrastrikedom är avgörande för att besökaren ska få en positiv upplevelse. Att upplevelsen i sin tur påverkar besökarens rörelse i rummet och att runda former skapar mjukhet men också generera rörelse är något som teorierna belyst.   Utifrån empiri och teori har ett gestaltningsförslag tagits fram som främjar besökarens möjlighet till att få en överblick över rummet. Kontraster och ”popout”-effekter har bidragit till att rummets delar blivit mer distinkta och funktionerna blivit tydligare. Tillsammans med runda linjer och böljande former har rummets framtoning blivit mjukare och den positiva upplevelsen har därmed ökat. Rummet har även förbättrat tillgängligheten för personer med nedsatt orienteringsförmåga som till stor del kräver en kontrastrik miljö för navigering.

I've been studying the entrance to Iittala Outlet in Vingåker with the purpose of finding a way to make the entrance more distinct and also increase the accessibility, the orientation and the availability. With interviews and notations as a method I've determined the extent of the problem and the motions of the visitors at the outlet area. With further support from previous research and litterature I've made a design proposal. The design proposal contains a relocation of the parkinglots that opens up visible walkways to Iittala Outlet. / Jag har arbetat med entrén till Iittala Outlet i Vingåker i syfte att skapa en tydligare entré och finna ett sätt att öka framkomligheten, orienterbarheten och tillgängligheten. Med intervjuer och notationer som metod har jag fastställt problemets omfång och besökarnas rörelsemönster på outletområdet. Utifrån det har jag med tidigare forskning och litteratur som underlag arbetat fram ett gestaltningsförslag. Förslaget innefattar en parkeringsflytt som öppnar upp för tydliga gångvägar till Iittala Outlets entré.

Uppsatsens syfte är att ta reda på vad besöksparkers ledningar har för åsikter om- och vilka argument som ligger bakom valet av fri eller avgiftsbelagd entré. Samt hur personalen och parken påverkas av valet. Denna studie visar att parkernas skäl till att ha fri entré är för några ideologiska, ett annat svar är att parken är skattefinansierad och därför ska alla ha tillgång till parken. Parker med entréavgift anger att skälen är ekonomiska men några av dem poängterar också att den ska vara låg för att så många som möjligt ska kunna besöka parken. För vissa parker är entréavgiftens främsta uppgift är att hålla oönskade besökare borta. En av de svarande anger att entréavgiften är en statusmarkering som visar att deras park är värd att betala för.En djupare studie görs på Trädgårdsföreningen i Göteborg, där entréavgiften tagits bort år 2012. Studien är gjord genom korrespondens med personal på Trädgårdsföreningen, politiker och genomgång av protokoll från bl.a. nämndmöten. Entréavgiften togs bort med argumentet att parken ska vara mer tillgänglig för besökare, Göteborgare så väl som turister. Oppositionen i staden ville att avgiften skulle vara kvar då den bidrar till ekonomin och håller nere slitage och oönskade besök i parken.I en enkätundersökning riktad till personalen i parken visas deras syn och åsikter på hur parken påverkats, detta år jämfört med tidigare. Alla är överens om att parken har påverkats, dock inte mycket. Resultatet visade att parkens fysiska miljö påverkats lite, främst genom att nya genvägar och gångstråk över gräsmattor hade bildats. Personalens arbetsuppgifter har inte alls eller påverkats lite av att avgiften tagits bort. Personalens argument för entréavgift är att den hindrar oönskade besök, bidrar till ekonomin, och håller nere slitaget i parken. Arbetet innefattar även en kritisk analys av enkäter och en marknadsundersökning som gjorts av Trädgårdsföreningen i Göteborg. I arbetet diskuteras även ökat besöksantal som mål, parkers hållbarhet och andra problem som kan uppstå vid val av entréavgift.

Med energieffektivisering menas att man använder energi på ett effektivt sätt som ska leda till en positiv inverkan på miljö och samhälle. Sisjö Entré är ett köpcentrum som har en årlig energiförbrukning på 1 865 270 kWh och bör enligt Energimyndighetens riktvärde ha en årlig förbrukning på 1 530 000 kWh, alltså en minskning med 18 %. Köpcentret består av 17 butiker och i examensarbetet undersöks fem butiker vilka är Toys Я Us, Rusta, Burger King, Babyproffsen och Webhallen. I dessa utförs mätningar på ventilation och belysning med syftet att studera vilka laster i butikerna som orsakar mest förbrukning. Målet är att komma fram till förslag på åtgärder för att minska energiförbrukning samt kostnader. Vi kom fram till att belysning är den största lasten i handelslokaler vilka är Toys Я Us, Rusta, Babyproffsen och Webhallen medan den största lasten i restauranger (Burger King) är utrustningen i köket som står för 75 % av restaurangens totala förbrukning. I Rusta upptäckte vi att elmätarna visade lägre värden än den verkliga förbrukningen. Efter undersökningen kom vi fram till att felet antingen ligger i elmätarna eller i dess strömtransformator och måste åtgärdas. Vi har gett förslag på att byta ut en del av den befintliga belysningen samt gett förslag på att sektionera vissa delar i några av butikerna. Dessutom har vi gett förslag på att reducera drifttiderna på ventilationsaggregaten. Utifrån dessa förslag och energiberäkningar kom vi fram till att man i de fem butikerna kan minska den årliga energiförbrukningen från 1 865 270 kWh till 1 576 670 kWh, alltså en minskning på 15,5 %. Därmed minskar kostnaderna med ca 228 000 sek/år / Energy efficiency means that energy is used in an efficient way that impacts positively on the environment and society. Sisjö Entré is a shopping center which has an annual energy consumption of 1 865 270 kWh, and according to Energy Authority, the recommended value is 1 530 000 kWh per year. That means that energy consumption at the center should reduce by approximately 18 % to comply with the recommended value. The mall consists of 17 stores and the thesis examines five stores which are Toys Я Us, Rusta, Burger King, Babyproffsen and Webhallen. Measurements are taken on ventilation and lighting installations with the aim of studying the loads in the stores that consume the most energy. The goal is to come up with suggestions of actions to reduce energy consumption and costs. We concluded that lighting consumes the most energy in the warehouses; Toys Я Us, Rusta, Babyproffsen and Webhallen, while the largest load in the restaurants (Burger King) is the kitchen, which accounts for 75 % of the restaurants total consumption. In Rusta, we discovered that the electricity meter showed a lower value than the true consumption. After investigation, we concluded that the fault could be either in the electricity meter or in its current transformer and must be addressed. We have given a proposal to replace parts of the existing lighting installations, and given suggestion for sectioning certain parts in some stores. Further, we have given suggestions for reducing operating times on the ventilation units. Based on the above proposals and energy calculations, we concluded that these five stores has the potential to reduce the annual energy consumption from 1 865 270 kWh to 1 576 670 kWh, leading to a reduction by 15.5 %. This reduces costs by about 228 000 SEK per year

<p>Studiens resultat visar på att Entré inte helt och hållet bidrar till en upplevelse för kunderna och därför inte heller ses av dem som ett upplevelsecentrum. Arkitekturen är inte tillräckligt intressant, butiksmixen inte tillräckligt stimulerande och centrumet besökt inte i huvudsakligt syfte att få uppleva aktiviteter utöver det vanliga. Snarare är ses Entré vara ett nytt köpcentrum som lockat på grund av dess storlek, nyhet och det faktum att det finns aktiviteter. Det bidrar definitivt till sinnesintryck, speciellt till synen på grund av dess storlek men inte långt längre än aspekter som även övriga Köpcentrum kan erbjuda. Speciellt i framtiden då de flesta konkurrerande bara byggs om, och även byggs till. Entré ses av de flesta kunder ge en upplevelse som de flesta andra köpcentrum, dock i en lite nyare och modernare förpackning.</p>

Problemformulering och syfte: I februari 2016 infördes fri entré för 18 statliga museer i Sverige genom en statlig reform. I och med fri entré kan det tänkas att kommunikationsavdelningarna på museerna fick ett till viss del nytt uppdrag i och med att förmedla denna förändring. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad anställda på kommunikationsavdelningarna möjligtvis anser att de gjort annorlunda i sin externa kommunikation efter att den fria entrén infördes, och om det har påverkat hur de tänker kring målgrupper då denna reform hade syftet att demokratisera den gemensamt ägda kulturen. Metod och material: Resultatet i denna uppsats är grundat på intervjuer med anställda på kommunikationsavdelningarna på 17 av 18 berörda museer. Huvudresultat: Trots att målet med reformen var att demokratisera och öppna för att fler och nya besökare skulle komma till museerna har museerna inte gjort speciellt mycket för att försöka nå nya människor och målgrupper. Detta kan bero på att många museer jobbar med strategier som är kraftigt influerade av kommersiell marknadsföring.