Studiens resultat visar på att Entré inte helt och hållet bidrar till en upplevelse för kunderna och därför inte heller ses av dem som ett upplevelsecentrum. Arkitekturen är inte tillräckligt intressant, butiksmixen inte tillräckligt stimulerande och centrumet besökt inte i huvudsakligt syfte att få uppleva aktiviteter utöver det vanliga. Snarare är ses Entré vara ett nytt köpcentrum som lockat på grund av dess storlek, nyhet och det faktum att det finns aktiviteter. Det bidrar definitivt till sinnesintryck, speciellt till synen på grund av dess storlek men inte långt längre än aspekter som även övriga Köpcentrum kan erbjuda. Speciellt i framtiden då de flesta konkurrerande bara byggs om, och även byggs till. Entré ses av de flesta kunder ge en upplevelse som de flesta andra köpcentrum, dock i en lite nyare och modernare förpackning.

Antalet äldre i samhället ökar, och befintliga byggnader behöver anpassas efterderas behov på tillgänglighet. I dagsläget omfattar det befintliga bostadsbeståndetav flerbostadshus en mängd byggnader från miljonprogrammet, och dessainnehåller många hinder och svårigheter för personer med nedsatt rörelseförmåga. Syftet med arbetet är att undersöka möjligheten för äldre att kunna bo kvarhemma genom att studera vilka åtgärder som krävs för att tillgänglighetsanpassade gemensamma ytorna och närområdet i anslutning till bostaden. Målet är att tareda på vilka de vanligaste åtgärderna är samt studera några metoder som går attanvända vid en tillgänglighetsinventering. En litteraturstudie har genomförts där referensobjekt, lagar, regler och krav sombehandlar tillgänglighet har studerats. En fallstudie har genomförts därtillgängligheten i bostadsområdet Tunet i Mjölby har undersökts. Entréernainnehåller många nivåskillnader i form av trappsteg och trösklar, hiss saknas ochentrédörren är tung att öppna. Det finns inte heller något förråd att placerarollatorer i. Andra tillgänglighetsproblem som finns i området är få sittmöjligheter,otillgängliga uteplatser och långa avstånd till sophantering och parkering. För att studera tillgängligheten i befintliga bostadsområden kan olikainventeringsmetoder användas, till exempel TIBB – tillgänglighet i befintligtboende, Housing Enabler – metodik för bedömning/kartläggning och analys avtillgänglighetsproblem i boendet och Västra Götalandsregionens inventeringsmall.TIBB har använts i praktiken och därefter utvärderats. Mallen lämpar sig för enenklare tillgänglighetsinventering där hänsyn tas till äldres förutsättningar. HousingEnabler uppfattas av författaren som en mer komplett metod. De åtgärder som efter studien anses som vanligast vid en tillgänglighetsanpassningi bostadsområden från miljonprogrammet är att jämna ut nivåskillnader somtrösklar, installera hiss och automatisk dörröppnare. Sophanteringen i området börplaceras så nära entrén som det är möjligt. Dessutom krävs ofta attsittmöjligheterna förbättras, dels genom att fler bänkar placeras ut i området, ochdels genom att placera någon form av sittmöjlighet i anslutning till entrén. Dessaåtgärder förbättrar tillgängligheten och framkomligheten för äldre, och påverkardet psykiska och sociala livet då de äldre blir friare och mer självständiga. Attinstallera en hiss är i många fall en kostsam åtgärd, som därmed vanligtvis integenomförs. För att möjliggöra kvarboende bör därför de gemensamma ytorna i enbyggnad samt närmiljön anpassas för rollatoranvändare. För att en tillgänglighetsanpassning ska bli lyckad är helhetstänkande av storbetydelse. Då enstaka åtgärder genomförs är risken stor att problemen kvarstår.Därför bör en tillgänglighetsinventering genomföras för att studera samtliga av deåtgärder som krävs för att tillgänglighetsanpassa ett område. / The number of elderly people in society is increasing, and the existing buildings need to be adapted to meet their requirements of accessibility. Today a lot of the existing buildings were built at 1965-1975, and these contain many difficulties for people with impaired mobility. The purpose of this work is to explore the possibility of the elderly to continue living at home by studying the actions needed to adapting the common areas and the neighborhood. The goal is to find out what the most common measures are, and study some methods that are possible to use for an accessibility inventory. A literature review has been made, where reference objects, laws, rules and requirements regarding availability have been studied. A case study has been made, where a study of the availability of the residential Tunet in Mjölby. The entrances contain many different levels like steps and thresholds, there is no elevator and entrance door is heavy to open. There is also no storage to place walkers in. Other accessibility problems that exist in the area are few benches, inaccessible patios and long walking distances to the waste disposal and parking. To study the availability of existing residential, different survey methods were used, such as TIBB - availability of existing housing, the Housing Enabler - Methodology for the assessment/survey and analysis of accessibility problems in housing and Västra Götaland inventory model. TIBB has been used in practice and then evaluated. The inventory tool is suitable for a basic accessibility inventory which takes account of elderly people’s conditions. The measures that are most common in residential areas from the 1965-1075 is to smooth out differences in levels, like thresholds, installing an elevator and automatic door openers. Waste disposal in the area should be located as close to the entrance as possible. Usually the possibility to rest by sitting down needs to improve, partly by placing more benches in the area, and partly by placing some form of sit opportunity in the entrance area. These measures improve the availability and accessibility for the elderly, and affect the mental and social life as they become more independent. To install an elevator is in many cases a costly measure, and thus mostly not being made. To enable for elderly to keep living in their homes, the public areas of a building and the neighborhood should be adapted. For an availability adjustment to be successful is the holistic approach of great importance. When individual measures are implemented with no holistic approach, is the risk that the problems still remains high. Therefore, an accessibility survey should be made, to study all of the measures required to adapt the availability of a neighborhood.

Gym finns i alla dess former i stora delar av världen, de är grundade och ägda av enskilda personer med olika perspektiv och är därför utformade på olika sätt. Utifrån metoder som omvärldsanalys, participant observation och intervjuer med personer som använder rullstol så skapades en helhetsbild av hur dagens form på gymmets entréer kommunicerar tillgänglighet. Detta gav förståelse för vad som skulle kunna vara ett problem och vad som behöver förbättras för att bli mer tillgängligt för rullstolsanvändare. Med hjälp av studien skapades ett gestaltningsförslag på hur man kan förbättra och kommunicera tillgänglighet på ett gyms entré.

Det här examensarbetet behandlar orienterbarhet i allmänhet och hur det vidare kan appliceras i sjukhusmiljö. Arbetet är skrivet inom ämnet informationsdesign och beskriver hur man med hjälp av rumslig formgivning kan skapa en miljö med god orienterbarhet. Platsen för arbetet är entréhallen på Västmanlands sjukhus Köping. Entréhallen anses idag inte vara tillräckligt informativ i sin utformning vilket gör att besökare till sjukhuset går vilse och tror att de hamnat fel. Syftet med mitt arbete har varit att genom studier ta reda på hur ett rums layout samt rumsliga element kan bidra till en miljö med god orienterbarhet. Detta presenteras vidare i ett designförslag om en förändrad entréhall. Studierna har genomförts med hjälp av de kvalitativa metoderna: intervju och observation, samt med litteraturstudier för insamling av data.  Utifrån detta har jag jobbat fram mitt designförslag som visar en rumslig layout samt förslag på rumsliga element som bör gynna orienterbarheten på Västmanlands sjukhus Köping.

Almroth Byggnads AB är mitt i processen att revidera sina olika ledningssystem. Entré, som nyligen började användas som ekonomiledningssystem, i ett steg på vägen för att kunna utvecklas till ett verksamhetsledningssystem. Dit ska man komma genom att samarbeta med Povel, ett branschanpassat ledningssystem för alla typer av byggföretag. Detta kräver mycket justering av dokument för att passa Almroth, då Povels dokument är väldigt generella, och gäller både stora och små företag. Det finns styrande dokument för anbudsskedet i Povel, de är sådana att de måste justeras för att passa Almroth. Denna studie tar reda på vad som bör ingå i Almroths dokument, vad Almroth bör gå igenom från det att man får in en anbudsförfrågan tills arbetet med anbudet är färdigt och om ledningssystemet kommer medföra att Almroths arbete med anbud blir effektivare. De styrande dokumenten jag tar fram ska vara utformade så att de når kraven i ISO 9001, ISO 14001 och AFS2001:1. Jag har undersökt vilken typ av arbeten man har och hur man bör gå till väga vid olika typer av entreprenader och upphandlingar. Mina resultat av teori och empiri om anbudsskedets process är presenterade i kapitel 4, där gör jag även en analys över hur ledningssystemen kommer påverka anbudsprocessen och snuddar även lite bredare runt dessa system. Vidare finns mina checklistor och rutinbeskrivning som bilagor, med grund i kapitel 4 och 5, analysen samt mina slutsatser.

Handel är en central del av en stads funktion och utveckling. Den bidrar till stadsliv och lockar människor till staden. Köpcenter påverkar och formar städers handelssituation och är ofta placerade i städers centralare delar. Undersökningar visar dock att köpcenter står inför utmaningar som hotar att lämna tomma lokaler, vilket påverkar stadens stadsliv och drivkraft. I denna uppsats undersöks hur svenska kommuner kan påverka köpcenters markanvändning och resiliens. Resiliens är, bland annat, den egenskap eller process som beskriver möjligheter och flexibilitet till att förutse och svara på olika former av kriser i förhoppning om att vidareutvecklas. Kommuners möjlighet till påverkan diskuteras främst utifrån teorier kring handel, köpcenter och det fysiska planeringssystemet. De ger en samlad förståelse över ett köpcenters situation och gör det möjligt att analysera dem och deras resiliensstrategier. Inom ramen för studien har två fallstudier genomförts, den ena behandlar köpcentret Entré i Malmö som fallstudieobjekt och den andra behandlar Galleria Boulevard i Kristianstad. Analysen visar på hur omständigheter så som e-handel, konkurrens mellan köpcenter och samarbetet mellan kommun och ägare påverkar fallstudieobjekten och deras nivå av resiliens. Analysen visar att förståelse över köpcentrets situation är en viktig del i en resiliensstrategi samt att kommuner och ägare samverkar i viss mån, men utan större inverkan. Uppsatsen belyser att kommuner visar på en vilja att öka köpcenters resiliens men att beslut inte alltid baseras på relevanta underlags rekommendationer. Därtill visar uppsatsen indikationer på att lagar som reglerar den kommunala fysiska planeringen ibland hindrar kommunen från att hantera köpcenters resiliens. Slutligen antyder analysen att kommuners främsta verktyg för att hantera resiliens är det fysiska planeringsarbetet och kommunikation med viktiga aktörer kopplade till det aktuella köpcentret. Sammanfattningsvis verkar ansvaret för köpcenters resiliens ligga hos deras ägare, men att kommuner kan bidra genom en ökad flexibilitet.

This is a study in information design with a focus on spatial design. The study examines how theories in wayfinding and wayshowing, can facilitate orientability in an environment with a multipurpose, and highlight the connection between the outside and inside of an entrance. The site under investigation is the entrance to Karlsgatan 2 Kulturhus in Västerås, which is in a development phase to renew its lobby. The primary target audience for the study is first-time visitors and the secondary target audience is staff and participants within a development group that works with the ongoing development work of the entrance and lobby. The purpose of the study is to facilitate orientability and make the entrance / lobby more accessible to the first-time visitor, as during the development work, ambiguities regarding the directions on the site have been noted. In the study, relevant theories for the area as well as methods such as site analysis, qualitative interviews, navigation tests and a workshop were used to produce a design proposal that is presented in a digital 3D model. The results of the work are summarized in a final discussion and clarifies, based on principles in wayfinding and wayshowing, how one can use color and form to create a navigation system that not only guides the visitor but also contributes to the expression and identity of the activities offered in the multipurpose environment. / Detta är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Studien undersöker hur teorier inom wayfinding och wayshowing, kan underlätta orienterbarheten i en miljö där flera olika verksamheter verkar, samt belysa kopplingen mellan utsidan och insidan av en entré. Platsen som undersöks är entrén på Karlsgatan 2 Kulturhus i Västerås som befinner sig i en utvecklingsfas för att förnya sitt entrétorg. Den primära målgruppen för studien är förstagångsbesökare och den sekundära målgruppen är personal samt deltagare inom en fokus-/ utvecklingsgrupp som arbetar med det pågående utvecklingsarbetet av entrétorget. Syftet med examensarbetet är att underlätta orienterbarheten och göra entrén/entrétorget mer tillgängligt för förstagångsbesökaren, då det under utvecklingsarbetet uppmärksammats otydligheter gällande vägvisningen på platsen.  I studien har relevanta teorier för området samt metoder som platsanalys, kvalitativa intervjuer, navigeringstest och workshop ihop med fokusgrupp använts för att ta fram ett gestaltningsförslag som presenteras i form av en digital 3D-modell. Resultatet av arbetet sammanfattas i en slutdiskussion och påvisar hur man utifrån principer inom wayfinding och wayshowing kan använda sig av färg och form för att skapa ett navigeringssystem som inte bara vägleder besökaren utan också bidrar till verksamheternas uttryck och identitet.

Syftet med denna uppsats är att beskriva den debatt som förts om museer i svenska tidningar från 2020fram till början av 2023, belysa hur debattörerna legitimerar sina åsikter och därigenom vilka diskursersom går att finna inom dessa debatter. Syftet är även att undersöka vilken idealbild och vilkafunktioner hos ett museum som samproduceras av texterna i debatten. Materialet består av tio debattoch ledarartiklar publicerade i Sveriges fyra största tidningar och delas upp i tre teman: fri entré,politisering och ekonomisk satsning. För att besvara uppsatsens frågeställningar utförs enlegitimeringsanalys på materialet, vilket mynnar ut i en diskursanalys. Resultaten av dessa två analyseranvänds sedan för att beskriva hur debattörerna samproducerar en bild av museers funktion. Resultatetvisar hur typerna av legitimeringar som används i texterna skiljer sig mellan materialets olika teman.Två diskurser framkommer i materialet: en demokratidiskurs och en kulturarvsdiskurs. Genomgåendeför alla tre teman är att värdena demokrati och kulturarv behandlas som legitima. Det framkommeräven fyra idealfunktioner för ett museum som samproducerats av debatten. Dessa är museet somförvaltare och förmedlare av ett gemensamt kulturarv, museet som offentligt rum, museet somfolkbildare samt det oberoende museet.

Etude des systèmes d'exploitation de quelques systèmes repartis universitaires ou industriels et comparaison à CHORUS. Exposé des principes généraux d'implantation du système d'exploitation CHORUS, de l'architecture du système d'exploitation et ses relations avec les applications. Présentation d'une implantation réelle écrite en Pascal sur des microprocesseurs Intel 8086; étude des principales difficultés rencontrées d'une part avec le système de développement choisi, d'autre part avec le langage; l'aspect spécifiquement matériel n'est pas abordé. Bilan de cette expérience

Dagens samhälle sägs vara byggt för alla, trots det stöter många med funktionsnedsättningar på problem i vardagen som hindrar dem från att känna sig som en i mängden. Högskolan i Gävle har visat sig ha brister gällande tillgängligheten. Detta uppenbarade sig bland annat i undersökningar som gjordes av studenter i Byggnadsingenjörsprogrammet på Högskolan i Gävle 2011. Examensarbetets mål är att identifiera vilka problem som finns vid ramper och entréer. För att underlätta undersökningen valdes de större entréerna på skolan ut. Teorimaterialet är uppbyggt av BBR 2014, Bygg ikapp och hemsidor med relaterat material. Sökandet efter vetenskapliga artiklar gjordes på webbsidor såsom Taylor & Francis Online, Academic Search Elite och Web of Science. Dessa hittades på databasen som Högskolan i Gävles bibliotek ställer till förfogande och de sökningar som gjordes var då efter relevant litteratur som kretsar kring funktionsnedsättningar och framkomlighet i byggnader. Undersökningen grundar sig på två laborationer som namngetts till laboration 1 och 2. I laboration 1 uppmättes ny mätdata och jämfördes med tidigare framtagen litteratur-data som beskriver vad som är acceptabelt då man ska ta sig fram med rullstol. Mätdatat består av mått och kontroll av befintliga hjälpmedel på plats. Laboration 2 bestod av ett rullstolstest som utgick från en tidigare upprättad kontrolleringsmall. Detta test gick ut på att själv uppleva problemen och genomgå testen utifrån en verklig upplevelse. Resultaten från båda laborationerna visade att många entréer har stora brister på de flesta punkterna. / It is claimed that the modern society is built for everyone, yet many individuals with disabilities encounter problems in their everyday life that prevent them from feeling like a part of society. University of Gävle has been proven to have insufficiencies regarding availability. This has been exposed in surveys conducted by students in the Building Engineering Program. This thesis aims to identify the problems that exist at the ramps and entrances. To facilitate the investigation, the major entrances to the school were selected. The theoretical material consists of BBR 2014, Bygg ikapp 2014 and websites with related content. To find scientific articles websites such as Taylor & Francis Online, Academic Search Elite and Web of Science was used. These articles were discovered in the database in the library of The University of Gävle and the searches related to relevant literature that revolves around disabilities and accessibility in buildings. The study is based on two labs that has been named lab one and two. In lab one, the entrances were measured and this data was compared with previously established literature-data that describes what is acceptable when you are using a wheelchair. This data consists of measurements but also an inspection of existing resources. Lab two consisted of a practical test with a wheelchair and was based on an existing template used in checking accessibility. The purpose of the second test was to experience the problems firsthand and undergo these tests as a real-life experience. The results from both labs were very poor and many entrances showed major flaws at most checkpoints.