none

p. 1-98 / Submitted by Santiago Fabio (fabio.ssantiago@hotmail.com) on 2013-05-09T18:09:12Z No. of bitstreams: 1 111111111111aaa.pdf: 1149736 bytes, checksum: 5b1f461c66f0e2d4e03d5f67b579c93f (MD5) / Approved for entry into archive by Maria Creuza Silva(mariakreuza@yahoo.com.br) on 2013-05-13T13:47:59Z (GMT) No. of bitstreams: 1 111111111111aaa.pdf: 1149736 bytes, checksum: 5b1f461c66f0e2d4e03d5f67b579c93f (MD5) / Made available in DSpace on 2013-05-13T13:47:59Z (GMT). No. of bitstreams: 1 111111111111aaa.pdf: 1149736 bytes, checksum: 5b1f461c66f0e2d4e03d5f67b579c93f (MD5) Previous issue date: 2008 / A dengue, atualmente, se constitui em um dos maiores problemas de saúde pública do mundo, sendo o Brasil o país que mais notificou casos nos últimos anos. A possibilidade de haver diferenças na potencialidade de cada área em produzir casos de dengue, pela sua capacidade de desenvolver populações de mosquitos, entretanto, ainda não está esclarecida. Este estudo, que tem como objetivo identificar fatores referentes ao indivíduo, ao imóvel e a área de residência para ocorrência de infecção pelo vírus do dengue em área urbana, acompanhou 1069 indivíduos, residentes em 30 áreas sentinelas, através de inquéritos sorológicos e coleta de dados das características do ambiente, de 1998 a 2000. Verificou-se uma soroincidência média de 85% no período, sem diferença significativa para as diferentes áreas. O IP acima de 1%, a presença de reservatórios de água como depósito predominante da área, de mais de 25 depósitos/km2 com densidade populacional acima de 14.810,3 habitantes por km², apresentaram forte associação com a sorologia positiva (p<0,01), alertando sobre a necessidade de mudança de comportamento humano para prevenir a proliferação do mosquito vetor. / Salvador

<p>Som en följd av samhällets utveckling väljer företag idag att periodvis hyra in personal från bemanningsföretag för att kunna klara av de nya krav som ställs. Syftet med denna studie var att jämföra det psykiska välbefinnandet hos arbetstagare i två olika anställningsformer i relation till den upplevda psykosociala arbetsmiljön. För att besvara syftet konstruerades en enkät som delades ut till två olika grupper av arbetstagare som arbetade på samma företag dock med olika förutsättningar. Hälften var inhyrda medan den andra hälften var direkt anställda av företaget. Totalt delades 78 enkäter ut och svarsfrekvensen blev 59 procent. Resultatet visade, trots skillnader i svarsfrekvens mellan urvalsgrupperna, att de inhyrda arbetstagarna hade ett högre psykiskt välbefinnande än de som var direkt anställda av företaget. Den psykosociala arbetsmiljön upplevdes något sämre av de arbetstagare som var inhyrda av företaget. När de olika psykosociala arbetsmiljöfaktorerna sattes i förhållande till varandra, var kontroll den faktor som de båda urvalsgrupperna upplevde lägst nivå av, högst nivå upplevdes det sociala stödet ha. Resultatet visade även på en signifikansnivå under 0.05 gällande anställningsform och det psykiska välbefinnandet, det fanns även ett signifikant samband mellan det psykiska välbefinnandet och upplevelsen av de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna. Det fanns dock inget signifikant samband mellan anställningsform och upplevelsen av de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna.</p>

Som en följd av samhällets utveckling väljer företag idag att periodvis hyra in personal från bemanningsföretag för att kunna klara av de nya krav som ställs. Syftet med denna studie var att jämföra det psykiska välbefinnandet hos arbetstagare i två olika anställningsformer i relation till den upplevda psykosociala arbetsmiljön. För att besvara syftet konstruerades en enkät som delades ut till två olika grupper av arbetstagare som arbetade på samma företag dock med olika förutsättningar. Hälften var inhyrda medan den andra hälften var direkt anställda av företaget. Totalt delades 78 enkäter ut och svarsfrekvensen blev 59 procent. Resultatet visade, trots skillnader i svarsfrekvens mellan urvalsgrupperna, att de inhyrda arbetstagarna hade ett högre psykiskt välbefinnande än de som var direkt anställda av företaget. Den psykosociala arbetsmiljön upplevdes något sämre av de arbetstagare som var inhyrda av företaget. När de olika psykosociala arbetsmiljöfaktorerna sattes i förhållande till varandra, var kontroll den faktor som de båda urvalsgrupperna upplevde lägst nivå av, högst nivå upplevdes det sociala stödet ha. Resultatet visade även på en signifikansnivå under 0.05 gällande anställningsform och det psykiska välbefinnandet, det fanns även ett signifikant samband mellan det psykiska välbefinnandet och upplevelsen av de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna. Det fanns dock inget signifikant samband mellan anställningsform och upplevelsen av de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna.

Lately, alarming reports have appeared regarding the work environment and work situation of social workers. Research focusing on the promotion of health and well-being in the workplace among other professionals show that factors such as social relationships, ability to influence their work situation and leadership are important. A quantitative study was conducted focusing on the work climate for social workers employed by some of the district administrations in the City of Malmö. A questionnaire with questions and statements on various factors in the work environment was sent to 34 social workers. They were asked how important these factors were for their well-being, as well as to what extent they felt that these factors were present at work. A total of 17 social workers filled out the questionnaire. The study results showed that communication and leadership were the two themes that had the greatest impact on the well-being at work for the social workers. The results also showed a discrepancy regarding the relationship between how the importance of the statements in the questionnaire was considered, and the degree to which they were present at work. However, the results could not demonstrate any difference between how younger and older social workers assessed the importance of the work environment factors' importance for their well-being at work. Further studies with different approaches of how communication and leadership affects social workers well-being at work could help identifying appropriate actions for improved working conditions for social workers. / Socialsekreterare är en utsatt yrkesgrupp som det kommit negativa signaler från på senare tid vad gäller deras arbetsmiljö och arbetssituation. En stor andel sjukfrånvaro, hög personalomsättning och svårigheter till nyrekrytering kan få allvarliga konsekvenser för yrkesgruppen. Det finns en hel del forskning som visar på att arbetsmiljön har betydelse för människors hälsa och välbefinnande. Strategier för hälsoarbete i Sverige kopplat till arbetsplatsen har i allt större utsträckning antagit en hälsofrämjande utgångspunkt i stället för att enbart vara riskorienterade. Forskning med fokus på främjande av hälsa och välbefinnande på arbetsplatsen visar att faktorer som sociala relationer, möjlighet att påverka sin arbetssituation och ledarskap har betydelse i många olika typer av verksamheter. Om arbetsgivaren har kännedom om vilka arbetsmiljöfaktorer som socialsekreterare bedömer som viktigast för sitt välbefinnande i arbetet, där det även tas hänsyn till om det skiljer sig något i bedömningen mellan yngre och äldre personer, skulle riktade arbetsmiljöinsatser som främjar en hälsosammare arbetssituation för socialsekreterarna kunna identifieras och initieras från arbetsgivarens sida. En kvantitativ studie genomfördes som riktade sig till socialsekreterare anställda vid några av stadsdelsförvaltningarna inom Malmö Stad. En enkät skickades ut till 34 socialsekreterare med frågor och påståenden om olika arbetsmiljöfaktorers betydelse för deras välbefinnande och i vilken grad de ansåg att dessa förekom på arbetsplatsen. Enkäten besvarades av 17 personer. Resultaten från studien visade att kommunikation och ledarskap var de två teman som hade störst betydelse för socialsekreterarnas välbefinnande i arbetet. Resultaten visade också på en diskrepans avseende förhållandet mellan hur viktigt påståendena i enkäten ansågs vara och i vilken grad de förekom på arbetsplatsen vilket pekar på utvecklingsmöjligheter. Däremot kunde det inte påvisas någon skillnad mellan hur yngre och äldre bedömde vikten av de olika arbetsmiljöfaktorernas betydelse för deras välbefinnande i arbetet. Fler studier med olika infallsvinklar av hur kommunikation och ledarskap påverkar socialsekreterares välbefinnande i arbetet skulle kunna bidra till att identifiera lämpliga arbetsmiljöinsatser för en förbättrad arbetssituation för socialsekreterare.

Orientador: Alexandre Ninhaus Silveira / Resumo: O objetivo desse trabalho foi investigar a possível associação de variáveis ambientais, como o fotoperíodo, a concentração de oxigênio dissolvido, a temperatura da água, o pH, a condutividade, a transparência e a precipitação pluviométrica no ciclo reprodutivo anual de fêmeas de Brycon amazonicus mantidas em cativeiro. Para tal, foi avaliada a variação da concentração plasmática do Estradiol (E2) durante 1 ciclo reprodutivo e correlacionado com o conjunto das variáveis acima citadas. O experimento foi conduzido no Centro Nacional de Pesquisa e Conservação de Peixes Continentais (CEPTA/ICMBio), Pirassununga, Estado de São Paulo, entre os meses de maio de 2014 a abril de 2015. Para tal, foram utilizadas treze fêmeas microchipadas de Brycon amazonicus com 4 anos, massa de 910±142.97g e comprimento total de 39.79±1.83cm. Esses exemplares foram alimentados com ração extrusada, com 24% de proteína bruta, a uma taxa de 5%peso vivo/dia. As amostras de sangue foram coletadas mensalmente, sendo os reprodutores previamente anestesiados em solução de Fenoxyetanol (0,4mL/L de água - Sigma Aldrich®). As amostras de plasma foram analisadas por ensaio imunoenzimático. Diariamente foram coletados os parâmetros de Oxigênio Dissolvido, pH, Transparência, Condutividade, Temperatura, Fotoperíodo e Precipitação Pluviométrica. Foi aplicada a análise exploratória multivariada de dados pelo método da Análise de Componentes Principais (PCA) com representação gráfica via Biplot, e uma vez que o conjunt... (Resumo completo, clicar acesso eletrônico abaixo) / Abstract: The aim of this study was to investigate a possible association of environmental variables such as photoperiod, dissolved oxygen, water temperature, pH, conductivity, transparency and pluviosity, along the reproductive cycle of Brycon amazonicus females kept in captivity. For that, were correlated during one reproductive cycle, variations of plasmatic Estradiol (E2) concentration and all environment variables above. The experiment was conducted in CEPTA/ICMBio, Pirassununga, São Paulo State, from May 2014 to April 2015. Thirteen tagged females of Brycon amazonicus with four years olds were used, weighing 910 ± 142.97g with total length of 39.79±1.83cm. These specimens were fed by extruded feed with 24% crude protein, using a ratio of 5% body weight. Blood sample were monthly collected and breeders were previously anesthetized by Fenoxyetanol (0,4mL/L-Sigma Aldrich®) before each sampling. Plasmatic samples were analyzed by enzyme-linked immunosorbent assay. During all trial were recorded daily variables of Dissolved Oxygen, pH, Transparency, Conductivity, Temperature, Photoperiod and Pluviosity. A multivariate exploratory data analysis was applied by Principal Component Analysis (PCA) method and graphically represented via Biplot. As data were not normally distributed (Shapiro-Wilk Test), it was applied Spearman Correlation and Kruskal–Wallis test supported by Software R (Package Spearman and Prcomp). Principal Component Analysis results suggests a possible positive correlatio... (Complete abstract click electronic access below) / Mestre

Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka arbetsmiljöfaktorer som upplevs påverka den psykiska hälsan positivt hos anställda inom vård och hälsa samt jämföra om dessa faktorer är olika beroende på arbetsplats och arbetssätt. Metod: En empirisk studie gjordes med hjälp av enkätundersökning. Totalt 90 enkäter delades ut till personalen på tre arbetsplatser med en inriktning på vård och hälsa. De utvalda arbetsplatserna var en sjukhusmottagning, äldreboende samt friskvårdsanläggning. Den externa svarsfrekvensen bland respondenterna var 82,2 procent (N=74). Resultat: De arbetsmiljöfaktorer som visade sig påverka den psykiska hälsan positivt var bland annat stöd från kollegor, varierande och intressanta arbetsuppgifter samt möjlighet att påverka sina arbetsuppgifter. Undersökningen visade även på att anställda vid friskvårdsanläggningar har en mer positiv inställning till arbete och arbetsmiljön och kan därför hitta fler arbetsmiljöfaktorer som kan påverka den psykiska hälsan positivt än resterande respondenter. Detta kan bero på att de arbetar hälsofrämjande och är mer medvetna om vad som kan påverka hälsan.

Abstract The object of this research was to analyze external and internal environments of information systems and to find factors that influence the acquisition, provisioning and utilization of information systems, and to identify the effects. The research object was to identify relations between the environmental factors’ impacts and information systems in an education and research organization. The empirical research was executed at the University of Oulu. In this research the qualitative method was utilized. The research data was gathered through interviewing the personnel of the university, altogether 35 persons, standing for four groups: administration, education and research, services and information system support. At first the environmental factors influencing on the information systems were identified and analyzed from related studies. Their impacts on an education and research organization’s information systems’ acquisition, provisioning and use were then empirically analyzed. The impacts of generic environmental factors, regulation factors, financial factors and internal environmental factors were evaluated. The internal environment’s factors had relatively intensive and plentiful influence, because also external factors influenced trough the internal environment. This research gives a rigorous conceptual view to information systems’ environmental factors and their impacts in an education and research organizations and provides perspectives to additional studies, too. / Tiivistelmä Tämän tutkimuksen tarkoituksena oli analysoida tietojärjestelmien ulkoista ja sisäistä ympäristöä ja löytää tekijöitä, joilla on vaikutuksia niiden hankintaan, käyttöönottoon ja käyttöön samoin kuin tunnistaa niiden vaikutuksia. Tavoitteena oli kehittää malli, joka ilmentää ympäristövaikutusten suhteita tietojärjestelmiin koulutus- ja tutkimusorganisaatiossa. Tutkimus tehtiin Oulun yliopistossa. Tässä tutkimuksessa käytettiin laadullisen tutkimuksen menetelmiä. Tutkimusaineisto perustui Oulun yliopiston henkilökunnan haastatteluihin, joihin osallistui 35 henkilöä. He edustivat yliopiston johtoa, koulutus- ja tutkimushenkilöstöä, palveluyksiköitä sekä tietojärjestelmien parissa työsteleviä. Tietojärjestelmien käyttäjinä heistä monella oli suhteellisen monipuolinen ja vankka, mutta toisaalta joillakin kapea-alainen kokemus. Aikaisempia tutkimuksia ympäristötekijöiden vaikutuksista organisaatioihin on varsin paljon, mutta ei juurikaan suoranaisesti tietojärjestelmiin liittyen. Tässä tutkimuksessa jäsennettiin ympäristötekijöiden vaikutuksia tietojärjestelmiin ja analysoitiin empiirisesti, mitkä tekijöistä vaikuttivat koulutus- ja tutkimusorganisaatiossa tietojärjestelmien hankintaan, käyttöönottoon ja käyttöön. Työssä tutkittiin yleisten ympäristötekijöiden, sääntely-ympäristön, taloudellisten ja sisäisen ympäristön tekijöiden vaikutuksia. Sisäisen ympäristön tekijöiden vaikutukset olivat suhteellisen voimakkaita ja runsaslukuisia johtuen siitä, että ulkoisen ympäristön tekijät vaikuttavat myös sisäisen ympäristön kautta tietojärjestelmiin. Tutkimuksessa havaittiin useita ympäristötekijöiden vaikutuksia tietojärjestelmien elinkaaren eri vaiheissa. Tutkimus antaa kokonaiskuvan ympäristötekijöiden vaikutuksista koulutus- ja tutkimusorganisaatiossa ja tarjoaa myös näkökulmia jatkotutkimukselle.

INTRODUCTION : Les jeunes de moins de 25 ans constituent le groupe de conducteurs le plus impliqué dans les collisions routières (CR). L’objectif de cette étude est de déterminer l’importance de certains facteurs humains et de l’environnement routier dans les collisions les nuits de la fin de semaine chez les jeunes conducteurs. Les hypothèses postulent des chances plus élevées de CR les nuits de la fin de semaine, comparativement aux CR survenant à d’autres moments de la semaine, en présence d’un seul facteur de risque et de deux facteurs de risque. MÉTHODE : Cette étude transversale porte sur les CR ayant causé des blessures légères, graves ou mortelles au Québec chez les conducteurs âgés de 16 à 24 ans. Les informations sur les 58 478 CR survenus de 2007 à 2011 et les facteurs associés à ces CR proviennent de la banque de données de la Société de l’assurance automobile du Québec. Les CR les nuits de la fin de semaine (vendredi à samedi et samedi à dimanche de 20 h 00 à 04 h 59) sont comparées aux CR survenues aux autres moments de la semaine. L’importance des facteurs humains (p. ex., conduite avec capacités affaiblies) et de l’environnement routier (p. ex., courbes) dans ces CR est évaluée à l’aide d’analyses de régression logistique binaire et multinomiale. RÉSULTATS : Plusieurs facteurs sont liés à une augmentation des chances de CR les nuits de la fin de semaine, comparativement aux autres moments de la semaine. Ces facteurs incluent, par ordre d’importance décroissant : la conduite avec les capacités affaiblies (rapport des cotes ajusté [RCA] = 5,05 et intervalles de confiance à 99 % [IC 99 %] = 4,53‒5,64), la fatigue et le sommeil (RCA = 2,40 ; IC 99 % = 2,12‒2,73), la présence de passagers (RCA = 1,81 ; IC 99 % = 1,69‒1,94), le genre masculin (RCA = 1,36 ; IC 99 % = 1,27‒1,46), les courbes (RCA = 1,21 ; IC 99 % = 1,11‒1,32) et la vitesse (RCA = 1,18 ; IC 99 % = 1,09‒1,28). Les résultats sur la présence de deux de ces facteurs suggèrent l’importance des capacités affaiblies. Les chances de CR sont particulièrement importantes lorsque la présence de capacités affaiblies et d’un autre facteur est comparée à l’absence de ces deux facteurs. Dans ces cas, les chances de CR s’étalent de 5,33 (IC 99 % = 4,40‒6,45) pour la combinaison avec les courbes à 7,68 (IC 99 % = 6,52‒9,05) pour la combinaison avec la présence de passagers. CONCLUSION : Cette étude a permis de déterminer l’importance de plusieurs facteurs de risque, notamment la conduite avec capacités affaiblies, dans l’implication des jeunes conducteurs dans les CR les nuits de la fin de semaine. Les résultats suggèrent diverses stratégies afin de mieux cibler la conduite avec capacités affaiblies, incluant l’accès graduel à la conduite avec de jeunes passagers la nuit après l’obtention du permis de conduire. / Abstract : INTRODUCTION: Young people under 25 represent the group of drivers most involved in motor vehicle crashes (MVC). The aim of this study is to determine the significance of certain human and road environment factors in weekend night crashes involving young drivers. The hypotheses postulate higher odds of crash occurrence on weekend nights, as compared to crashes at other times during the week, when there is the presence of a single risk factor and two risk factors. METHOD: This cross-sectional study examines MVC causing minor, severe or fatal injuries in Quebec drivers aged 16 to 24. The information pertaining to the 58 478 MVC that occurred from 2007 to 2011 and the factors associated with these MVC comes from the databank of the Société de l’assurance automobile du Québec. Weekend night MVC (Friday to Saturday and Saturday to Sunday from 8:00 p.m. to 4:59 a.m.) are compared to MVC occurring at other times of the week. The significance of human factors (e.g., driving under the influence) and road environment factors (e.g., curves) in these crashes is assessed using binary and multinomial logistic regression analyses. FINDINGS: Several factors are associated with the increased odds of an MVC occurring on weekend nights, as compared to other times of the week. These factors include, by order of decreasing significance: driving under the influence (adjusted odds ratio [AOR] = 5.05 and 99% confidence interval [99% CI] = 4.53‒5.64), fatigue and sleep (AOR = 2.40; 99% CI = 2.12‒2.73), presence of passengers (AOR = 1.81; 99% CI = 1.69‒1.94), male gender (AOR = 1.36; 99% CI = 1.27‒1.46), curves (AOR = 1.21; 99% CI = 1.11‒1.32), and speed (AOR = 1.18; 99% CI = 1.09‒1.28). The findings on the presence of two of these factors suggest the significance of driving under the influence. The odds of MVC occurrence are particularly high when the presence of driving under the influence and another factor is compared against the absence of these two factors. In such instances, the odds of MVC occurrence range from 5.33 (99% CI = 4.40‒6.45) when curves are also involved to 7.68 (99% CI = 6.52‒9.05) when passengers are also present. CONCLUSION: This study determined the significance of several risk factors, particularly driving under the influence, in young drivers’ involvement in MVC on weekend nights. The findings suggest various strategies to better target driving under the influence, including gradual access to driving with young passengers at night after obtaining a driver’s licence.