Sustainability thinking and environmental questions are often in the center of news today. Our planet is changing and us humans need to change our lifestyle in order to avoid potentially devastating events. New laws and regulations, along with new sustainability goals, are constantly arriving around the world. Within the maritime industry, multiple emission goals have recently been implemented which puts a lot of pressure on shipping companies around the world. This thesis introduces a new sales-tool, The Ecolometer, which purpose is to support sales-processes within Volvo Penta. The tool uses a Product Environmental Footprint methodology to quantify different environmental impact categories based on the Nine Planetary Boundaries model. Based on the Planetary Boundaries model, some focus categories have been selected which has been set as requirements for the new tool. The tool have been validated and tested on some cases, where different propulsion systems where investigated. The results shows that the method and tool is useful and applicable to the intended purpose. The tool provides an efficient and easy way to quantify and optimize environmental impact throughout the lifecycle of a vessel, while in the meantime making sustainability thinking accessible, and popular within the industry. The thesis also shows how necessary it is for Volvo Penta the implement this tool, in order to ensure that their sustainability investments is going in the right direction. / Miljöfrågor ligger ofta i fokus i dagens debatt, och att tänka miljövänligt och hållbart blir allt mer ett socialt krav. Vår planet förändras, och vi människor måste göra stora förändringar i hur vi lever för att undvika att potentiella katastrofer uppstår. Nya lagar, regler och hållbarhetsmål är konstant uppsatta runt om i världen för hur vi ska leva. Inom den maritima industrin sattes nyligen stora mål upp i hur mycket utsläpp som tillåts för fartyg runt vilket sätter stor press på företag inom branschen runt om i världen. Denna uppsats introducerar ett nytt försäljningsverktyg, Ecolometern, vars syfte är att hjälpa och assistera Volvo Pentas säljprocesser. Verktyget använder sig av en Product Environmental Footprint metodologi för att kvantifiera miljöpåverkan utifrån olika kategorier i Nine Planetary Boundaries modellen. Baserat på modellen, har ett antal kategorier valts ut, som agerar kriterier för det nya verktyget. Verktyget har även blivit validerat och testa mot ett antal case, där olika drivlinor har blivit analyserade. Resultatet visar att metoden och verktyget är användbart för det uppsatta syftet. Verktyget ger ett effektivt men enkelt sätt att visa och optimera miljöpåverkan sett till hela livscykeln av ett fartyg, samtidigt som det gör hållbarhetstänk mer tillgängligt och populärt inom industrin. Uppsatsen visar också på nödvändigheten för Volvo Penta att implementera detta verktyg, för att försäkra sig om att deras hållbarhetssatsningar verkligen går åt rätt håll.

Under det senaste decenniet har artificiell intelligens fått allt större uppmärksamhet. Företag väljer att implementera system med kognitiva egenskaper för att kunna reglera energianvändning och därmed reducera det ekologiska fotavtrycket. Fyra stora internationella företag har intervjuats för att undersöka hur AI i produkter påverkar det ekologiska fotavtrycket och hur integreringen av ekologiska faktorer tas i beaktande under produktutvecklingsprocessen. Utöver intervjustudien har en kvalitativ litteraturstudie genomförts för att både belysa hur företag arbetar kring ämnet men också för att återspegla olika synvinklar från olika forskare. Studien visar att respondenterna delar en likvärdig mening om att ekologisk hållbarhet innefattar tillvaratagandet av resurser över hela produktutvecklingsprocessen. Företagen tillämpar både linjära och cirkulära modeller för hållbarhet. Verktygen som används för att integrera ekologisk hållbarhet förhåller sig både storskaligt på hela produktionskedjan och småskaligt på specifika produktegenskaper. Det visar sig att metoderna inte är säregna för AI-baserade produkter utan snarare för ekologiskt hållbara produkter. Drivkrafterna till att implementera denna konstgjorda intelligens är att systemet möjliggör för hantering, sortering och utplockning av meningsfull data som används för att optimera produkter under längre användning. Dessutom kan produkter agera självorganiserat, självstyrt och vara fullt anpassningsbar vilken kan möjliggöra tjänstefiering. En förutsättning för att AI-baserade produkter ska bidra till reducering av det ekologiska fotavtrycket, jämfört med applikationer utan artificiell intelligens är integrering av den kognitiva beslutsfaktorn. Tillämpningen av AI-baserade produkter bygger främst på teknisk acceptans, att användaren tillåter systemet att ta beslut. / In the last decade, artificial intelligence has received increasing attention. Companies are choosing to implement systems with cognitive properties to be able to regulate energy use in order to reduce the environmental footprint. Four large international companies have been interviewed to explore how artificial intelligence in products affects the environmental footprint, and how integration of environmental factors is taken into account during the product development process. In addition to the interview study, a qualitative literature study was conducted to elucidate how companies work on the subject but also to reflect different viewpoints from different researchers. The study shows that the respondents share an equal opinion that environmental sustainability includes the utilization of resources throughout the product development process. The companies apply both linear and circular models for sustainability. The tools used to integrate environmental sustainability relate to large-scale operations throughout the production chain and small-scale to specific product traits. It turns out that the methods are not specific for AI-based products but rather to environmentally sustainable products. The driving forces in implementing artificial intelligence is that the system enables the managing, arranging and extraction of meaningful data that can be used to optimize products for longer use. In addition, products can act self-organizing, self-running and fully adapting which can enable the products being remotely. A prerequisite for AI-based products to contribute to reducing the environmental footprint, compared to applications without artificial intelligence, is the integration of the cognitive decision-making factor. The application of AI-based products is mainly based on technology acceptance, that the user allows the system to make decisions.

To address the issues of climate change and reduce the emissions released into the atmosphere, society and companies, including the financial markets, need to adjust how they act and conduct business. The financial markets are vital in the transition towards a more sustainable society and stock exchanges are a central actor to enhance green finance, enabling green securities to be traded. For stock exchange companies to stand tall and encourage a green transition, they need to be aware of their own internal environmental impact. As society is changing to become more serviceoriented, so is stock exchanges. A part of enabling servitization is the usage of cloud services which not only enable companies to focus more on their core business, it also has the potential to reduce companies’ environmental footprint. This study examines the environmental impact of a stock exchange company and how it can be reduced by transitioning to cloud computing. The study uses Nasdaq as a case company and examines environmental performance data from major stock exchanges worldwide. The study furthermore uses the Multi-Level Perspective (MLP) to understand what enables and disables a cloud transition for stock exchanges. This study concludes that the main environmental impact of a stock exchange is Business Travel, electricity and heat for Office Buildings and Data Centres, although the order of these varies throughout the industry. Further, it is concluded that a stock exchange can reduce its environmental footprint by transitioning to cloud computing, in the best-case scenario, emissions are reduced with 10 percent and electricity usage reduced with almost 30 percent of the total usage. However, the impact of a transition is dependent on the rate of renewable energy used for the data centre. The study finds that a cloud transition includes enablers and disablers on all three levels on the MLP and it will most likely be incremental innovations together with a business model shift and technical traits of cloud that will enable and open the window of opportunity for a regime shift. It is concluded that technology or IT-security of cloud computing is not hindering a cloud transition, rather it is organizational culture, assumptions, financial lock-ins, and landscape protectionism that are disablers for a transition. To overcome those, and reduce the environmental footprint, stock exchanges need to work together with cloud providers to create use cases that are in line with the regulatory and financial requirements of a stock exchange. / För att hantera klimatförändringar och reducera utsläppen i atmosfären måste samhället och företag, inklusive de finansiella marknaderna anpassa hur de agerar och bedriver verksamhet. De finansiella marknaderna är vitala för övergången till ett mer hållbart samhälle och börser är en central aktör för att utveckla grön finans och möjliggöra handel av gröna värdepapper. Om börsbolag ska stå rakryggade och uppmuntra till en grön övergång måste de vara medvetna om deras egen interna miljöpåverkan. I takt med att samhället förändras till att bli mer serviceinriktat, förändras också börserna. En faktor för att möjliggöra servitisering är användningen av molntjänster, som inte bara möjliggör mer fokus på kärnverksamhet utan har också potential att minska företags miljöpåverkan. Denna studie undersöker miljöeffekterna av ett börsföretag och hur det kan minskas genom en övergång till molntjänster. Studien använder Nasdaq som ett caseföretag samt undersöker data om miljöpåverkan från de stora börserna världen över. Vidare, för att förstå vad som möjliggör och förhindrar en molnövergång för börser använder studien Multi-Level Perspective (MLP). De viktigaste resultaten från denna studie är att den största miljöpåverkan av en börs är affärsresor, el och värme för kontorsbyggnader samt datacenter, dock varierar ordningen på dessa mellan börser. Studien konkluderar att en börs kan minska deras miljöpåverkan genom att övergå till molntjänster, i bästa fall kan molntjänster minska utsläppen med 10 procent och minska elanvändningen med nästan 30 procent av den totala användningen. Effekterna av en övergång är dock mycket beroende av andelen förnybar energi som användas av de olika datacentren. Studien konstaterar flertalet faktorer på alla tre nivåer av MLP som både möjliggör och förhindrar en molnövergång. Det kommer sannolikt vara inkrementellinnovation tillsammans med affärsmodellsförändringar och tekniska egenskaper för molntjänster som möjliggör och öppnar fönstret till regimskifte. Studien konkluderar att det inte är tekniken eller IT-säkerheten för molntjänster som förhindrar en molnövergång utan det är organisationskulturen, förutfattade meningar, ekonomiska inlåsningar och landskapsprotektionism som förhindrar en molnövergång. För att övervinna dessa och minska miljöpåverkan måste börserna samarbeta med molntjänsteleverantörer för att skapa use cases som är i linje med lagstiftningen och de finansiella kraven på en börs.

Využití vody, spotřeba energie a emise skleníkových plynů (GHG) jsou rozhodujícími ukazateli a do značné míry souvisí s udržováním nebo dosahováním environmentální a sociální udržitelnosti. Tato práce prezentuje vyvinuté metodiky. Představuje také provedené případové studie, které prozkoumaly a identifikovaly Water-Energy-GHG Nexus (WEGN) z pohledu dodavatelského řetězce. Pro analýzu a návrh sítě WEGN jsou navrženy tři metodiky, které jsou založeny na nové aplikaci a integraci modelu vstup-výstup (IO), geografického informačního systému (GIS) a sítě dodavatelského řetězce (SCN), a zároveň řeší výzvy, které dříve neumožňovali praktické implementace. Použitelnost těchto metod je prokázána třemi komplexními případovými studiemi zaměřenými na odvětvovou environmentální účinnost, regionální environmentální účinnost a kritické přenosy WEGN. Mezi mé příspěvky v této oblasti patří: i. Nový nástroj pro hodnocení založený na IO pro identifikaci regionální environmentální účinnosti z hlediska WEGN, zejména pro regiony, které jsou úzce propojenyobchodem. ii. Pokročilá integrace metodik GIS a IO (GIS-IO) za účelem odhalení a mapování sítě WEGN, sledování kritických meziregionálních a sektorových toků WEGN, vyjasnění regionálních, odvětvových a celosvětových vzorců sítě WEGN a určení souvisejících výhod pro různé regiony. iii. Efektivní metoda hodnocení založená na IO a SCN pro kvantifikaci sektorových koeficientů WEGN. Navrhované metodiky, s podporou sady komplexních základních rovnic, transformují komplikované výzvy identifikace a analýzy sítě WEGN do snadno srozumitelného formátu, z čehož vznikají robustní řešení pro zlepšení posuzování environmentální udržitelnosti a zmírnění environmentálních tlaků. Například v jedné z případových studií ukazují výsledky nového přístupu GIS-IO zjevné rozdíly mezi různými zeměmi v rámci EU27, mezi různými sektory a také pokud srovnáme EU27 jako blok zemí, s ostatními státy světa. Analýza ukázala, že země EU27 přispěly o 1.4 Gt nižšími emisemi CO2, o 64.5 Gm3 menší spotřebou vody a 4.9 × 104 PJ nižší spotřebou energie ve srovnání se zbytkem světa, přičemž generovaly ekvivalentní ekonomickou produkci. To má dramatický dopad na globální prostředí. Největší úspěch v CWE mezi zeměmi EU27 měly Německo, Francie a Itálie. Práce doporučuje, aby EU27 poskytovala více technické podpory zemím, které těchto výsledků nedosahují, aby se zvýšila účinnost využívání zdrojů.