<p>Arbetet har utförts på Scania CV AB i Oskarshamn, där deras hyttillverkning sker för deras europamarknad. Scania vill höja sin produktionstakt med 70 %, för att möjliggöra denna produktionsökning krävs bl.a. mindre ombyggnationer på de 9 olika monteringslinorna. Ett förslag är att lina 3 ska flyttas så den kommer efter lina 1 och före lina 2.</p><p> </p><p>Syftet med arbetet var att ta fram en flödesanalys över vilka montage som krockar flödesmässigt vid en förflyttning av lina 3. En undersökning av olika möjligheter att tilta/vrida hytten gjordes för att hitta en bra arbetsergonomi åt montören. En flödesanalys över vilka montage som krockar vid en förflyttning av lina 3 togs fram med hjälp av processflödesanalys. I slutet av arbetet gjordes ett förslag över vilka montage som bör flyttas till de olika monteringslinorna. Med de förslag som gjorts angående hur man kan vrida hytten, samt vilka montage som ska flyttas till diverse monteringslinor kan man genomföra en omorganisation av lina 3.</p>

<p>Projektet inleddes med en omfattande marknadsundersökning där syftet var att ta reda på vad primär- och sekundäranvändare av höga barnstolar har för åsikter om dessa och samtidigt undersöka det befintliga utbudet av höga barnstolar. På den undersökta marknaden hittades ingen barnstol som var ergonomisk för både barnet och föräldrarna. Det fanns inte heller någon som riktade sig till kunder med behov av en stol till barbordshöjd eller köksö. Då svenska kök i allt större utsträckning har antingen barbord eller köksö, upptäcktes här ett behov.</p><p>Ett skelett som växer är extra känsligt för snedbelastningar. Dessutom är kroppen inte gjord för att sitta i en traditionell nittiogradig sittställning. Alarmerande siffror på antalet ungdomar med ryggproblem gjorde det därför till ett självklart val att utveckla en stol som skulle vara ergonomisk för både barnet och föräldrarna. Projektgruppen arbetade fram tre koncept, för att senare besluta sig för att jobba vidare med ett sadelkoncept.</p><p>Med Svan AB, tillverkare av barnmöbler, som en extern mentor har projektet bedrivits i egen regi. För att komma fram till ett bra resultat har projektgruppen använt sig av en rad olika metoder. Bland annat så har en fokusgrupp varit engagerad under hela utvecklingsprocessen.</p><p>Projektgruppen har tagit fram tre modeller i naturlig storlek. Vid tillverkning av den första modellen så halverades måtten på en sadelsits för vuxna. Därefter har en mängd förändringar gjorts, mycket tack vare de användartester som utförts på barn både från Grottans föskola och BVC Nyhem. Sitsen tillverkades till slut i plåt och testades igen på olika barn från sex månader till sju år. Projektgruppen har hela tiden anpassat former och lösningar efter de mycket hårda standarderna som finns för höga barnstolar. Efter en rekommendation från Kjell Hagström som är VD på Svan AB så har projektgruppen följt både EU-standarderna och USA-standarderna. Den tredje modellen testades på många barn innan den slutgiltiga prototypen tillverkades. </p><p>Resultatet blev en barnstol med sadelsits som med hjälp av ett ben med gasfjäder går att höja upp till barbordshöjd. Sitsen är tillverkad i plåt som sedan har klätts med vaddering och konstläder. Bygel och ryggstöd är tillverkade i böjträ som betsats i en nyans som kallas för ”espresso”. Även fotstödet är tillverkat i trä som sedan har betsats. Bygel och ryggstöd går att justera i djupled medan fotstödet går att justera i höjdled. </p><p>Projektgruppen är mycket nöjd över resultatet, som efter ett slutgiltigt användartest bevisligen uppfyller både syftet och målet.</p>

<p>Företag har idag mer och mer börjat inse vikten av att de anställda ska må bra, och företagshälsovården erbjuder ett stort utbud gällande detta område. Trots detta finns det flera företag som inte samarbetar med företagshälsovården. Syftet med studien var därför att belysa vad företag som inte samarbetar med företagshälsovården erbjuder sina anställda istället, utifrån företagsledarens egna beskrivningar. Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta företagsledaren inom olika yrkesområden i Halmstad kommun. Studien var en innehållsanalys och resultatet presenterades i ett latent tema och två manifesta huvudkategorier med tillhörande underkategorier. Det latenta temat blev: Företagens behovsanpassade hälsoinsatser, på och utanför arbetsplatsen. De två manifesta huvudkategorierna blev: Friskvårdsinsatser och Medicinska insatser. Resultatet visar att det var stor fokus på den fysiska hälsan och företagen försökte förebygga och/eller bota ohälsa med hjälp av utomstående samarbetspartners till exempel gym, massörer och läkare. Gällande hälsan på själva arbetsplatsen så försökte företagsledarna att tänka ergonomiskt, framför allt på säkerheten. Slutsatsen blev att företagen skulle kunna arbeta mer hälsofrämjande, istället för att bara fokusera på att förebygga och bota ohälsa. Intressant framtida forskning skulle kunna vara en liknande studie i större skala, där även de anställda fick utrymme att ge sina åsikter om sitt företags hälsoinsatser.</p>

<p>I dagens samhälle ökar antalet människor med ett stillasittande arbete. Då vår kropp är gjord för rörelse kan stillasittandet leda till belastningsbesvär. För att förhindra detta är det ergonomiska förhållningssättet ett viktigt verktyg. Ergonomi handlar om att omgivning och människa ska fungera i relation till varandra, både vad gäller psykiskt som fysiskt. Arbetsterapeuter får via dagens utbildning, en kunskap om ergonomi utifrån ett patientperspektiv. Dagligen arbetar de med prevention mot skador och besvär. Denna kunskap borde även kunna tillämpas i det egna arbetet. Syftet med denna studie var att kartlägga arbetsterapeuternas kunskap om ergonomiskt förhållningssätt, och möjligheter att tillämpa ergonomiska arbetsställningar, i förhållande till skrivbords – och datorarbete. Vi ville även undersöka om de upplevt besvär samt längden på den stillasittande tiden under en arbetsdag. Vi valde att avgränsa studien till att gälla den fysiska arbetsmiljön. Som datainsamlingsmetod användes en modifierad enkät som innefattade områdena fysisk arbetsmiljö, typ av besvär, strategier, genomsnittlig tid vid skrivbordet, kunskap, vikten av ergonomi samt möjligheten till tillämpning. Enkäten bestod av 20 frågor, 17 med fasta svarsalternativ och 3 var öppna frågor. Enkäten skickades ut till alla 44 arbetsterapeuter och svarsfrekvensen på de besvarade enkäterna var 89 %. Resultatet visar att alla respondenter ansåg att ett ergonomiskt förhållningssätt var en viktig del i relation till arbete vid skrivbords – och datorarbete. Den tid som spenderades vid skrivbordet var som mest 3-4 timmar/dag och ett fåtal hade upplevt fysiska besvär det senaste halvåret. Den vanligaste strategin som uppgavs för att motverka trötthet, stelhet eller värk, var olika rörelser och förflyttningar på stolen samt mellan rum. Slutsatsen var att arbetsterapeuterna hade en hög kunskap om ergonomi som de till största del kunde tillämpa i sitt dagliga arbete vid skrivbordet. Andelen respondenter med besvär och även tiden de spenderade vid skrivbord och dator var lägre än beräknat.</p>

No description available.

<p>Genom vår utbildnings gång har vi blivit allt mer intresserade av samspelet mellan chef och medarbetare eftersom vi ser att det är en förutsättning att detta fungerar för att få en vinnande organisation. Trots att vi går mot allt fler decentraliserade organisationer och de båda parterna oftast arbetar närmare varandra än tidigare verkar utvecklingssamtal vara ett av de få tillfällen där medarbetare och chef har en enskild dialog med varandra. Därför har vi i denna uppsats valt att göra en kvalitativ undersökning om hur dessa utvecklingssamtal verkligen fungerar. Då vi under vår utbildnings gång även kommit till insikt med att god kommunikation är en förutsättning för att kunna skapa en relation, har vi valt att även se hur denna fungerar parterna emellan och om det är den som är orsak till eventuella brister i utvecklingssamtalen. Med detta som grund valde vi att i vår teoridel skriva om både utvecklingssamtal och kommunikation samt hur dessa samspelar för att få en än bättre förståelse för dessa områden.</p><p>Vi kontaktade Niklas Andersson, personalsekreterare på Karlstads Kommun, som hjälpte oss med urval och kontakter. Detta resulterade i två enheter inom vård- och omsorgsförvaltningen som undersökningsobjekt, vilket benades ut i sammanlagt sju respondenter, två chefer och fem medarbetare.</p><p>Av resultatet kan vi utläsa att både medarbetare och chefer är mycket positiva till utvecklingssamtal. Det viktigaste för båda parter verkar inte vara vad som sägs, utan att tiden tillsammans värderas högst. Kommunikationen verkar fungera förvånansvärt bra med tanke på att utvecklingssamtalen endast sker en gång per år, och både chef och medarbetare känner att de kan vara avslappnade och ärliga gentemot varandra. Av detta utläser vi en hög grad av både respekt och förtroende dem emellan. Något som dock skiljer sig mellan dem är synen på utvecklingssamtalets syfte och huruvida brus, det vill säga störningsmoment, förekommer. Andra faktorer som stod i fokus under våra intervjuer var relation, tid och lön vilka vi också har tittat närmare på i resultatdelen samt reflekterat över. Vi fann nämligen att tid är avgörande för hur utvecklingssamtalen upplevs samt hur kommunikationen fungerar parterna emellan. Även lönen står i fokus för de allra flesta respondenterna under dessa samtal.</p>

<p>Denna uppsats handlar om känsloarbete, det vill säga när man i sitt arbete tvingas visa</p><p>upp andra känslor än man i verkligheten känner. Känsloarbete som begrepp myntades</p><p>av sociologen Hochschild 1983 och denna uppsats bygger vidare på den forskning</p><p>som har gjorts på ämnet sedan dess.</p><p>Vi har med hjälp av djupintervjuer och analys inspirerad av Grounded theory</p><p>undersökt hur de anställda vid Länsförsäkringar upplever och hanterar sina känslor i</p><p>interaktionen till kunder. I kundmötet ser vi en spänning i form av den så kallade</p><p>interaktionstriangeln som innebär att kunden, servicearbetaren och organisationen har</p><p>olika mål och förväntningar på servicemötet. Både organisation och kund ställer krav</p><p>på hur den anställda ska uppträda i servicemötet och vilka känslor han eller hon bör</p><p>visa upp. De krav vi upplever oss att ha på vilka känslor vi ska visa upp i en viss</p><p>situation, detta kallar Hochschild för känsloregler.</p><p>Vår slutsats är att känsloarbete förflyttar sig i en modell från krav till kontroll. Kraven</p><p>på vilka känslor som ska visas upp kommer från kunden, organisationen och</p><p>omgivningen. När man har hanterat detta krav uppnår man en form för kontroll.</p><p>Hanteringen av känslorna som uppkommer sker med hjälp av det vi kallat för</p><p>hjälpmedel: Stöd, Erfarenhet, Bild av kund och Kommunikation. Dessa hjälpmedel</p><p>kan användas olika mycket och i olika situationer beroende på servicearbetarens</p><p>situation och möjligheter. Vår slutsats är att dessa hjälpmedel påverkar känsloarbetet</p><p>på olika sätt och vi hoppas att framtida forskning kommer att ytterligare kunna</p><p>beskriva och förklara dessa faktorer.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Vi avser med denna kvantitativa studie att finna faktorer som kan antas leda till stress. Vi avser också att undersöka respondenternas arbetsmiljö och arbetsvillkor och utifrån deras enkätsvar eventuellt kunna se om de har lågstress- eller högstressarbeten. Uppsatsen baseras på en enkätundersökning genomförd under 2002 av Birgitta Eriksson och Jan Ch. Karlsson vid Karlstads universitet i samarbete med Statistiska Centralbyrån. Enkäten Arbetsmiljö och arbetsvillkor besvarades av 1570 förvärvsarbetande individer. Vår undersökning använder sig av utvalda frågor i enkäten som kan antas kopplas till stress i arbetslivet. I studien undersöks: förekomsten av stressfaktorer, krav, egenkontroll och socialt stöd, tid, sjuknärvaro och ersättbarhet, ledarskap, meningsfullhet samt möjligheten att förena arbete med övrigt liv. I analysen studeras dessa variablers eventuella samband med kön, ålder och yrkestillhörighet.</p><p>Nedan redovisas en kort sammanfattning av frågeställningarnas resultat utifrån tabellerna:</p><p>1. I vilken utsträckning förekommer stress bland respondenterna?</p><p>Överlag visar resultaten att de flesta av respondenterna har få stressfaktorer i arbetsmiljön. Trötthet är dock något som majoriteten av respondenterna upplever efter arbetet, men vi anser att det inte är tillräckligt ofta för att det ska vara oroväckande siffror.</p><p>2. Kan det antas om respondenterna har lågstress- eller högstressarbeten?</p><p>Vi finner att relativt många respondenter i studien har ett lågstressarbete i många avseenden och i relation till de undersökta variablerna.</p><p>3. Hur ser kontakten ut mellan respondenterna och deras ledare?</p><p>Det övergripande resultatet visar på tvetydiga siffror. Trots resultatet anser vi att respondenterna överlag har en relativt god kontakt med deras arbetsledare/arbetsgivare.</p><p>4. Upplever respondenterna en hög eller låg meningsfullhet i deras arbeten?</p><p>Majoriteten av respondenterna upplever att de har en hög meningsfullhet i deras arbeten.</p><p>5. Hur väl lyckas respondenterna förena arbete med övrigt liv?</p><p>En mycket stor andel av respondenterna anser att de lyckas förena arbete med övrigt liv.</p><p>Intressant är att det inte ofta skiljer sig nämnvärt inom kategorierna kön och ålder och inte heller mellan dessa kategorier, oavsett den analyserande variabeln. Däremot visar resultaten på att det ofta skiljer sig mellan arbetare och tjänstemän inom kategorin yrkestillhörighet. Tidigare undersökningar visar på en ökad ohälsa i samhället i form av bland annat stress. Trots detta visar resultaten i vår undersökning att majoriteten av respondenterna upplever en låg grad av stress på deras arbeten.</p><p>Nyckelord: Stress, arbetsmiljö, arbetsvillkor, krav, egenkontroll, socialt stöd, meningsfullhet.</p>

No description available.

Företag har idag mer och mer börjat inse vikten av att de anställda ska må bra, och företagshälsovården erbjuder ett stort utbud gällande detta område. Trots detta finns det flera företag som inte samarbetar med företagshälsovården. Syftet med studien var därför att belysa vad företag som inte samarbetar med företagshälsovården erbjuder sina anställda istället, utifrån företagsledarens egna beskrivningar. Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta företagsledaren inom olika yrkesområden i Halmstad kommun. Studien var en innehållsanalys och resultatet presenterades i ett latent tema och två manifesta huvudkategorier med tillhörande underkategorier. Det latenta temat blev: Företagens behovsanpassade hälsoinsatser, på och utanför arbetsplatsen. De två manifesta huvudkategorierna blev: Friskvårdsinsatser och Medicinska insatser. Resultatet visar att det var stor fokus på den fysiska hälsan och företagen försökte förebygga och/eller bota ohälsa med hjälp av utomstående samarbetspartners till exempel gym, massörer och läkare. Gällande hälsan på själva arbetsplatsen så försökte företagsledarna att tänka ergonomiskt, framför allt på säkerheten. Slutsatsen blev att företagen skulle kunna arbeta mer hälsofrämjande, istället för att bara fokusera på att förebygga och bota ohälsa. Intressant framtida forskning skulle kunna vara en liknande studie i större skala, där även de anställda fick utrymme att ge sina åsikter om sitt företags hälsoinsatser.