Denna kritiska studie visar att inom lärarutbildningen vid högskolan i Halmstad härskar en metod över andra att förpacka, distribuera, erhålla och bedöma kunskap. Det är framför allt textmediet och den akademiska ideologin som tillsammans med den förra reproducerar lärkulturer och lärstrategier vilka är troliga att ge återverkan på hur blivande lärare iscensätter sin praktik. Detta sker trots en uttalad argumentation hos företrädare för lärarutbildningen som slår fast vikten av att kunna erbjuda ett rikt lärande som harmonierar med olikheter vilket får stöd av skolans uppdrag som är att erbjuda en skola för alla där alla ska erbjudas likvärdig utbildning efter sina egna förutsättningar, förmågor och kvaliteter. Studien identifierar en dikotomi som består av motpolerna estetiska lärprocesser – akademisk ideologi som får en återverkan för estetikens position i lärarutbildningen då motsatsparet ses ha en relation där den ena utesluter den andra. Likaså medvetandegörs den akademiska ideologin och i studien diskuteras också i vilken grad den verkar som dold och/eller synlig. Sammanfattningsvis ter det sig som om estetiken spelar en marginell roll i lärarutbildningen vid Högskolan i Halmstad.

The swedish education system in general and the swedish gymnasium in particular is at the point of a thorough reform of the guidelines in education. One major difference given in the guidelines is that the former core subject of arts education is abandoned in favour of making history a mandatory class. This despite the curriculum outlined in 1994 remains. Through comparativ text analysis of the documents and reports outlining this reform and defining the curriculum as well as the guidelines for the education system this study aims to point out the reasons for this change. Through in depth interviews with teachers, educators and authorities in addition to readings of contemporary research on arts in education the study will depict a larger picture of the scheme of things. Furthermore it revives the question of the necessity of arts in education and whose responsability it is to secure that the students will be able to achieve the goals expressed in the curriculum.

<p><em><em><p>I detta examensarbete har vi undersökt några av byggstenarna i ett skivbolags verksamhet som också utgör grunden för deras inkomster. Resultatet av arbetet blev en påbörjad produktion och marknadsföring av en skiva och en plan för lanseringen av densamma. Genom detta har vi skapat oss en praktisk erfarenhet av arbetslivet i musikbranschen. Arbetet har dessutom genomförts med en för ändamålet låg budget. Vi har även undersökt olika marknadsföringsmöjligheter och intervjuat två yrkesverksamma personer i detta ämne.</p></em><p> </p></em></p>

<p>Denna rapport behandlar en analysmodell som använts för att analysera Half Life 2-seriens level design. Utifrån denna analys av Half Life 2-serien skapades sedan ett verk baserat på de data som samlats in. Verket kallas Project 25. Målet med Project 25 var att skapa en spelupplevelse som level designmässigt är så lik den kommersiella spelserien Half-Life 2 (Valve Corporation, 2004), Half-Life 2 Episode 1 (Valve Corporation, 2006) och Half-Life 2 Episode 2 (Valve Corporation, 2007) att en spelare inte skulle kunna uppleva någon skillnad i kvalité.</p><p>Denna rapport är indelad i tre delmoment. Först gjordes en förundersökning där tempoväxlingen i Half Life 2-serien analyserades, sedan skapades själva verket och slutligen utfördes en kvantitativ enkätundersökning i syfte att försöka verifiera om verket uppfyllt sitt mål eller inte. Vid utförandet av själva verket visade det sig mycket effektivt och kvalitetsförebyggande att använda metoden vid analysen av tempoväxlingen i Half Life 2-serien för att skapa en abstrakt planering av verket innan själva implementationen började. Det visade sig också mycket effektivt att ha en fullt spelbar prototyp efter att en tredjedel av projektet hade slutförts. Att ga en testgrupp med spelare som speltestade projektet med jämna mellanrum och förbättra kvalitén baserat på den kritik som presenterats av speltestarna visade sig även vara mycket lyckat.</p><p>Den kvantitativa undersökningen visade sig inte tillräcklig för att avgöra om verket är level designmässigt likt Half Life 2-serien eller inte, detta på grund av dåligt formulerade frågor, mycket spridda åsikter och för få respondenter. Förslag på en bättre metod presenteras i slutdiskussionen.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med studien var tvåfaldigt. Det ena var att ta reda på vilka argument som finns förarbete med skönlitteratur och öka kunskapen om hur lärare använder det i sin undervisning.Det andra var att göra ett didaktiskt försök att skapa ett skönlitterärt läromedel. Vi ökade vårkunskap om studiens ämnesområde genom läsning av litteratur samt kvalitativa intervjuermed fem olika lärare verksamma i årskurserna 1-3. Detta för att få en bild över huranvändningen av skönlitteratur kan se ut i skolan samt hur de olika lärarna ser påskönlitteratur och läromedel. I resultatet belystes vikten av estetiska läroprocesser och attundervisningen ska anpassas efter elevers olika förutsättningar och behov. Innehållet iundervisningen behöver bearbetas för att kunskapsutvecklingen ska främjas. Det framkomäven att valet av bok har stor betydelse i arbete med skönlitteratur. Böckers utformning,ämnesinnehåll och en eventuell tillhörande lärarhandledning är faktorer som påverkar valet.Intervjustudien visade att en användbar lärarhandledning kunde vara avgörande för om ettmaterial ansågs vara passande i undervisningen. Med utgångspunkt i detta gjorde vi ettdidaktiskt försök att skapa ett skönlitterärt läromedel. Det didaktiska försöket resulterade i enbok med tillhörande lärarhandledning som innehåller exempel på hur ämnesinnehållet kan bearbetas.

Detta arbete handlar om hur man kan integrera estetiska ämnen i undervisningen och vi har valt att lägga huvudfokus på musik. Vi vill se hur man kan använda sig av denna integrering för att stimulera barns lärande och se vilka reaktioner man får av att undervisa på detta sätt. Genom ett sådant arbetssätt vill vi skapa en bredare syn och fler inkörsportar till kunskap samt att vi vill kunna nå ut till fler elever och genom det finna ett mer gynnsamt arbetssätt för olika elever. Vi har båda läst vid läraprogrammet med en inriktning mot skapande skola. Syftet med skapande skola r att ge elever en möjlighet till att finna kunskap på ett annat sätt än bara genom teoretisk undervisning. Vår undersökning gjordes i en år ett där vi på olika sätt integrerade musiken i ämnen som till exempel matematik oh svenska. Resultatet vi fick var att eleverna och klassrumsklimatet blev lugnare tack vare att vi integrerade musiken i undervisningen. Detta kan göras med till synes enkla medel som att ha på bakgrundsmusik i klassrummet samtidigt som eleverna läser eller skriver. Vi  känner båda att vi har fått mera kunskap och erfarenhet om hur man kan lägga upp sin undervisning med hjälp av skapande ämnen och framförallt med fokus på musik.