<p>Modebranschen har kommit att bli en uppmärksammad bransch och de senaste åren har svenskt mode visat sig starkt på den internationella scenen. Samtidigt är det en konkurrensutsatt bransch där mindre modeföretag trängs tillsammans med klädkedjor. För dessa aktörer blir det därmed allt viktigare att söka sig till utländska marknader för att kunna växa. Det kräver i sin tur resurser som många av de mindre modeföretagen idag saknar; kunskap om marknaden, exportkunskap och affärsmässig kunskap.</p><p>Detta gör det intressant att se vilka faktorer som är viktiga för att mindre svenska modeföretag ska lyckas etablera sig på den internationella marknaden. Syftet med uppsatsen är att utvärdera och analysera förutsättningarna för fem mindre svenska modeföretags internationaliseringsprocess. Studien baseras på fallstudier av dessa modeföretag och har genomförts med intervjuer av kvalitativ karaktär.</p><p>Teorier har valts med hänvisning till händelser i bakgrunden. Dessa belyser vikten för företag att ha kunskap om sin marknad och hur internationaliseringen är en kunskapsprocess där företagen lär sig någonting vid varje steg. Vidare hur företag i vissa fall följer ett visst mönster och hur etableringen kan ske i särskilda steg. Att det i viss mån kan vara viktigt att skapa kontakter med aktörer i sin omgivning och att affärsförbindelser bildas genom interaktion som leder till ömsesidigt beroende. Parallellt med detta är det också vidkommande för studien att ta upp hur kunskapen koncentreras till produkt- och processutveckling snarare än till marknadskunskaper. Med hjälp av teorierna har vi utformat ett antagande om vad vi tror är viktigt för de mindre modeföretagen.</p><p>I uppsatsen har vi sett att alla företag tar fasta på kunskaper, om så på olika sätt. Intressant är dock att se att samtliga företag i studien påvisar en medvetenhet om händelser och fenomen och en medvetenhet om hur de ska gå till väga i sin internationalisering. Vi har funnit skillnader i modeföretagens sätt att arbeta inför och i en internationalisering, men vi har även funnit likheter vad gäller tankesätt och förberedelser inför en ingång på en ny marknad. I undersökningen har vi kommit fram till att de främsta och viktigaste faktorerna är samarbeten, att tillgå resurser internt eller externt, samt att ha kunskap om marknaden. Den expansion av verksamheten som en utlandsetablering innebär gör att företagen måste söka sig hjälp utanför sin organisation för att kunna lyckas internationellt.</p>

<p>Tilltagande internationalisering leder till ett ökat behov av kontakter över nations- och kulturgränser. Historiskt och geografiskt utgör Ryssland en svensk närmarknad, enorm både när det gäller storleken och efterfrågan. Ett hundratal svenska företag är etablerade i Moskvaområdet och lika många verkar i Sankt Petersburgsområdet.</p><p>I uppsatsen undersöks vilka etableringsstrategier små och medelstora svenska tjänsteföretag använt sig av vid lyckade etableringar i Ryssland. Teoretiskt utgås från tanken om den stegvisa utlandsetableringen, förenat med Hollensens tre etableringsmodeller och Hofstedes fem kulturdimensioner. Metoden är främst kvantitativ, då flera av respondenternas svar samlats in via en öppen enkät och därefter sammanställts till löpande text, vilket kombinerats med en personlig intervju. Respondenterna har alla stor erfarenhet av affärsverksamhet på den ryska marknaden.</p><p>Efter Sovjetunionens sammanfall öppnandes den ryska marknaden för utländska företag och en stor, växande efterfrågan på flera varor framkom. Stor politisk turbulens, riggade privatiseringsauktioner och ekonomisk kris är några av de inslag som karakteriserat det självständiga Ryssland. Dagens ryska marknad har flera särdrag som på olika vis inverkar på affärslivet. Politiskt råder osäkerhet om vart landet är på väg. Lagstiftningen är spretande och leder ofta till godtycklig tillämpning. Byråkratin är omfattande och korruptionen frodas. Maktdistansen är mycket hög och formella regler spelar stor roll. Affärskontakter grundas ofta på personliga relationer, vilka tar tid att bygga, och i denna process underlättar goda kunskaper i landets språk och kultur.</p><p>En rysslandsetablering tar tid varför etablerande företaget bör ha god tillgång på resurser. Det är vanligt att svenska företag efter inledande marknadsundersökningar etablerar sig genom att öppna ett representationskontor, vilket ägs och kontrolleras av huvudkontoret i Sverige. Bolagsformen i sig begränsar verksamhetens utseende och när detta blir ett hinder för företaget omvandlas representationskontoren med fördel till någon form av ryskt dotterbolag och beroende på ägarstrukturens utseende finns två former, en mellanhandsmetod och en strikt hierarkisk metod, båda med fokus på kontroll.</p> / <p>The internationalization process leads to increasing interdependence between countries and economies, thus the need for intercultural contacts deepens. For centuries Russia has been an important trade partner to Sweden. About one hundred Sweden-related companies are established in the Moscow area, and almost as many in around Saint Petersburg.</p><p>The focus of this work is on which market entry strategies Swedish small and medium-sized companies have used when entering the Russian market, using a combination of the Uppsala model, Hollensen market entry mode decision theory and Hofstede’s five cultural dimensions. Based on an open questionnaire, information is gathered from the respondents, and put together with the answers from one interview. All participants in the investigation are experienced in working on the Russian market.</p><p>After the break up of the Soviet Union the Russian market opened up to foreign investment and the large demands of the population started to show. Political turmoil, an unfair privatization process and economical crisis are some of the characteristics of the Post-Soviet Russia. Today’s Russian market has several traits that in different ways influence the business life. There is political insecurity as to where the country is heading, the legal system is not uniform, which leads to random interpretation of laws, the bureaucracy is extensive and corruption frequent. There is a high power distance and formal rules play a large role. Business contacts are often based on personal relations, requiring long time to create, and are eased by knowledge of local language and culture.</p><p>To enter the Russian market takes time and money, thus the company wishing to pursue this kind of activity will have to make sure it has the resources necessary. Usually, Swedish companies enter the Russian market after market research by opening a representative office, fully owned and controlled by headquarters in Sweden. This form has its limits as to what kind of business can be conducted, and when this becomes an obstacle, the representative office is often transformed into a Russian subsidiary. Depending on the structure of the ownership there is one intermediate mode and one hierarchical mode that could be used, both modes focusing on control.</p>

Tilltagande internationalisering leder till ett ökat behov av kontakter över nations- och kulturgränser. Historiskt och geografiskt utgör Ryssland en svensk närmarknad, enorm både när det gäller storleken och efterfrågan. Ett hundratal svenska företag är etablerade i Moskvaområdet och lika många verkar i Sankt Petersburgsområdet. I uppsatsen undersöks vilka etableringsstrategier små och medelstora svenska tjänsteföretag använt sig av vid lyckade etableringar i Ryssland. Teoretiskt utgås från tanken om den stegvisa utlandsetableringen, förenat med Hollensens tre etableringsmodeller och Hofstedes fem kulturdimensioner. Metoden är främst kvantitativ, då flera av respondenternas svar samlats in via en öppen enkät och därefter sammanställts till löpande text, vilket kombinerats med en personlig intervju. Respondenterna har alla stor erfarenhet av affärsverksamhet på den ryska marknaden. Efter Sovjetunionens sammanfall öppnandes den ryska marknaden för utländska företag och en stor, växande efterfrågan på flera varor framkom. Stor politisk turbulens, riggade privatiseringsauktioner och ekonomisk kris är några av de inslag som karakteriserat det självständiga Ryssland. Dagens ryska marknad har flera särdrag som på olika vis inverkar på affärslivet. Politiskt råder osäkerhet om vart landet är på väg. Lagstiftningen är spretande och leder ofta till godtycklig tillämpning. Byråkratin är omfattande och korruptionen frodas. Maktdistansen är mycket hög och formella regler spelar stor roll. Affärskontakter grundas ofta på personliga relationer, vilka tar tid att bygga, och i denna process underlättar goda kunskaper i landets språk och kultur. En rysslandsetablering tar tid varför etablerande företaget bör ha god tillgång på resurser. Det är vanligt att svenska företag efter inledande marknadsundersökningar etablerar sig genom att öppna ett representationskontor, vilket ägs och kontrolleras av huvudkontoret i Sverige. Bolagsformen i sig begränsar verksamhetens utseende och när detta blir ett hinder för företaget omvandlas representationskontoren med fördel till någon form av ryskt dotterbolag och beroende på ägarstrukturens utseende finns två former, en mellanhandsmetod och en strikt hierarkisk metod, båda med fokus på kontroll. / The internationalization process leads to increasing interdependence between countries and economies, thus the need for intercultural contacts deepens. For centuries Russia has been an important trade partner to Sweden. About one hundred Sweden-related companies are established in the Moscow area, and almost as many in around Saint Petersburg. The focus of this work is on which market entry strategies Swedish small and medium-sized companies have used when entering the Russian market, using a combination of the Uppsala model, Hollensen market entry mode decision theory and Hofstede’s five cultural dimensions. Based on an open questionnaire, information is gathered from the respondents, and put together with the answers from one interview. All participants in the investigation are experienced in working on the Russian market. After the break up of the Soviet Union the Russian market opened up to foreign investment and the large demands of the population started to show. Political turmoil, an unfair privatization process and economical crisis are some of the characteristics of the Post-Soviet Russia. Today’s Russian market has several traits that in different ways influence the business life. There is political insecurity as to where the country is heading, the legal system is not uniform, which leads to random interpretation of laws, the bureaucracy is extensive and corruption frequent. There is a high power distance and formal rules play a large role. Business contacts are often based on personal relations, requiring long time to create, and are eased by knowledge of local language and culture. To enter the Russian market takes time and money, thus the company wishing to pursue this kind of activity will have to make sure it has the resources necessary. Usually, Swedish companies enter the Russian market after market research by opening a representative office, fully owned and controlled by headquarters in Sweden. This form has its limits as to what kind of business can be conducted, and when this becomes an obstacle, the representative office is often transformed into a Russian subsidiary. Depending on the structure of the ownership there is one intermediate mode and one hierarchical mode that could be used, both modes focusing on control.

Det blir allt viktigare för butikerna att differentiera sig på marknaden, för att locka till sig det tänkta kundsegmentet i takt med att konkurrensen inom handeln ökar. Att anpassa den exteriöra, interiöra och psykosociala miljön utefter butikens kundsegment blir därför allt mer viktig för att attrahera kunderna. Det är även viktigt att det finns en röd tråd genom de tre säljmiljöerna. De tre miljöerna prioriteras oftast mindre i fabriksbutiker trots att de inte skiljer sig så mycket från andra butiker. Vi har därför valt att undersöka hur fabriksbutiker arbetar med säljmiljöerna och hur de kan förbättra sina butiker utefter sitt valda kundsegment. Uppsatsens syfte är att försöka beskriva hur den exteriöra, interiöra och psykosociala miljön i en fabriksbutik kan utformas utifrån vilket kundsegment butiken riktar sig till. Vi vill se hur kundsegmentet reflekteras i de olika miljöerna i de valda fabriksbutikerna och hur de har tänkt när de utformat fabriksbutikerna. Vi vill även undersöka varför kunderna lockas till en fabriksbutik, om det är priset, upplevelsen eller något annat som lockar dem dit. Vår målsättning med den här uppsatsen är att visa hur kundsegmentet påverkar de tre miljöerna och hur de kan utformas för att attrahera rätt målgrupp. Vi har använt oss av den kvalitativa metoden och har då utfört benchmarkingstudier genom observationer, öppna individuella intervjuer med butiksansvariga samt kunder i tre fabriksbutiker och öppen individuell intervju med en butiksinredare. Den data vi har samlat in har vi sedan använt oss av i analysavsnittet, där vi har gjort en schematisk bild för en lättare översikt av vad vi kommit fram till. Därefter har vi dragit slutsatser utifrån analysen och bland annat kommit fram till att ingen av de undersökta fabriksbutikerna medvetet har använt sig av sitt kundsegment vid utformningen av säljmiljöerna och att kunderna söker svensktillverkade och prisvärda produkter. Vi har även kommit fram till vissa förslag på förbättringar, som finns med i rekommendationerna.

Modebranschen har kommit att bli en uppmärksammad bransch och de senaste åren har svenskt mode visat sig starkt på den internationella scenen. Samtidigt är det en konkurrensutsatt bransch där mindre modeföretag trängs tillsammans med klädkedjor. För dessa aktörer blir det därmed allt viktigare att söka sig till utländska marknader för att kunna växa. Det kräver i sin tur resurser som många av de mindre modeföretagen idag saknar; kunskap om marknaden, exportkunskap och affärsmässig kunskap. Detta gör det intressant att se vilka faktorer som är viktiga för att mindre svenska modeföretag ska lyckas etablera sig på den internationella marknaden. Syftet med uppsatsen är att utvärdera och analysera förutsättningarna för fem mindre svenska modeföretags internationaliseringsprocess. Studien baseras på fallstudier av dessa modeföretag och har genomförts med intervjuer av kvalitativ karaktär. Teorier har valts med hänvisning till händelser i bakgrunden. Dessa belyser vikten för företag att ha kunskap om sin marknad och hur internationaliseringen är en kunskapsprocess där företagen lär sig någonting vid varje steg. Vidare hur företag i vissa fall följer ett visst mönster och hur etableringen kan ske i särskilda steg. Att det i viss mån kan vara viktigt att skapa kontakter med aktörer i sin omgivning och att affärsförbindelser bildas genom interaktion som leder till ömsesidigt beroende. Parallellt med detta är det också vidkommande för studien att ta upp hur kunskapen koncentreras till produkt- och processutveckling snarare än till marknadskunskaper. Med hjälp av teorierna har vi utformat ett antagande om vad vi tror är viktigt för de mindre modeföretagen. I uppsatsen har vi sett att alla företag tar fasta på kunskaper, om så på olika sätt. Intressant är dock att se att samtliga företag i studien påvisar en medvetenhet om händelser och fenomen och en medvetenhet om hur de ska gå till väga i sin internationalisering. Vi har funnit skillnader i modeföretagens sätt att arbeta inför och i en internationalisering, men vi har även funnit likheter vad gäller tankesätt och förberedelser inför en ingång på en ny marknad. I undersökningen har vi kommit fram till att de främsta och viktigaste faktorerna är samarbeten, att tillgå resurser internt eller externt, samt att ha kunskap om marknaden. Den expansion av verksamheten som en utlandsetablering innebär gör att företagen måste söka sig hjälp utanför sin organisation för att kunna lyckas internationellt.

<p>Det blir allt viktigare för butikerna att differentiera sig på marknaden, för att locka till sig det tänkta kundsegmentet i takt med att konkurrensen inom handeln ökar. Att anpassa den exteriöra, interiöra och psykosociala miljön utefter butikens kundsegment blir därför allt mer viktig för att attrahera kunderna. Det är även viktigt att det finns en röd tråd genom de tre säljmiljöerna. De tre miljöerna prioriteras oftast mindre i fabriksbutiker trots att de inte skiljer sig så mycket från andra butiker. Vi har därför valt att undersöka hur fabriksbutiker arbetar med säljmiljöerna och hur de kan förbättra sina butiker utefter sitt valda kundsegment. Uppsatsens syfte är att försöka beskriva hur den exteriöra, interiöra och psykosociala miljön i en fabriksbutik kan utformas utifrån vilket kundsegment butiken riktar sig till. Vi vill se hur kundsegmentet reflekteras i de olika miljöerna i de valda fabriksbutikerna och hur de har tänkt när de utformat fabriksbutikerna. Vi vill även undersöka varför kunderna lockas till en fabriksbutik, om det är priset, upplevelsen eller något annat som lockar dem dit. Vår målsättning med den här uppsatsen är att visa hur kundsegmentet påverkar de tre miljöerna och hur de kan utformas för att attrahera rätt målgrupp. Vi har använt oss av den kvalitativa metoden och har då utfört benchmarkingstudier genom observationer, öppna individuella intervjuer med butiksansvariga samt kunder i tre fabriksbutiker och öppen individuell intervju med en butiksinredare. Den data vi har samlat in har vi sedan använt oss av i analysavsnittet, där vi har gjort en schematisk bild för en lättare översikt av vad vi kommit fram till. Därefter har vi dragit slutsatser utifrån analysen och bland annat kommit fram till att ingen av de undersökta fabriksbutikerna medvetet har använt sig av sitt kundsegment vid utformningen av säljmiljöerna och att kunderna söker svensktillverkade och prisvärda produkter. Vi har även kommit fram till vissa förslag på förbättringar, som finns med i rekommendationerna.</p>

Syftet för denna studie att ge små företag en ökad förståelse för hur de kan internationalisera sig på den holländska marknaden. För att besvara detta användes dessa frågeställningar: Vilka möjligheter och utmaningar finns för företag med att internationalisera sig? Vilka möjliga etableringsformer är passande? Hur kan etableringsbarriärer påverka företags internationaliseringsprocess på den utländska marknaden? Hur kan ett kontaktnätverk införskaffas och utnyttjas vid ett företags internationaliseringsprocess? Studien är uppbyggd på en kvalitativ forskningsmetod där både primär- och sekundärdata har använts. Primärdata har samlats in genom fem stycken djupgående intervjuer med personer från olika företag som besitter olika kunskap om internationalisering. Sekundärdata har införskaffats genom olika hemsidor. Förutom detta så har även vetenskapliga artiklar använts till den teoretiska referensramen. / The aim of this study is to give small sized companies greater understanding of how they can internationalize their business to the Dutch market. To answer this these research questions were used: What are the opportunities and challenges for companies in their internationalization process? What are the possible and appropriate forms of establishment? How can the establishment barriers affect the company's internationalization process in the foreign market? How can companies acquire network relations and utilize it in their internationalization process? The thesis is based on a qualitative research in which both primary- and secondary data were used. The primary data were collected through five in-depth interviews with people from different companies whom all possess different knowledge about internationalization. Secondary data has been acquired through various Internet websites. Scientific articles were used for the theoretical framework.

Syftet med denna uppsats ämnar att beskriva svenska modeföretags internationaliseringsprocess. Därför ska vi undersöka och analysera nätverkets betydelse, barriärers påverkan, val av etableringsstrategier och varumärkesbyggnad vid internationalisering. För att uppnå syftet med vår studie har nedanstående huvudproblem formulerats:   Hur går svenska modeföretag tillväga vid etablering och varumärkesbyggnad på den internationella marknaden?   Uppsatsens teoretiska utgångspunkt innefattar svenska modeföretags etablering på den internationella marknaden vilket berör internationaliseringsprocessen, nätverksperspektiv, barriärer, etableringsstrategier samt varumärkesbyggnad. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats där fyra fallstudier har tillämpats. I empirin redogörs en jämförelse mellan fallföretagen, vilket leder fram till analysen där empirin ställs mot teorin. Uppsatsens slutsats visar att svenska modeföretags internationaliseringsprocess innebär att företag ställs inför olika utmaningar som val av marknad och att hitta samarbetspartners. Företag väljer etableringsstrategi för företagens verksamhet och bygger upp varumärket på den internationella marknaden. Avslutningsvis presenterar vi det gap vi funnit i teorin, teoretiska bidrag, praktiska rekommendationer samt framhäver förslag till vidare forskning. / The purpose of this paper is to describe the internationalization process of Swedish fashion companies’. Therefore, the network's importance, the barriers impact, choice of market entry mode and brand building in the internationalization will be examined and analyzed. In order to achieve the purpose of our study the following main question were formulated:   How do Swedish fashion companies’ proceed with expansion and brand building in the international market?   The theoretical base of the thesis includes Swedish fashion companies’ establishment in the international market which affects the internationalization process, the network perspective, barriers, market entry mode and brand building. The study is based on a qualitative research method with a deductive approach where four case studies have been applied. In the empirical data a comparison is presented between the four case studies, followed by analysis where the empirical data is compared against the theory. The study’s conclusion implies that Swedish fashion companies’ internationalization process implies that companies’ face different challenges such as the choice of market and finding partners and the choice of market entry mode for the business and brand building on the international market. Finally, we present the gap we found in the theory, theoretical contribution, practical recommendations and highlights suggestions for further research.

Problem: Japan är en av Sveriges största exportmarknader med 127 miljoner konsumenter och en intressant marknad för svenska företag. Den japanska marknaden innehar många hinder och utmaningar och har tidigare varit restriktiv mot utländska företag. Svenska små och medelstora företag har oftast mindre kapital och resurser än stora företag vilket kan påverka deras val av etableringsstrategier samt vilka hinder och utmaningar de stöter på. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka etableringsstrategier som svenska företag kan använda för att göra affärer i Japan. Metod: I denna studie har det använts en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med totalt sex informanter. Intervjuerna har genomförts med tre företag som har verksamhet i Japan. De övriga tre intervjuer var med en universitetslektor samt statliga/halvstatliga organisationer. Slutsatser: Hinder som framkommit är icke tariffära barriärer som komplicerade administrativa procedurer, lagar och regler, förståelse av den japanska affärsmiljön samt de höga konsumentkraven. Utmaningar som framkommit är det japanska språket, höga operationskostnader, konkurrensintensiteten (främst på B2B-marknaden) samt långsiktiga relationer och förtroende som tar lång tid att bygga upp. Ursprung och nätverk är något som bör tas hänsyn till då de kan underlätta etableringen på den japanska marknaden. Svenskt ursprung är något som uppskattas i Japan och nätverk kan bidra till att lokala kunskaper och erfarenheter tas vara på. Etableringsstrategier som svenska företag kan använda sig av i Japan är direkt eller kooperativ export samt etablering genom intermediate modes som exempelvis joint venture och mellanhand. Dessa etableringsstrategier respekterar värden som förtroende och långsiktiga relationer vilket är essentiellt för att göra affärer i Japan. / Problem: Japan is one of Sweden’s largest export markets with 127 million consumers and an interesting market for Swedish companies. The Japanese market has many obstacles and challenges and has previously been restrictive to foreign companies. Swedish SMEs usually have less capital and resources than large companies which can affect their choice of establishment strategies as well as the obstacles and challenges they encounter. Purpose: The purpose of this study is to investigate the entry strategies that Swedish companies can use to do business in Japan. Methodology: In this study, a qualitative method was used in which semi-structured interviews were conducted with a total of six informants. The interviews were conducted with three companies operating in Japan. The other three interviews were with a university lecturer and state / semi-governmental organizations. Conclusions: Obstacles that emerged in this study are non-tariff barriers such as complicated administrative procedures and laws and regulations, understanding of the Japanese business environment and high consumer demands. Challenges that have emerged are the Japanese language, high operational costs, the intensity of competition (mainly in the B2B-market), as well as long-term relationships and trust that take a long time to build. Origin and networks are something that should be taken into account as they can facilitate the entry in the Japanese market. Swedish origin is something that is appreciated in Japan and networks can help to utilize local knowledge and experience. Entry strategies that Swedish companies can use in Japan are direct or cooperative exports and intermediate modes such as joint venture. These entry strategies respect values such as trust and long-term relationships, which are essential for doing business in Japan.

Japan är världens tredje största ekonomi och skulle därav kunna anses vara en attraktiv marknad för svenska företag. Även om Japan anses vara en attraktiv marknad för svenska företag, återstår fortfarande faktum att länderna skiljer sig åt gällande kultur, värderingar och seder vilket kan medföra svårigheter för svenska företag när de försöker etablera sig på den japanska marknaden. Studiens huvudsakliga syften var att visa hur fem framgångsrika svenska multinationella företag har gått tillväga vid sin japanska expansion, belysa vilka etableringsstrategier de tillämpat och utmaningar företagen har stött på, samt redogöra för vilka framtidsutsikter respektive företag har. De studerade företagen är stora multinationella organisationer med etablerade dotterbolag i Japan. Studien tillämpade en kvalitativ forskningsmetod, mer specifikt i form av intervjuer. Teorier som tillämpas i studien är; Uppsalamodellen, Hollensen’s Entry Modes samt Hofstedes Fem Dimensioner och används i studien för att analysera det empiriska underlaget. Studiens resultat visade att fyra av fem företag valt en etableringsstrategi med lägre risktagande och det femte företaget valt en strategi med högre risktagande. Respondenterna beskrev att de största utmaningarna var att hitta rätt personal samt att samarbeten med inhemska företag har visat sig vara en framgångsrik strategi hos fyra av fem företag. Resultatet av studien skulle kunna användas som inspiration för svenska företag med tankar på ett inträde i Japan.