Centrala begrepp: Virusmarknadsföring, etik och moral, virala agenter, image, identitet och kundvärde. Problemformulering: Vilken effekt har olika viruskampanjer på konsumentens uppfattning om företaget? Syfte: - Att utifrån befintlig teori på området beskriva vad som kännetecknar virusmarknadsföring. - Att utifrån fyra utvalda virusfilmer förklara hur denna form av virusmarknadsföring uppfattas utifrån konsumentens synvinkel. - Att finna eventuellt samband mellan en virusfilms utförande och konsumentens uppfattning om företaget. Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats, där en kvalitativ undersökning utförts i form av fem fokusgruppsintervjuer, där grupperna ordnats utefter kön och ålder. Teori: Den teoretiska referensramen bygger på de teorier som finns inom området virusmarknadsföring, samt inom etik och moral. Dessa teorier är främst gjorda för olika företag med ingen eller mycket liten inblick i hur konsumenten själva uppfattar virusmarknadsföringen. Inte heller nämner teorierna virusmarknadsföringens etiska och moraliska betänkligheter. De teorier vi funnit på området har gett oss kunskap och insikt i ämnet samt legat till grund för en jämförelse i hur konsumenten uppfattar denna form av marknadsföring. Empiri: Empirin grundas på de fem genomförda fokusgruppsintervjuerna, samt fyra utvalda företags virusfilmer. Slutsats: Vår slutsats är att en virusfilm antingen skapar en positiv eller negativ reaktion hos konsumenten. Då reaktionen är positiv beror detta främst på att mottagaren uppfattat virusfilmen som rolig, i vårt fall rör det sig om en anspelning på sex. Då reaktionen däremot är negativ beror detta främst på att mottagaren uppfattat virusfilmen som oetisk, i vårt fall rör det sig om en anspelning på pedofili, djurplågeri och politisk inkorrekthet. Oavsett konsumentens tidigare uppfattning av företaget, samt oavsett reaktion och uppfattning av virusfilmen, förändras inte konsumentens uppfattning av företag.

Genom uppsatsen framkommer det hur organisationskulturen på Migrationsverkets avdelning för bosättning påverkar handläggarna som arbetar där och hur deras användning av etik förändras.

Vår studie har utgått från en händelse som inkluderar fordonstillverkaren Volvo Lastvagnar. Utifrån denna händelse har vi knutit samman och identifierat ett antal intressenter till Volvo Lastvagnar, vilka vi har intervjuat för att belysa deras intresse av ett företags arbete med CSR. Det ställs allt högre krav på ett företag idag och framför allt på deras ansvarstagande. Många företag väljer att anamma konceptet Corporate Social Responsibility (CSR), för att möta kraven (Pedersen & Andersen 2006). De som ställer krav är dels företaget själv, dels dess intressenter. Ett företags arbete med CSR kan bli problematiskt då kraven kommer från flera olika håll och då konceptet definieras olika av både litteratur och intressenter. Ett företags ansvar för att CSR implementeras i sin egen verksamhet och sin leverantörskedja definieras därmed också olika. Detta visar att CSR är ett komplext ämne och redskap för ett företag att hantera. Pedersen och Andersen (2006) menar att ett företag ska ta ansvar för sin egen verksamhet och sin leverantörskedja. Vi har i vår studie uppmärksammat skilda meningar gällande hur långt tillbaka i leverantörskedjan ett företag har ansvar. Att meningarna skiljer sig åt beror bland annat på antalet leverantörer i kedjan eller om branschen är komplex. Ett företags arbete med CSR bör gå hand i hand med dess strategier samt vara förknippade med kärnverksamheten (Löhman & Steinholtz 2003). Detta kan innebära att ett företag tar ansvar för sina handlingar och inte enbart arbetar med frågorna för syns skull eller utifrån ett vinstsyfte. Företag bör därför arbeta med CSR utifrån de faktorer som hållbar utveckling innebär. Företag granskas ständig av olika intressenter (Henderson 2002) vilket medför att deras arbete med CSR på något sätt måste redovisas. Viktiga redskap för ett företag är då kommunikation och rapportering. Det har emellertid visat sig att det finns brister i kommunikationen och rapporteringen. Vi har i vår studie uppmärksammat att vissa företag väljer att visa de delar av CSR där de har en positiv påverkan, vilket kan bidra till en skev bild av ett företags arbete utåt. Det är viktigt med en dialog mellan ett företag och dess intressenter så att företaget kan balansera sina egna intressen med intressenternas. I vår studie har det även framgått att ett företags image är viktig och att företag kan använda CSR som ett redskap för att förbättra denna. Företag kommunicerar ofta därav de områden de är framgångsrika inom. Detta kan medföra en risk för företag i sitt arbetet med CSR då de kan få svårigheter att hantera problem som inte innefattas av prioriterade områden. CSR är ett frivilligt åtagande, men det finns en del konventioner, avtal, regelverk, uppförandekoder och rekommendationer som företag kan utgå från i sitt arbete med CSR (Karlsson 2006). Det råder meningsskiljaktigheter huruvida ett företags arbete med CSR ska regleras eller ej. Branscher är olika vilket medför att det är svårt att ha enhetliga regleringar, däremot kan någon form av standard underlätta i ett företags arbete med CSR. Det finns både för- och nackdelar med olika former av regleringar. Regleringar kan underlätta ett företags arbete samtidigt som de kan leda till att företag enbart arbetar med CSR för att de måste och inte av eget intresse.

No description available.

No description available.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka emotionernas roll i vår etik. Detta har jag undersökt med hjälp av filosofen Martha Nussbaum, vilken har utformat en väl tilltagen teori om både emotioner och dess roll i etik. Genom att sätta upp tre punkter på vad en teori om emotioners roll i etik bör innehålla, (1. innehåll, 2. giltighet, 3. a) motivation och b) handling) har jag tolkat och analyserat Nussbaums teori, som hon skriver om i sina böcker Hiding from humanity: disgust, shame, and the law och Upheavals of thought: the intelligence of emotions. Nussbaums teori har behandlat alla punkter jag ställde upp och bör därmed anses vara komplett, om än inte helt övertygande på alla punkter. Det hon kommit fram till är: En emotion består av kognitiva processer som genom sitt fokus på ett medvetet objekt bildar övertygelser och värderingar om sådant som berör det vi tillskriver vara viktigt. Emotionen har inte ensamt giltighet att besluta huruvida en handling är rätt eller fel. a) Den har en stark motiverande funktion, men innebär inte att en 3 b) handling måste äga rum. Nussbaums teori är väl utarbetad när hon förklarar varför det är viktigt att emotionen bör ha en roll i vår etik. Teorin är dock mindre utarbetad, och mindre övertygande, när det gäller att förklara hur det ska gå till när vi adapterar emotionerna på etiken.

No description available.

This thesis provides an ethical discussion about the merits of rehabilitation as well as retributivism within the modern American penal system.  By utilizing arguments by philosophers Ronald Dworkin and Immanuel Kant I conclude that under certain circumstances the seemingly dissimilar approaches of the rehabilitationist and the retributivist can co-exist.

ABORT ‘n GO is a design project within the crossing boundaries of Critical Design and IndustrialDesign.The contemporary discourse on abortion is problematic, and infected by double norms. Thesenorms may cause feelings of guilt and shame in women who have an abortion. The abortion rightis built upon conflicting standpoints; one is that women have right to have an abortion, withoutbeing questioned. Second is the notion that abortion is something that should be avoided, implyingthat you’ve done something wrong if you have had an abortion.With this project and physical product I want to explore and discuss the contemporary discourseon abortion in Sweden. ABORT ‘n GO is a concept aimed as an optional abortion method for aspecific target group. It is not meant to replace other abortion methods, since women have differentneeds and preferences.With ABORT ‘n GO – the product design process commenced from a standpoint, subsequentlyresulting in questions rather than showing the optimal solution we usually expect in traditionalIndustrial Design.

Antalet personer med demenssjukdom ökar i Sverige och i stora delar av världen. Svåra kognitiva symtom komplicerar relationen mellan vårdpersonal och de personer som vårdas med demenssjukdom vilket ofta leder till etiska frågor och dilemman. För att utveckla omvårdnaden av personer med demenssjukdom är det viktigt att kartlägga sjuksköterskans etiska perspektiv. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans etiska perspektiv i omvårdnaden av personer med demenssjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie och tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visade att etiska perspektiv uppstod i olika situationer. De situationer som ofta återkom var: ställningstagande utifrån artificiell närings- och vätsketillförsel, svårigheter att tillgodose säkerheten för personer med demenssjukdom om detta går emot de drabbades önskan, att balansera mellan att bevara personer med demenssjukdoms integritet och autonomi i situationer då den vårdbehövande och sjuksköterskans uppfattning om behov av omvårdnadsåtgärder skiljer sig åt samt etiska utmaningar i interaktionen med personer med demenssjukdom, med närstående och med kolleger. I artiklarna återkom kommunikationssvårigheter och oförmåga att uttrycka sina behov hos personer med demenssjukdom som ett etiskt problem. Ökad kunskap om etiska frågor i omvårdnaden av personer med demenssjukdom och hur dessa frågor kan kommuniceras är ett komplext område och det finns behov av fortsatt forskning.