<p>Problemställningen var att omskurna kvinnor har specifika behov som skiljer sig från andra kvinnor. Syftet var att belysa de kulturella och etiska aspekter som finns i omvårdnadsmötet med omskurna kvinnor i Europa. Metoden var en litteraturstudie av 7 kvalitativa artiklar. De har bearbetats utifrån tematisk, induktiv samt deduktiv metod för att senare kategoriseras efter 7 sökord utifrån VIPS – modellen. I Resultatet framkom det att barnmorskorna inte hade de teoretiska och praktiska kunskaper som krävdes i omvårdnadsmötet med omskurna kvinnor. Kvinnorna ansåg att omvårdnaden inte såg till deras specifika problem. Konklusionen var att kommunikativa, kulturella och etiska aspekter är av betydelse i omvårdnadsmötet med omskurna kvinnor. Det behövs kvalitativ forskning som belyser omvårdnadsmötet och dess problematik samt mer utbildning både för studerande och sjukvårdspersonal.</p>

<p>Det pågår en het mediedebatt kring att det råder brist på ordning och uppförande i skolan. Debatten handlar framför allt om brist på ordning och uppförande i grundskolans senare år, varför det är av intresse att göra en studie kring ordning och uppförande i grundskolans tidigare år. Läraren har ett stort ansvar i fostrandet av morgondagens samhällsmedborgare och med det i åtanke är det intressant att se hur lärare arbetar med fostransuppdraget. I detta uppdrag ingår mycket arbete med att lära eleverna att inordna sig och att uppföra sig. Frågan är då vad lärarna lägger i dessa begrepp? Syftet med vår studie är att synliggöra lärares normer och värderingar kring ordning och uppförande för att på så sätt ge en bild av hur de arbetar med och ser på sitt fostransuppdrag. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ ansats med intervjuer som verktyg för att erhålla empiri. Vi ville ta reda på hur lärarna resonerar kring ordning och uppförande, vilket är anledning till att vi konstruerade en halvstrukturerad intervjuguide. Med hjälp av denna hade vi ett antal beröringspunkter som vi visste att vi skulle diskutera men det var inte nödvändigt att dessa punkter kom i ordningsföljd, på så sätt kunde vi ha ett avslappnat och givande samtal. Resultat och analys bearbetade vi med inspiration från hermeneutiken. Det visar sig att lärarnas normer och värderingar kring ordning och uppförande tycks vara ett relativt oreflekterat område, eftersom lärarna har svårt att sätta ord på vad de lägger i begreppen ordning och uppförande. Det är något som ligger djupt förankrat hos läraren och som på detta sätt blivit något naturligt och självklart. Resultatet visar att de egenskaper lärarna eftersträvar hos barnen när det gäller ordning och uppförande i mångt och mycket linjerar med ett gammalt ordningsbegrepp, vilket i hög grad har sina rötter i kristendomens tio budord.</p>

No description available.

No description available.

Sometimes relatives have taken me on one side and told me they cannot bear it any more:"Isn't there something you can do to end it all?"More often requests for euthanasia have come from those who are ill. I remember visiting a man with lung cancer. He asked his wife to leave the room. As she closed the door he leaned over and grabbed my arm. "I want to die", he said. "Please can you give me something." He felt a burden on his wife and wanted euthanasia for himself . Often in their duty, physicians are faced with euthanasia requests of this kind. Death is the inevitable fate of all humans but how we die is an issue of great concern for many of us. Fear of pain, loss of control and being a burden to our loved ones are common issues surrounding dying and death of patients. This has led to varying circumstances of patients’ death, and of a significant remark, the involvement of physicians in bringing about these deaths through an act of euthanasia. Euthanasia involves the intentional killing of a patient by the direct intervention of a physician (or another party) ostensibly for the good of the patient, and the most common form that this comes is through lethal injection. The ethics of euthanasia and of a physicians’ involvement have been a contentious issue from the beginnings of medicine. This for the most part is as a result that the ethical code of physicians has long been based in part on the Hippocratic Oath, which requires physicians to “do no harm”. Thus, the focus of this work will be to look into the role of the physician in ending a patient’s life through the act of euthanasia. Although necessary but not a central point of this work to merely develop arguments for and against the justification of euthanasia and a physician’s involvement in the act, but to critically view the role played by physicians in ending the life of patients through euthanasia in contrast with their medical obligation. The issue of euthanasia raises ethical questions for physicians. Is it morally right or wrong for a physician to end the life of his or her patient? And this therefore will be the focus of this work.

Problemställningen var att omskurna kvinnor har specifika behov som skiljer sig från andra kvinnor. Syftet var att belysa de kulturella och etiska aspekter som finns i omvårdnadsmötet med omskurna kvinnor i Europa. Metoden var en litteraturstudie av 7 kvalitativa artiklar. De har bearbetats utifrån tematisk, induktiv samt deduktiv metod för att senare kategoriseras efter 7 sökord utifrån VIPS – modellen. I Resultatet framkom det att barnmorskorna inte hade de teoretiska och praktiska kunskaper som krävdes i omvårdnadsmötet med omskurna kvinnor. Kvinnorna ansåg att omvårdnaden inte såg till deras specifika problem. Konklusionen var att kommunikativa, kulturella och etiska aspekter är av betydelse i omvårdnadsmötet med omskurna kvinnor. Det behövs kvalitativ forskning som belyser omvårdnadsmötet och dess problematik samt mer utbildning både för studerande och sjukvårdspersonal.

Det pågår en het mediedebatt kring att det råder brist på ordning och uppförande i skolan. Debatten handlar framför allt om brist på ordning och uppförande i grundskolans senare år, varför det är av intresse att göra en studie kring ordning och uppförande i grundskolans tidigare år. Läraren har ett stort ansvar i fostrandet av morgondagens samhällsmedborgare och med det i åtanke är det intressant att se hur lärare arbetar med fostransuppdraget. I detta uppdrag ingår mycket arbete med att lära eleverna att inordna sig och att uppföra sig. Frågan är då vad lärarna lägger i dessa begrepp? Syftet med vår studie är att synliggöra lärares normer och värderingar kring ordning och uppförande för att på så sätt ge en bild av hur de arbetar med och ser på sitt fostransuppdrag. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ ansats med intervjuer som verktyg för att erhålla empiri. Vi ville ta reda på hur lärarna resonerar kring ordning och uppförande, vilket är anledning till att vi konstruerade en halvstrukturerad intervjuguide. Med hjälp av denna hade vi ett antal beröringspunkter som vi visste att vi skulle diskutera men det var inte nödvändigt att dessa punkter kom i ordningsföljd, på så sätt kunde vi ha ett avslappnat och givande samtal. Resultat och analys bearbetade vi med inspiration från hermeneutiken. Det visar sig att lärarnas normer och värderingar kring ordning och uppförande tycks vara ett relativt oreflekterat område, eftersom lärarna har svårt att sätta ord på vad de lägger i begreppen ordning och uppförande. Det är något som ligger djupt förankrat hos läraren och som på detta sätt blivit något naturligt och självklart. Resultatet visar att de egenskaper lärarna eftersträvar hos barnen när det gäller ordning och uppförande i mångt och mycket linjerar med ett gammalt ordningsbegrepp, vilket i hög grad har sina rötter i kristendomens tio budord.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Sjukvårdens etik handlar i huvudsak om vårdpersonals förhållande till patienter. Inom rättspsykiatrisk vård förväntas det att vårdarna kan hantera att vårda patienter under tvång. Detta innebär ett maktförhållande mellan vårdare och patient. Lagarna kring tvångsvårdsåtgärder är ytterst restriktiva. Tvångsvård är speciell då den bryter mot vissa grundläggande etiska principer men ändå kan förstås i förhållande till andra. Syfte: Syftet med studien är att belysa vårdares upplever av att aktivt vara delaktig i genomförandet av tvångsåtgärden, bältesläggning, på en rättspsykiatrisk avdelning. Metod: Studien har kvalitativ ansats med teorin om livsvärlden som utgångspunkt. Studien baseras på åtta intervjuer som sedan analyserats enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Under intervjuerna framkom att upplevelsen var komplex. Vårdarna upplevde en vilja att skydda patienten eller omgivningen. Samtidigt hade vårdarna upplevelsen av att de genom bältesläggning kränkte patienten, att de berövade dennes integritet. Etiskt fördes ett brett resonemang för att motivera tvångsåtgärden bältesläggning. Konklusion: Upplevelsen av att medverka aktivt i tvångsåtgärden bältesläggning är komplext. Vårdare behöver därför handledning där de kan medvetandegöra och reflektera sina upplevelser. En ökad medvetenhet kring tvångsåtgärder kan leda till en professionellt utvecklad hållning och därmed en trygg och säker vård för patienten.