Syftet är att göra en narratologisk analys av Ett öga rött, för att se hur Khemiri använder maten i berättandet. Mycket av konflikten bygger på mat, exempelvis att huvudpersonen vägrar att äta svensk mat och och kontrasten mellan svensk mat och mat frånmellanöstern. Lösningen på konflikten innehåller också mat, då de olika matkulturerna sammanförs. Den teoretiska grunden är Mieke Bals narratologi samt teorier om hur migranter använder sin och värdlandets mat.

I denna uppsats undersöks hur begreppet ”vi och dem” manifesteras i tre romaner med utgångspunkt i en samhällskontext. I studien används Franco Morettis (Elektronisk källa: 8.10.2012) analysmetod, ”distant reading”, vilket innebär att man bortser från detaljer och istället fokuserar på helheten. Syftet har således varit att belysa begreppet ”vi och dem” i romanerna Om jag kunde drömma (Meyer, 2005), Hungerspelen (Collins, 2008) samt Ett öga rött (Khemiri, 2003). I samspel med metoden ”distant reading” har även Illman och Nynäs (2005) tanke om att texter alltid läses och tolkas utifrån individers tidigare erfarenheter samt den omgivande kontexten varit till hjälp. Illman och Nynäs (2005) beskriver begreppen ”grupperingar”, ”fördom” och ”gränsöverskridande möten” som används i analyskapitlet. Dessa begrepp belyses sedan ur ett samhällsperspektiv med utgångspunkt i begreppet ”vi och dem” där en diskussion förs kopplat till tidigare forskning, romananalyserna och egna reflektioner. Resultatet åskådliggör att delar ur dessa romaner kan gestalta olika förhållanden där förutfattade meningar samt grupperingar av olika slag kan leda till fördom och hur dessa kan motverkas genom gränsöverskridande möten.

This thesis studies Karin Boye’s novel Kallocain: Roman från 2000-talet (1940) and Ett öga rött (2003) by Jonas Hassen Khemiri. The aim of the analysis is to examine the novels’ portrayals of power in order to see if there are traces of totalitarian tendencies from the dystopian novel Kallocain, in the contemporary story of Ett öga rött. Due to the intention of the analysis, I chose to apply a palimpsestic methodology, meaning I have analyzed Ett öga rött – symbolically – on top of Kallocain. The theoretical groundwork consists mainly of Michel Foucault’s theory on power, particularly from his book Discipline and Punish (1975), but other works that have studied Foucault have been of help as well. My results show that the same disciplinary powers are visible in Kallocain and in Ett öga rött. The governments, schools and other individuals exert the same type of power over the main protagonists Leo and Halim, which confirms that the totalitarian methods used in the fictional state of Kallocain are also utilized in Hassen Khemiris portrayal of Sweden in Ett öga rött. The discussion on knowledge is applicable in the same way. The notions of propaganda and truth are hard to separate in both novels, but I conclude that knowledge is used to control and adapt nonconforming people to standard society, while also constructing the protagonists as subjects and objects of power. This happens in Kallocain as well as Ett öga rött. The protagonists also use three methods to resist the disciplinary power, mainly: external resistance, internal resistance, and mimicry. These forms of resistance aim to free the protagonists from the oppressive norms and make them feel like individuals who cannot be controlled.