The aural development process is governed by the attitude of the teacher, student, the time factor, methodology employed and materials available. This process and the aforementioned contributing factors are explored within the context of the current requirements of the aural and practical musicianship examination syllabi of The Royal Schools of Music, Trinity College and UNISA. Suitable methods are explored which should develop skills enabling the student to deal with sounds and their corresponding symbols, first in isolation then within a musical context with attention to the curriculum, musical skills and personal development of the student within a positive learning situation. Four main areas of development are isolated i.e. rhythm, pitch, harmony and critical ear skills. A suitable development programme is presented in each area focusing on systematic skill development. / Musicology / M.Mus. (Musicology)

The aural development process is governed by the attitude of the teacher, student, the time factor, methodology employed and materials available. This process and the aforementioned contributing factors are explored within the context of the current requirements of the aural and practical musicianship examination syllabi of The Royal Schools of Music, Trinity College and UNISA. Suitable methods are explored which should develop skills enabling the student to deal with sounds and their corresponding symbols, first in isolation then within a musical context with attention to the curriculum, musical skills and personal development of the student within a positive learning situation. Four main areas of development are isolated i.e. rhythm, pitch, harmony and critical ear skills. A suitable development programme is presented in each area focusing on systematic skill development. / Musicology / M.Mus. (Musicology)

Fem år har passerat sedan Läroplan för grundsärskolan 2011, LGRSÄR11 (Skolverket, 2016), infördes. Denna läroplan innebar ett tydligt fokusskifte från att som tidigare ha en något mer omsorgsorienterad verksamhet till att istället arbeta på ett mer kunskapsinriktat sätt. Ungefär lika lång tid har gått sedan examensförordningen (SFS2011:688) trädde i kraft och förändrade behörighetskraven för undervisande personal i grundsärskolan. Grundsärskolan får ofta kritik för att fortfarande vara en alltför omsorgsinriktad verksamhet där kunskapsutveckling får stå tillbaka. En viktig fråga torde i sammanhanget vara att utröna vad omsorg är? Är det en term vars innebörd har förändrats i takt med verksamhetens utveckling över tid? Syftet med studien är dels att genom en historisk återblick påvisa en utveckling från en starkt omsorgsorienterad verksamhet till en modernare kunskapsutvecklande dito. Dels att genom intervjuer med tre speciallärare verksamma på grundsärskolor beskriva om och i så fall hur den nya examensförordningen från 2011 har påverkat och påverkar den svenska grundsärskolans verksamhet. Som teoretiskt ramverk har relationell pedagogik (Östlund, 2012) och Vygotskijs (2001) teorier om ett sociokulturellt perspektiv använts. Arbetet tar sin början med en historisk återblick, både för att synliggöra framväxt och utveckling och för att kunna reflektera över det perspektivskifte som är synligt idag. I beskrivningen av vad en speciallärare med inriktning mot utvecklingsstörning förväntas arbeta med omnämns inte ordet omsorg alls. Det nämns bara i styrdokument som rör alla skolformer, skollagen (SFS 2010:800) och LGRSÄR11 (Skolverket, 2016), vilket för tankarna till att omsorg inte är signifikant för grundsärskola. Studien undersöker genom intervjuer vilka effekter examensförordningen och därmed införandet av speciallärarexamen har för professionalisering, beträffande personalens behörighetsgrad och arbetssätt. Resultat och analys visar dels att termen omsorg kan behöva en modernare definition men också att studiens teoretiska ramverk verkar utgöra hörnpelare för ett gynnsamt arbetssätt i den svenska grundsärskolan.