Könsskillnaderna inom utbildning- och arbetsmarknaden har konsekvenser för såväl individer som samhället i stort. Gymnasievalet är den tidigaste platsen där könssegregeringen mellan killar och tjejer kan uppstå. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den senaste politiska reformen, Gy2011, har påverkat könsskillnaderna inom den svenska gymnasieskolan. Studien använder sig av paneldata över 20 gymnasieprogram och 16 elevkullar, som avgick mellan åren 2005/06-2020/21. Genom en difference-in-difference mäts könsskillnaderna med hjälp av ett segregationsindex. De viktigaste resultaten visar att segregationsindexet för den totala gymnasieskolan uppvisar en relativt svag effekt till följd av att undergrupper har påverkats i olika riktningar. Yrkesprogrammen, introduktionsprogrammet och STEM-utbildningarna blev mer könssegregerade medan de högskoleförberedande programmen och HEED-utbildningarna blev mer könsintegrerade. Studien tyder på att tjejer påverkats mest av reformen till följd av de stereotypiska karaktärsdrag som förväntas av en tjej; skolintresserad, bred kompetens och ansvarstagande. / The gender differences in the education and labor market have consequences for both individuals and society at large. The high school choice is the earliest place where gender segregation between boys and girls can arise. The purpose of this essay is to investigate how the latest political reform, GY2011, has affected the gender differences in the Swedish upper secondary school. The study uses panel data with 20 high school programs and 16 cohorts that graduated between 2005/06-2020/21. By using Difference-in-Difference, the gender differences are measured through a segregation index. The main results show that the segregation index for the total upper secondary school shows a relatively weak effect as a result of subgroups being affected in different directions. The vocational programs, the introductory program and the STEM programs became more gender segregated, while the university preparatory programs and HEED programs became more gender integrated. The study indicates that girls were most affected by the reform as a result of the stereotypical traits expected of a girl; School-interested, broad competence and to be responsible.

Men’s underrepresentation in the female-dominated domains of healthcare, early education, and the domestic sphere, or HEED roles, remains a persistent problem despite the fact that such careers often afford more job security and wage growth than blue-collar work. A growing body of evidence suggests that their lack of participation in HEED roles is not merely due to a skills mismatch, but rather an identity mismatch. I hypothesized that using descriptive and injunctive norms to reframe a stereotypically feminine career as more compatible with manhood could effectively reduce this identity mismatch. More specifically, I predicted that using a dynamic descriptive norm framing that highlighted the growing number of men taking on a female-dominated career and an injunctive norm framing that highlighted its compatibility with men’s gender rules would increase men’s interest in the occupation. Furthermore, I believed that such framings would be particularly effective among men who are highly communal and those who do not strongly endorse traditional male role norms. To test my predictions, 342 men took part in an online study in which they were assigned to read a newspaper article about a HEED role, nursing, that was designed to manipulate the perceived prevalence of male nurses and the job’s compatibility with male gender rules. Then, they completed a variety of measures designed to assess their interest in and perceptions of nursing and other HEED careers. Minimal support was found for my hypotheses, and I discuss limitations and future directions to shed light on these null results.

Sveriges har en könssegregerade arbetsmarknad där kvinnor och män arbetar inom olika yrken och branscher. Enligt tidigare studier innehåller jobbannonser flera agentiska (manliga) adjektiv och färre kommunala (kvinnliga) vilket påverkar kvinnors uppfattning av organisationer negativt och delvis bidrar till att kvinnor fortsätter söka sig till kvinnodominerade yrken. Kvinnor har dessutom tidigare visat lägre tilltro till sin förmåga (self- efficacy) generellt, i karriären och för stereotypiskt manliga yrken, jämfört med stereotypiskt kvinnliga. Syftet med studien var att undersöka hur könsstereotypiskt språk (agentiskt och kommunalt) påverkar kvinnor och mäns uppfattning av en organisation vad gäller attraktivitet och samhörighet. Studien syftade även till att jämföra nivåer av self-efficacy i ett försök att förstå varför effekterna av språk tidigare varit större för kvinnor än män. Deltagarna (n=170, varav 155 identifierade sig som ’hon’ och 55 som ’han’) randomiserades att läsa en av två betingelser i form av organisationsbeskrivningar via en webbenkät. Huvudfynden i studien visade att kommunalt språk hade positiva effekter och att agentiskt språk hade negativa effekter vad gäller organisationens attraktivitet och förväntad samhörighet, både för kvinnor och män. För mäns del motsäger det tidigare studiers resultat. Ytterligare huvudfynd visade att kvinnor hade lägre self- efficacy för stereotypiskt manliga yrken (STEM) jämfört med män. Resultaten i studien belyser språkets betydelse för att attrahera kvinnor till stereotypiskt manliga yrken och vikten av att stärka kvinnors self-efficacy för stereotypiskt manliga yrken för att motverka en könssegregerad arbetsmarknad. Framtida studier föreslås inkludera icke-binära samt queerpersoner för ytterligare inkludering samt undersöka self-efficacy som medierande variabel för attraktivitet och samhörighet.

Abstract Gender inequality is considered an issue in many countries and gender roles could play an important role in this. Specifically, gender stereotypes suggest that STEM (i.e., science, technology, engineering, and mathematics) is more seen as “male” and HEED (i.e., health care, elementary education, domestic functions) is more seen as “female”. However, research that examines these attitudes between students who study in the STEM or HEED field is lacking. Moreover, explicit and implicit attitudes have not been compared much between these two groups. Therefore, this study examines if there is a difference between students from STEM and HEED fields in their attitudes when it comes to males’ and females’ ability and suitability to study and work within in the STEM and HEED field. Fifty-tree students completed a self-report questionnaire on their attitudes, and completed an Implicit Association Task (IAT). Results showed no differences in implicit or HEED-is-female attitudes, but STEM field students had weaker STEM-is-male attitudes than HEED field students. Also, men held stronger STEM-is-male attitudes, but several analyses were inconclusive, likely because of the small number of HEED students. Overall, participants did not seem to hold gender prejudices relating to field of study.             Keywords: implicit attitudes, explicit attitudes, gender stereotypes, STEM, HEED / Sammanfattning Ojämlikhet mellan könen anses vara ett problem i många länder, och könsroller kan spela en viktig roll. Det finns stereotypa föreställningar om att STEM (dvs. vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik) är mer "manligt", medan HEED (dvs. hälsovård, grundläggande utbildning och hushållsvetenskap) betraktas som "kvinnligt". Det saknas dock forskning om sådana attityder mellan studenter som studerar inom STEM- eller HEED-området. Dessutom har explicita och implicita attityder inte jämförts särskilt mycket mellan dessa två grupper. Denna studie undersöker därför om det finns en skillnad mellan studenter från STEM- och HEED-områden när det gäller mäns och kvinnors förmåga och lämplighet att studera inom STEM- och HEED-området. Femtiotre studenter fyllde i ett självskattningsformulär om sina attityder och genomförde en Implicit Association Task (IAT). Resultaten visade inga skillnader i implicita eller HEED-är-kvinnligt attityder, men STEM-fältstudenter hade svagare STEM-är-manligt attityder än HEED-fältstudenter. Männen hade också starkare STEM-är-manligt-attityder, men flera analyser var inte entydiga, sannolikt på grund av det lilla antalet HEED-studenter. På det hela taget verkade deltagarna inte ha några könsfördomar i förhållande till studieområdet Nyckelord: implicita attityder, explicita attityder, könsstereotyper, STEM, HEED

<p>The aim of this study is to construct as philosophical conceptualization of pedagogical attitude. Founded on Martin Buber’s philosophy of dialogue, the construction suggested in the study takes on a normative character, thus understanding pedagogical attitude as a matter of pedagogical creed. The author proposes a construction where existence is understood as a matter of Calling and Respons(e)ibility. Pedagogical attitude is thus understood in accordance with the notion of paying heed, responsibly responding and calling. As a consequence this conceptualization calls on the teacher to speak authentically, serve, embrace a loving leadership, provoke and dare to take risks.</p><p>Within the concept of Calling and Respons(e)ibility, “calling” means addressing a particular other, whilst respons(e)ibility is a term chosen to make the concept connote to the response as well as the responsibility taken in relation to a particular calling. The concept of Calling and Respons(e)ibility is understood as closely connected to the religious concept of vocation, although recycled in a secularized meaning, thereby put forth as a matter of realizing the fate of the teacher, the student as well as the field/subject. The concept of Calling and Respons(e)ibility is in the study connected to the notions of “mothering”, obedience and adjustment as well as to the notions of responsibility, fidelity and being enterprising.</p><p>Using a methodological approach of philosophical conceptualization suggested by Gilles Deleuze and Félix Guattari, the study sets out to reuse such old theological concepts as vocation, calling, paying heed and responding responsibly in new forms in a pedagogical context, thereby intending to discover, articulate and discern new aspects of that context. </p><p>By conceptualizing pedagogical attitude on the basis of an existential, normative and relational perspective, using the notion of calling and respons(e)ability, the study aspires to contribute to the ongoing conversation concerning teacher-student-relationship. </p>

The aim of this study is to construct as philosophical conceptualization of pedagogical attitude. Founded on Martin Buber’s philosophy of dialogue, the construction suggested in the study takes on a normative character, thus understanding pedagogical attitude as a matter of pedagogical creed. The author proposes a construction where existence is understood as a matter of Calling and Respons(e)ibility. Pedagogical attitude is thus understood in accordance with the notion of paying heed, responsibly responding and calling. As a consequence this conceptualization calls on the teacher to speak authentically, serve, embrace a loving leadership, provoke and dare to take risks. Within the concept of Calling and Respons(e)ibility, “calling” means addressing a particular other, whilst respons(e)ibility is a term chosen to make the concept connote to the response as well as the responsibility taken in relation to a particular calling. The concept of Calling and Respons(e)ibility is understood as closely connected to the religious concept of vocation, although recycled in a secularized meaning, thereby put forth as a matter of realizing the fate of the teacher, the student as well as the field/subject. The concept of Calling and Respons(e)ibility is in the study connected to the notions of “mothering”, obedience and adjustment as well as to the notions of responsibility, fidelity and being enterprising. Using a methodological approach of philosophical conceptualization suggested by Gilles Deleuze and Félix Guattari, the study sets out to reuse such old theological concepts as vocation, calling, paying heed and responding responsibly in new forms in a pedagogical context, thereby intending to discover, articulate and discern new aspects of that context. By conceptualizing pedagogical attitude on the basis of an existential, normative and relational perspective, using the notion of calling and respons(e)ability, the study aspires to contribute to the ongoing conversation concerning teacher-student-relationship.

The study investigates the factors that encouraged six Swedish students to choose a femaleor male-dominated field of study in higher education. This is of interest as gender normsand stereotypes may inflict and limit students' educational choices. The purpose is likewiseto elucidate the educational choices from a gender perspective. The study explores twoquestions: “Which factors may have encouraged the students to opt for a non-traditionalcareer?” “How can the students’ educational choices be understood from a genderperspective?”. To fulfil the purpose and question of issue a qualitative method was used,including female and male students aged 22–36. For the analyse of the interviews, the studyrelies on the theoretical framework of Linda Gottfredson – The Theory of Circumscription,Compromise and Self-Creation, Social Cognitive Career Theory (SCCT) by Lent, Brown &Hackett and The Stereotypical Gender Contract by Hirdman. The results indicate thatstudents' non-traditional educational choices consist of both internal and external factors.On the one hand, it is possible to find explanations in upbringings that have been moretolerant regarding gender roles. It has also been shown that several of the students invarious ways have been exposed to the profession through past experiences. Nevertheless,there are also personal motives that led to the choice of education as well as a supportivenetwork in form of family members and significant persons in the environment. From agender perspective, this means that the students, through their upbringing, where it appearsto have been less strict attitudes concerning gender roles, also contributed to lessrestrictions on their educational choice. On the other hand, the results imply that harmfulgender norms and stereotypes still affect students’ choice of occupation why more work isneeded in order to stop these negative patterns.

Fem år har passerat sedan Läroplan för grundsärskolan 2011, LGRSÄR11 (Skolverket, 2016), infördes. Denna läroplan innebar ett tydligt fokusskifte från att som tidigare ha en något mer omsorgsorienterad verksamhet till att istället arbeta på ett mer kunskapsinriktat sätt. Ungefär lika lång tid har gått sedan examensförordningen (SFS2011:688) trädde i kraft och förändrade behörighetskraven för undervisande personal i grundsärskolan. Grundsärskolan får ofta kritik för att fortfarande vara en alltför omsorgsinriktad verksamhet där kunskapsutveckling får stå tillbaka. En viktig fråga torde i sammanhanget vara att utröna vad omsorg är? Är det en term vars innebörd har förändrats i takt med verksamhetens utveckling över tid? Syftet med studien är dels att genom en historisk återblick påvisa en utveckling från en starkt omsorgsorienterad verksamhet till en modernare kunskapsutvecklande dito. Dels att genom intervjuer med tre speciallärare verksamma på grundsärskolor beskriva om och i så fall hur den nya examensförordningen från 2011 har påverkat och påverkar den svenska grundsärskolans verksamhet. Som teoretiskt ramverk har relationell pedagogik (Östlund, 2012) och Vygotskijs (2001) teorier om ett sociokulturellt perspektiv använts. Arbetet tar sin början med en historisk återblick, både för att synliggöra framväxt och utveckling och för att kunna reflektera över det perspektivskifte som är synligt idag. I beskrivningen av vad en speciallärare med inriktning mot utvecklingsstörning förväntas arbeta med omnämns inte ordet omsorg alls. Det nämns bara i styrdokument som rör alla skolformer, skollagen (SFS 2010:800) och LGRSÄR11 (Skolverket, 2016), vilket för tankarna till att omsorg inte är signifikant för grundsärskola. Studien undersöker genom intervjuer vilka effekter examensförordningen och därmed införandet av speciallärarexamen har för professionalisering, beträffande personalens behörighetsgrad och arbetssätt. Resultat och analys visar dels att termen omsorg kan behöva en modernare definition men också att studiens teoretiska ramverk verkar utgöra hörnpelare för ett gynnsamt arbetssätt i den svenska grundsärskolan.