Studien syftar till att ge en bild av den verklighet som pedagoger beskriver genom sina egna erfarenheter. Deras arbete med elever utgör varje skolas kärnverksamhet. En skola som det ställs många skilda förväntningar på från det omgivande samhället, pedagoger, föräldrar och elever. De erfarenheter och uppfattningar som pedagogerna bär med sig bemöter de sina elever med i sin undervisning. Bemötandet påverkar i sin tur den syn som eleverna sedan ser på sig själva med. Pedagogerna har i sina intervjuer delat med sig av hur de uppfattar specialpedagogers och speciallärares yrkesroller på en gemensamt delad arena, gentemot sin egen yrkesroll. Den bild som de beskriver har vidare belysts genom litteratur i ett bredare historiskt perspektiv. Den arena (skolan) som alla pedagoger samverkar på har även bildat ramen i studien med utgångspunkt i Giddens samhällsteori. I den är miljö och individ betydelsefulla i de förändringsprocesser som sker. Via det kategoriska och relationella perspektivet har även skillnader mellan speciallärares och specialpedagogers yrkesroller – där även handledning ingår - lyfts fram. Sökord: Speciallärare, specialpedagoger, specialpedagogik, Styrdokument, skolverket, forskning, inclusive education, exklusive education, skollag, en skola för alla, integrering, inkludering, exkludering, pedagoger, skolutveckling, elever, examensförordning, organisation, handledning.

Med min studie ville jag vinna ny kunskap om speciallärarnas och specialpedagogernas yrkesroller på två olika skolor, samt att beskriva hur deras praktik ser ut. Jag valde att intervjua tre speciallärare, tre specialpedagoger och tre från skolledningen från två olika skolor, en grundskola och ett gymnasium. Min bakgrund handlar om specialundervisningens historia och utbildning för att få en förståelse för hur skolan var för speciallärare och specialpedagoger men också vilken yrkesroll och funktion de har idag. Vikten av inkludering, lågaffektivt bemötande, förändringsarbete och ledarskap för en speciallärare eller en specialpedagog ingår också. Resultatet analyserades och tolkades med hjälp av en hermeneutisk forskningsansats och mot typiska aspekter som kännetecknar de specialpedagogiska perspektiven. De tolkningsverktyg som jag valt att använda mig av är kompensatoriskt perspektiv, relationellt perspektiv och sociokulturella perspektivet. I mitt resultat kommer jag fram till att speciallärare arbetar som speciallärare men utför en del specialpedagogiska uppgifter. Två av specialpedagogerna arbetar lika ofta som speciallärare. Ett problem är att skolledningen inte har nog kunskap om vad det är för skillnad mellan en speciallärare och en specialpedagog. Ett annat problem är att lärare inte låter speciallärare eller specialpedagoger handleda dem.

Fem år har passerat sedan Läroplan för grundsärskolan 2011, LGRSÄR11 (Skolverket, 2016), infördes. Denna läroplan innebar ett tydligt fokusskifte från att som tidigare ha en något mer omsorgsorienterad verksamhet till att istället arbeta på ett mer kunskapsinriktat sätt. Ungefär lika lång tid har gått sedan examensförordningen (SFS2011:688) trädde i kraft och förändrade behörighetskraven för undervisande personal i grundsärskolan. Grundsärskolan får ofta kritik för att fortfarande vara en alltför omsorgsinriktad verksamhet där kunskapsutveckling får stå tillbaka. En viktig fråga torde i sammanhanget vara att utröna vad omsorg är? Är det en term vars innebörd har förändrats i takt med verksamhetens utveckling över tid? Syftet med studien är dels att genom en historisk återblick påvisa en utveckling från en starkt omsorgsorienterad verksamhet till en modernare kunskapsutvecklande dito. Dels att genom intervjuer med tre speciallärare verksamma på grundsärskolor beskriva om och i så fall hur den nya examensförordningen från 2011 har påverkat och påverkar den svenska grundsärskolans verksamhet. Som teoretiskt ramverk har relationell pedagogik (Östlund, 2012) och Vygotskijs (2001) teorier om ett sociokulturellt perspektiv använts. Arbetet tar sin början med en historisk återblick, både för att synliggöra framväxt och utveckling och för att kunna reflektera över det perspektivskifte som är synligt idag. I beskrivningen av vad en speciallärare med inriktning mot utvecklingsstörning förväntas arbeta med omnämns inte ordet omsorg alls. Det nämns bara i styrdokument som rör alla skolformer, skollagen (SFS 2010:800) och LGRSÄR11 (Skolverket, 2016), vilket för tankarna till att omsorg inte är signifikant för grundsärskola. Studien undersöker genom intervjuer vilka effekter examensförordningen och därmed införandet av speciallärarexamen har för professionalisering, beträffande personalens behörighetsgrad och arbetssätt. Resultat och analys visar dels att termen omsorg kan behöva en modernare definition men också att studiens teoretiska ramverk verkar utgöra hörnpelare för ett gynnsamt arbetssätt i den svenska grundsärskolan.