Informationsteknik (IT) har en betydelsefull roll i dagens samhälle och ett av de mest framgångsrika verktygen för att inhämta, bearbeta och bevara data och information är olika typer av IT-system. Studier visar att ett väletablerat IT-system kan möjliggöra kunskapsöverföring inom en organisation. En välkänd bransch som har utnyttjat de konkurrensfördelar som kunskap och kunskapsöverföring kan ge är konsultbranschen. Uppsatsen syftar därmed att studera vilken roll IT-system kan ha vid kunskapsöverföring och studien genomfördes således på ett konsultföretag i Stockholmsregionen. Studiens empiri inhämtades från sju intervjuer med anställda vid företaget. Uppsatsens slutsats visade att ITsystemen har en fundamental roll men att systemen inte används uteslutande vid kunskapsöverföring då även sociala interaktioner används i processen. / Information technology (IT) has gained an increasingly important role in today's society and one of the most successful tools for retrieving, processing and preserving data and information are different types of IT systems. Studies show that a well-established IT system can enable knowledge transfer within an organization. A well-known industry that has taken advantage of the competitive advantages that knowledge and knowledge transfer can provide is the consulting industry. The aim of the thesis is thus to study the role of IT systems in the process of knowledge transfer and the study was conducted at a consulting company in the Stockholm region. The empirical material was obtained from seven interviews with employees at the company. The conclusion of the thesis showed that IT systems have a fundamental role but that the systems are not used exclusively for knowledge transfer since social interactions are also used in the process.

Projektarbetsformen blir allt vanligare samtidigt som fler och fler organisationer arbetar i projektform. Inom dessa multiprojektmiljöer bör man kontinuerligt säkerställa att kunskap och erfarenheter förs vidare mellan olika projekt för att bli framgångsrik inom sin marknad. Trots att fördelarna med kunskapsöverföring länge erkänts i projektbaserade organisationer så varierar effektiviteten kring fenomenet. Detta tros bland annat bero på svårigheterna med att gå från teori till praktik samt att de modeller och teorier som finns saknar struktur för själva genomförandet. Efter ett försök att kartlägga litteraturen inom detta mångfacetterade fält hittade vi en kunskapslucka angående hur kunskapsöverföring kan te sig inom tv-branschen. Därfär har en kvalitativ fallstudie gjorts på ett tv-produktionsbolag. Studien syftar till att bidra till ökad förståelse kring hur kunskap överförs mellan projekt samt hur man säkerställer kunskapsöverföring. Studien utgår ifrån att kunskap definieras enligt Nonaka och Takeuchis (1995) teori om implicit och explicit kunskap. Studien bygger på kvalitativ forskning i form av sex intervjuer med projektledare och VD, två fokusgrupper med tio projektanställda samt en dokumentanalys på överlämningar skrivna av projektdeltagare. Resultatet visar att det finns många olika typer av kunskapsöverföring inom organisationen. Den kunskap som överförs mellan projekt i organisationen är mestadels kunskap med explicit karaktär i form av dokument. I dagsläget är det huvudsakligen projektledarna som ansvarar för att kunskapsöverföring sker mellan projekt, i huvudsak genom att uppmana projektdeltagare att göra skriftliga överlämningar. Hos projektdeltagarna finns det god vilja att bidra till kunskapsöverföringen men organisationen saknar en huvudsaklig strategi. Slutsatserna konstaterar att ledningen bör implementera ett systematiskt arbetssätt angående organisationens kunskapsöverföring för ett effektivt arbete mot ett organisatoriskt lärande. Slutsatserna belyser även att synen på kunskap är mångtydig och att det handlar om mer än bara explicit och implicit kunskap. För att diskussionen om kunskapsöverföringen inom organisationen ska kunna utvecklas måste organisationen identifiera kunskapstyperna ytterligare samt förstå dessa för att konkretisera dem. / Project work is becoming more common as more and more organizations are working in project form. Within these multi-project environments, one should continuously ensure that knowledge and experience are passed on between different projects in order to be successful in their markets. Although the benefits of knowledge transfer have long been recognized in projectbased organizations, the effectiveness of the phenomenon varies. This is believed to be due, among other things, to the difficulties in moving from theory to practice as well as to the existing models and theories lacking a structure for implementation. Following an attempt to map the literature in this multifaceted field we found a gap in knowledge regarding how knowledge transfer can look within the television industry. Therefore, a qualitative case study has been done at a television production company. This study aims to contribute to an increased understanding of how knowledge is transferred between projects and how to ensure knowledge transfer. The study assumes that knowledge is defined in accordance with Nonaka and Takeuchi’s (1995) theory of implicit and explicit knowledge. This study is based on qualitative research in the form of seven interviews with project managers and CEO, two focus groups with ten project employees and a document analysis submission written by project participants. The result shows that there are many different types of knowledge transfer within the organization. The knowledge that is transferred between projects in the organization is mainly knowledge with explicit character in the form of documents. Currently the project managers are responsible for the transfer of knowledge between projects, which is done by inviting project participants to make written submissions. The project participants are glad to contribute to the transfer of knowledge, but the organization lacks a main strategy. The conclusions state that management should implement a systemic approach to the organization’s knowledge transfer for effective work towards organizational learning. The conclusions also highlight that the view on knowledge is ambiguous and that it is about more than just explicit and implicit knowledge. In order for the discussion of knowledge transfer within the organization to develop, the organization must further identify the types of knowledge and understand them in order to make them concrete.

Byggsektorn behandlar en rad krav och regleringar. Detta för att både upprätthålla kvalitet i utförande men även i säkerhet för de anställda. Offensiv kvalitetsutveckling kan ses som riktlinje och ramverk för när företag genomför förbättringar och arbetar med kundfokuserad kvalitet. Om ett företag har en högre nivå av tyst och explicit kunskap tillsammans med en motvilja för förändring skapar detta i sin tur utmaningar, detta både inom nödvändiga förbättringar och hur dessa faktiskt genomförs med bra förändringsledning. Denna studie genomförs på den anonymiserade organisationen Byggbolaget. Verksamheten arbetar med dokumentation för riskhantering vid riskfyllda moment i byggprocessen, kallat arbetsberedning. Ledningen har en känsla av att utförandet och dokumentationen för denna process inte har den kvalitet som den bör. De behöver en förståelse för differensen mellan ledningens kommunikation och medarbetarnas utförande. Studien ämnar både att undersöka denna differens samt tillhandahålla förbättringsförslag till processen för arbetsberedningar och dess dokumentation.  Teorierna som ligger till grund för studien utgår från offensiv kvalitetsutveckling, organisationsförståelse, kommunikation samt förändringsledning. Med studiens kvalitativa metod och insamlande av data, genom intervjuer, dokumentinsamling och litteratur, visar resultatet att medarbetare ser dokumentationen och riskhanteringen som mycket viktigt. Dock är problemet att tid och resurser brister, detta trots stöd från ledning. Medarbetarna känner att de inte får de rätta möjligheterna till att utföra processen på bästa möjliga sätt. / The construction industry handles demands and regulations in order to assure both quality in the outcome as well as safety for the workers. TQM can be seen as a guide when a company does improvements and customer focused quality. If a company has a bigger level of tacit and explicit knowledge, together with the natural aversion towards changes, it creates challenges. Both in which improvements are needed, and in having a good change management process for those improvements. The study is carried out at the anonymized organization Byggbolaget. The company is working with documentation regarding risk assessments in specific hazardous moments in the construction process called work preparation. The management has a feeling that the execution and documentation around the process doesn’t have the quality it should. They are in need to understand the assumed gap between management and the employee’s execution. The study aims to investigate that gap as well as present improvement suggestions regarding both the process “Work preparations” and the documentation created during execution. The theory behind the analyses is TQM, organizational understanding, communication, and change management. With its qualitative method and gathering of data, from both interviews, documentation and literature, the result shows that the employees see the documentation, and doing the risk assessment as very important. The problem is that the time and resources are lacking even though the management expresses support for the execution. The employees don’t feel that the opportunities are given to execute the process in its best way.