Detta examensarbete undersöker hur välutvecklade arbetsförberedande metoder kan leda till förbättrad säkerhet, lönsamhet, ökat engagemang för medarbetare, hållbarhet och digitalisering i byggbranschen. Studien fokuserar på NCC, en ledande aktör i branschen och med huvudsyfte i hur en effektiv arbetsförberedande process kan bidra till företagets fortsatta utveckling. År efter år återkommer rapporter från arbetsmiljöverket om att byggbranschen är den mest olycksdrabbade. Ett steg mot en säkrare arbetsplats är genom användning av arbetsberedningar som är ett verktyg där arbetsmiljörisker och planering kring det kommande momentet utförs. Studiens syfte var att undersöka hur entreprenadföretag arbetar idag med arbetsberedningar. Efter detta analyserades resultatet med tidigare studier och litteratur för att besvara de andra frågeställningar om hur arbetet kan förbättras med hänsyn till aspekter som ekonomi, arbetsmiljö och digitalisering. Målet med denna studie var att komma fram till förslag på förbättringsåtgärder som kan implementeras i dagens arbetssätt. Att hitta lösningar som är användbara och lätta att implementera för NCC i sitt vardagliga arbete. Forskningsmetoderna som används inkluderar litteraturgenomgång, fallstudieanalys och intervjuer med NCC:s ledning och medarbetare. Resultaten av studien tyder på att goda arbetsförberedande rutiner kan ha en positiv inverkan på säkerhet och arbetsmiljö, ekonomisk lönsamhet, medarbetarnas engagemang, hållbarhet och digitalisering. Vidare belyser studien även vikten av effektiv kommunikation, utbildning och samarbete i arbetsförberedelseprocessen, samt också fördelarna med att utnyttja teknik och dataanalys. Avhandlingen avslutas med rekommendationer till NCC och även andra entreprenadföretag, om hur man implementerar nya tillvägagångssätt i en arbetsberedning för att uppnå förbättrad prestation och konkurrenskraft i branschen. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Title: Transition programmes as an assistance for physically handicaped person in transit from school to jobs Abstract: This diploma work engage problems of transition programme for people with physical handicape. It defines area of physical handicape, shows evolution of care for people with physical handicape and shows today's situation of comprehensive educational care and advisory system for person with physical handicape. It shows possibilities of social and labor integration with attentions to specific risks in life of person with physical handicape, especially unemployment. Fundamental part of this work describes transition programme, its principles and intentions and introduces realization of concrete example. Intention of this work is to find fields of frustration and find out whether transition programmes are focused on these fields to make their clients satisfied. That's why the exploration with the questionnaire was done. Its results show that the unemployment makes answerers unsatisfied the most. Because transition programmes are focused on searching for suitable jobs for their client, they should be support in it. But results show low education of answerers as well, but not dissatisfaction with this fact. To fortify chances to get suitable job clients should be more motivated to get higher...

Purpose: The complexity of the construction industry and lack of repeated patterns complicates the efficiency of work execution. The working method of the construction site is a significant factor for the low productivity. It has been emerged that the occupational workers only use 40-60% of their full potential and the productivity could increase with 40% by increasing the involvement of them. Work preparation is a planning tool for the future work with aim to ensure a safer and more efficient achievement of the work execution. Inadequate communication, collaboration, planning and prioritization leads to a lack of use of work preparations in the industry. The aim of the study is to investigate the collaboration and communication between production management and occupational workers during the execution of work preparations and to present improvement suggestions for the execution of work preparations. Method: A qualitative case study on three different building projects has been carried out. The methodology was semi-structured interviews with production management, occupational workers and a person from the organization. A document analyse was performed to study what the organization is assisting with, as well as a literature study to gain knowledge from previous research. Findings: The identified deficiency was that work preparations rarely are produced together during meetings. The identified underlaying causes for this, is a lack of knowledge and basis, how written and jointly developed work preparations should be carried out. It is unclear how to implement it and too few tools. Due to the lack of knowledge and lack of time, the time required for a good work preparation is not set aside. Implications: A work preparation is a good tool to increase the productivity and safety during the execution of the work. To increase the priority of jointly developed work preparations, the production management and the occupational workers must understand the value of them and take time to sit down together and produce them. The organization needs to assist with an explanatory text document regarding work preparations and give clearer guidelines for how the production management should work with them. This would lead to a reduction of ignorance and uncertainties regarding the execution of work preparations. Limitations: The time of the study forms the basis of the limitations. The survey is limited to one company, where interviews have been done at three projects. Despite this limitation, the result is transferable to organizations of similar size with projects of similar scope. The work did not aim to change the purpose of the work preparation. / Syfte: Byggindustrins komplexitet och avsaknad av upprepade mönster försvårar effektiviseringen av arbetsutföranden. Byggarbetsplatsens arbetssätt pekas ut som en betydande faktor till projektens låga produktivitet. En studie visar att yrkesarbetarna enbart utnyttjar 40-60% av sin fulla potential och att produktiviteten skulle kunna öka med 44% genom att öka deras delaktighet i arbetet. Arbetsberedningar är ett planeringsverktyg av kommande moment med syfte att uppnå ett säkrare och effektivare genomförande av momentet. Bristande kommunikation, samarbete, planering, okunskap och bortprioriteringar leder till att genomförandet och användandet av arbetsberedningar brister i branschen. Målet med arbetet är att utreda hur samarbetet och kommunikationen fungerar mellan produktionsledning och yrkesarbetare vid genomförandet av arbetsberedningar, samt att presentera förbättringsförslag till genomförandet av arbetsberedningar. Metod: En kvalitativ fallstudie på tre byggprojekt ligger till grund för att besvara målet med arbetet. Under fallstudien genomfördes semistrukturerade intervjuer med produktionsledningen och yrkesarbetare på varje projekt, samt att en intervju med en representant från organisationen har gjorts. En dokumentanalys har även genomförts för att få reda på vad organisationen bistår med, samt en litteraturstudie för att få kunskap om tidigare forskning inom området. Resultat: De identifierade bristerna i samarbetet och kommunikation vid genomförandet av arbetsberedningar har visats vara att arbetsberedningarna sällan tas fram gemensamt under planerade möten. Vad som i sin tur identifierats som orsaker till detta är att produktionsledningen saknar kunskap och underlag för hur skriftliga arbetsberedningar ska genomföras. Det upplevs brista i hjälpmedel i form av förklarande textdokument gällande arbetsberedningens syfte och genomförande. Stress, bortprioriteringar och att gamla arbetssätt lever kvar bidrar även till att tid inte avsätts för att ta fram skriftliga arbetsberedningar. Konsekvenser: En arbetsberedning är ett bra hjälpmedel för att öka produktiviteten och säkerheten vid arbetsutförandet. För att prioritera gemensamt framtagna arbetsberedningar måste produktionsledningen och yrkesarbetarna förstå dess värde och avsätta tid för att genomföra dem. Organisationen behöver bistå med förklarande textdokument gällande arbetsberedningar och ge tydligare riktlinjer för hur produktionsledningen ska arbeta med arbetsberedningar. Detta skulle leda till att okunskap och osäkerheter kring genomförandet minskas. Begränsningar: Arbetets tidsperspektiv ligger till grund för de begränsningar som gjorts. Arbetet avgränsas till att enbart samarbeta med ett företag, där intervjuer genomförts på tre byggprojekt. Trots denna avgränsning anses resultatet vara överförbart till organisationer i liknande storlek med projekt i liknande omfattning.

Studier visar att god planering sänker omkostnader och kostnader för ÄTA-arbeten. Det innebär att genomtänkt planering blir en allt viktigare faktor för att kunna minska kostnader för slöseri samt uppnå en effektiv produktion och god kvalitet. Ett hjälpmedel för att uppfylla detta är verktyget arbetsberedning. Arbetsberedning är ett begrepp som genom planering underlättar genomförandet av en aktivitet. För att uppnå önskat resultat och kvalitet ska val av utförandemetod, arbetskraft, material, maskiner och hjälpmedel fastställas i god tid innan arbetsmomentet påbörjas. Syftet med detta examensarbete är att göra en nulägesanalys av hur Peabs arbetsberedningar fungerar i produktionen. Att kartlägga eventuella fel eller brister samt att undersöka möjligheten till effektivisering. Målet är att effektivisera arbetsberedningen och presentera förbättringar. Studien har genomförts på Peab region mellersta och aktuella byggprojekt i Karlstad under våren 2017. Den omfattar en fallstudie på Talldungen förskola samt en intervjustudie där platschefer, arbetsledare och yrkesarbetare har intervjuats. Resultatet visar att Peab har ett strukturerat arbetssätt gällande arbetsberedningar och att medarbetare anser att verktyget är ett bra hjälpmedel. Med hjälp av arbetsberedning klargörs krav och eventuella frågetecken kan redas ut innan aktivitetsstart. Vid beredningen deltar yrkesarbetarna aktivt och kan påverka val av arbetsmetod, maskiner och verktyg. Detta resulterar i en positiv inställning och upplevs även ge bättre sammanhållning mellan yrkesgrupperna. Ett återkommande problem är att arbetsberedning inte prioriteras tidsmässigt vilket gör att uppföljningen efter genomförd aktivitet blir bristfällig och saknar ofta dokumentation. Utifrån de slutsatser som tagits från analysen rekommenderas utbildning, erfarenhetsbank samt ritning- och anvisningsstation som åtgärder. Peab bör även bli bättre på att informera sina medarbetare om vilka verktyg som finns tillgängliga samt satsa på att utveckla BIM-användandet. / Studies show that good planning reduces operating coasts and costs for change and additional work. It means that thoughtful planning becomes a more important factor in reducing waste costs and achieving efficient production and good quality. A tool to achieve this is work preparation. Work preparation is a concept that, through planning, facilitates the performance of an activity. To achieve the desired result and quality, the choice of the performance method, workforce, materials, machines and other tools must be decided in good time before the work begins. The purpose of this graduate project is to make a status analysis of how Peab's work preparations are used in production. Identify errors or deficiencies and to investigate the possibility of streamlining. The objective is to get the work preparation more efficient and to suggest improvements. The study has been made in cooperation with Peab Region middle and the current building projects in Karlstad in spring 2017. It comprises a case study (on/at Talldungen preschool) and an interview study where site managers, supervisors and construction workers have been interviewed. The result shows that Peab has a structured work preparation and that the employees find the toolset useful. Working preparation clarifies requirements and any questions can be resolved before the start of the activity. During the preparation, the construction workers actively participate and can influence the choice of working methods, machines and tools. This results in a positive attitude and is perceived to provide better teamwork. One reoccurring problem is that time for work preparation is not prioritized, which means that the follow-up after a completed activity becomes insufficient and the documentation is often missing. Based on the conclusions drawn from the analysis, education, a bank of experience and also a drawing and instructional station are recommended as arrangements. Peab should be better at informing the employees about the available tools and should also be investing in developing the use of BIM.

Abstract Purpose: The construction industry's productivity in Sweden is low and one of the major causes of this is the lack of work preparation. A study showed that 45 percent of the fault causes could be linked to work preparation and accounted for up to 30 percent of the error costs. Work preparation is a tool for efficient and safe execution of work, but despite good foundation, the use of it does not work at present. The lack of use of work preparation is to a large extent a result of poor communication and information exchange between production management and occupational workers in production. The aim of the work is to investigate communication and information exchange between production management and occupational workers in the production. Identifying deficiencies in communication and information exchange, how they can be rectified. As well as provide improvement suggestions for the use of work preparation as a tool between production management and occupational workers. Method: To achieve the goal, a qualitative case study on three building projects has been carried out. The methodology has been semi structured interviews with team members involved in the work preparation, observation of meetings, document analysis of the organization's work preparation and a literature study to gain knowledge of the factors that cause deficiencies in communication and information exchange of the team members involved in the work preparation. Findings: The identified underlying causes of communication and information exchange failures are too little information about work preparation, unclear how to implement it and too few tools. Production management does not realize the value of work preparation, which means that the time required for a good work preparation is not set aside. Implications: An adequate work preparation is an important factor in increasing the productivity of construction projects. In order to achieve an adequate workforce the organization must have stronger guidelines and more tools to streamline it and appoint the responsible party to implement them. Production management needs to realize the value of a work preparation and set aside the time required for it to be beneficial. Limitations: The limitations on the work have been a requirement based on the time perspective of the work. The work is considered despite the limitation to Peabs office in Jönköping applicable to other projects. The work has not had the purpose of changing the work preparation but focuses on the use of it, how it is worked and used. Reflecting that work preparation is a general term not only used in the construction industry, the result is generalizable to not only building projects but in all areas of work that require a comprehensive work preparation in an efficient and flexible manner. / Sammanfattning Syfte: Byggbranschens produktivitet i Sverige är låg och en av de större felorsakerna till detta är bristande arbetsberedning. I en studie påvisades det att 45 procent av felorsakerna kunde kopplas till arbetsberedning och att det stod för upp till 30 procent av felkostnaderna. Arbetsberedning är ett verktyg för ett effektivt och säkert utförande av arbetsmoment, men trots bra underlag fungerar inte användningen i dagens läge. Den bristande användningen av arbetsberedning är till större del ett resultat av undermålig kommunikation och informationsöverföring mellan produktionsledning och yrkesarbetare i produktionen. Målet med arbetet är att undersöka kommunikation och informationsöverföring mellan produktionsledning och yrkesarbetare inom produktionsmomentet arbetsberedning. Att identifiera brister i kommunikation och informationsöverföringen, hur de kan avhjälpas. Samt ge förbättringsförslag på användningen av arbetsberedning som verktyg mellan produktionsledning och yrkesarbetare. Metod: För att nå målet har en kvalitativ fallstudie på tre byggnadsprojekt utförts. Metodvalen har varit semistrukturerade intervjuer med involverade parter i arbetsberedningen, en innehållsanalys av organisationens arbetsberedning samt en litteraturstudie för att få kunskap om de underliggande orsakerna till brister i kommunikation och informationsöverföring mellan produktionsledning och yrkesarbetare. Resultat: De identifierade underliggande orsakerna till brister i kommunikation och informationsöverföring är för lite information om arbetsberedning, oklart hur den ska genomföras samt för få hjälpmedel. Produktionsledning inser inte värdet av arbetsberedningar vilket gör att tiden som krävs för en god arbetsberedning inte avsätts. Konsekvenser: En adekvat arbetsberedning är en viktig faktor för att öka produktiviteten i byggprojekt. För att uppnå en adekvat arbetsberedning måste organisationen ha starkare riktlinjer och mer hjälpmedel för att effektivisera den och utse ansvarig part som genomför dem. Produktionsledning behöver inse värdet av en arbetsberedning och lägga den tid som krävs för att den ska bli gynnsam. Begränsningar: Begränsningarna i arbetet har varit ett krav utifrån tidsperspektivet för arbetet. Arbetet anses trots avgränsning mot enbart Peabs kontor i Jönköping applicerbart mot andra projekt. Arbetet har inte haft som syfte att ändra på arbetsberedningen utan har fokus på användningen av arbetsmomentet, hur det arbetas med och används. Reflekterande på att arbetsberedningen är en generell term som inte bara används inom byggindustrin så är resultatet generaliserbart och kan användas inom alla områden med arbetsmoment som kräver en arbetsberedning.

Byggsektorn behandlar en rad krav och regleringar. Detta för att både upprätthålla kvalitet i utförande men även i säkerhet för de anställda. Offensiv kvalitetsutveckling kan ses som riktlinje och ramverk för när företag genomför förbättringar och arbetar med kundfokuserad kvalitet. Om ett företag har en högre nivå av tyst och explicit kunskap tillsammans med en motvilja för förändring skapar detta i sin tur utmaningar, detta både inom nödvändiga förbättringar och hur dessa faktiskt genomförs med bra förändringsledning. Denna studie genomförs på den anonymiserade organisationen Byggbolaget. Verksamheten arbetar med dokumentation för riskhantering vid riskfyllda moment i byggprocessen, kallat arbetsberedning. Ledningen har en känsla av att utförandet och dokumentationen för denna process inte har den kvalitet som den bör. De behöver en förståelse för differensen mellan ledningens kommunikation och medarbetarnas utförande. Studien ämnar både att undersöka denna differens samt tillhandahålla förbättringsförslag till processen för arbetsberedningar och dess dokumentation.  Teorierna som ligger till grund för studien utgår från offensiv kvalitetsutveckling, organisationsförståelse, kommunikation samt förändringsledning. Med studiens kvalitativa metod och insamlande av data, genom intervjuer, dokumentinsamling och litteratur, visar resultatet att medarbetare ser dokumentationen och riskhanteringen som mycket viktigt. Dock är problemet att tid och resurser brister, detta trots stöd från ledning. Medarbetarna känner att de inte får de rätta möjligheterna till att utföra processen på bästa möjliga sätt. / The construction industry handles demands and regulations in order to assure both quality in the outcome as well as safety for the workers. TQM can be seen as a guide when a company does improvements and customer focused quality. If a company has a bigger level of tacit and explicit knowledge, together with the natural aversion towards changes, it creates challenges. Both in which improvements are needed, and in having a good change management process for those improvements. The study is carried out at the anonymized organization Byggbolaget. The company is working with documentation regarding risk assessments in specific hazardous moments in the construction process called work preparation. The management has a feeling that the execution and documentation around the process doesn’t have the quality it should. They are in need to understand the assumed gap between management and the employee’s execution. The study aims to investigate that gap as well as present improvement suggestions regarding both the process “Work preparations” and the documentation created during execution. The theory behind the analyses is TQM, organizational understanding, communication, and change management. With its qualitative method and gathering of data, from both interviews, documentation and literature, the result shows that the employees see the documentation, and doing the risk assessment as very important. The problem is that the time and resources are lacking even though the management expresses support for the execution. The employees don’t feel that the opportunities are given to execute the process in its best way.

By working as an intern with the Quotation Officer of Sabena Technics Nîmes facility,an aircraft maintenance company, this degree project highlights the different factors totake into account in a quotation of civil planes (B737/B767/A320/A330) by analysingwork packages from airline company, applying a process to estimate the importantdata as the man hours or tools, and using my technical knowledge to understandmaintenance tasks. Management knowledge for commercial sale reviews was usefulas well, this job is in the middle of the commercial team and and the technicalteam. Finally, a critical opinion of the process has been made in order to propose animprovement of the next quotations. / Genom att arbeta som praktikant hos offerterbetaren på Sabena Technics anläggningi Nîmes, ett underhållsföretag för flygplan, belyser detta examensarbete de olikafaktorersom ska beaktas i en underhållsoffert för civila flygplan (B737/B767/A320/A330).Detta gjordes genom att analysera arbetspaket från flygbolag, tillämpa en process föratt uppskatta viktiga uppgifter som arbetstimmar eller verktyg, och använda minatekniska kunskaper för att förstå underhållsuppgifter. Kunskaper om förvaltning avkommersiella försäljningsöversikter var också användbara, eftersom det här jobbetligger mitt emellan det kommersiella teamet och det tekniska teamet. Slutligen harjag gjort en kritisk bedömning av processen för att föreslå en förbättring av framtidaofferter.

Kemiska arbetsmiljörisker förekommer inom ett flertal branscher och behöver förebyggas för att skydda arbetstagare mot ohälsa, sjukdom och olycksfall. Det förebyggande arbetet görs genom att identifierade risker bedöms och kontrolleras med ändamålsenliga åtgärder, med målet att riskerna minskar eller helt försvinner. Att genomföra kemiska riskbedömningar är dock ofta både svårt och komplext med många olika aspekter att beakta och kräver både tid och kunskap. Som ett sätt att förenkla och effektivisera processen kring kemisk riskbedömning önskar Skanska, ett företag inom bygg- och anläggningsbranschen, se över om det är möjligt att återanvända kemiska riskbedömningar. Syftet med detta examensarbete blev därmed att utreda möjligheten i återanvändning av redan genomförda kemiska riskbedömningar där de kemiska produkterna ska användas igen. Utredningen har fokuserat på fördelar, hinder eller svårigheter och förutsättningar för återanvändning. Europeiskt och svenskt regelverk och vetenskaplig litteratur har genomlysts och data har samlats in från intervjuer med olika nyckelpersoner på tre arbetsplatser inom Skanska samt utifrån riskbedömningar av några utsedda produkter. Resultatet har därefter jämförts med svenskt regelverk, för att därigenom dra slutsatser om möjligheten i återanvändning av kemiska riskbedömningar. Examensarbetet har resulterat i slutsatsen att återanvändning av kemiska riskbedömningar bör vara möjlig, under förutsättning att de mallar eller checklistor som används som stöd uppfyller de krav som finns för kemisk riskbedömning. Det behöver säkerställas genom ändamålsenliga rutiner av personal med rätt kompetens om kemiska arbetsmiljörisker. Det behöver också stämmas av att exempelvis arbetssätt, omgivning och tillgången av åtgärder är likvärdiga på den arbetsplats som först genomfört riskbedömningen, och den arbetsplats som därefter återanvänder riskbedömningen, eller att dessa faktorer kan bli likvärdiga genom vidtagna åtgärder. Några risker eller hinder för återanvändning har identifierats. En av de mest framträdande riskerna är att kemiska arbetsmiljörisker förbises i samband med återanvändningen och därigenom också de åtgärder som behöver vidtas. Orsaker till detta kan vara bristande kunskap och engagemang eller möjligen fusk och slarv. I situationer där arbete ska ske med farligare kemiska produkter kan det vara svårare med återanvändning av riskbedömningar. Några fördelar med återanvändning bedöms vara förkortad tidsåtgång för kemiska riskbedömningar, en effektivare hantering, samt ett ökat stöd och lärande om kemiska arbetsmiljörisker genom att man lär av varandra och tidigare riskbedömningar. Möjligen kan återanvändning också bidra till att fler riskbedömningar genomförs, för att därigenom trygga yrkesarbetarnas säkerhet och hälsa. / Chemical risks in the work environment occur in several industries, and need to be prevented to protect workers from ill-health, illness and accidents. By performing risk assessments and taking appropriate measures, it is possible to reach the goal to reduce or even eliminate chemical risks. However, performing chemical risk assessments is often a quite difficult and complex issue with several different aspects to consider, requiring both time and knowledge. As a way to simplify and streamline the process of chemical risk assessment, Skanska, a company within the construction industry, wants to investigate whether it is possible to reuse chemical risk assessments. The purpose of this thesis was thus to investigate the possibility of reusing already performed chemical risk assessments in situations where the chemical products will be used again. The investigation has focused on the advantages, obstacles or difficulties and prerequisites for reuse. European and Swedish regulations and scientific literature have been reviewed and data have been collected from interviews with managers, safety representatives and employees at three workplaces at Skanska and from performed risk assessments of some selected products. Thereafter, the results have been compared with Swedish regulations, in order to draw conclusions about the possibility of reusing chemical risk assessments. The conclusion is that it should be possible to reuse chemical risk assessments, provided that the templates or checklists used as a support meet the requirements for chemical risk assessments. This needs to be ensured through appropriate routines by personnel with the right expertise about chemical risks in the work environment. It must also be ensured that some factors, as way of working, the work environment and measures taken, need to be similar for the workplace first performing the risk assessment, and the workplace that will reuse the same risk assessment, or at least that these factors can become similar after measures taken. Some risks or obstacles of reusing chemical risk assessments have been identified. One of the most prominent risks is that chemical hazards will be missed and thereby also the measures that need to be taken. This may be due to lack of knowledge and commitment or possibly cheating or carelessness. In situations where more hazardous chemical products are being used, it may be more difficult to reuse risk assessments. Some benefits of reusing risk assessments may be less time required for chemical risk assessments, more efficient management and increased support and learning about chemical hazards by learning from each other and previous risk assessments. Possibly, reuse can also contribute to more risk assessments being carried out, thereby ensuring the safety and health of professional workers.

For a variety of reasons, college students with disabilities encounter stressors beyond those of students who do not have disabilities. One of the more salient examples is that students with disabilities are required to disclose that they have a disability and to communicate with faculty and staff in order to receive academic accommodations, as afforded to them under sub-part E of Section 504 of the Education and Rehabilitation Act of 1974. Therefore, postsecondary institutions are required to make appropriate accommodations available to students with disabilities, but they are not required to proactively seek them out. The purpose of this study was to learn about the needs that students with physical disabilities have concerning their successful transition into professional careers. This was accomplished by analyzing how five current senior students with disabilities reflected on their experiences, particularly in terms of using work preparation programs and/or accommodations necessary for them to participate in employment recruitment activities provided by the university’s career services office. The intent of those services was to transition disabled students from the university environment into the workforce. The findings showed that the students perceived they did not receive a lot of information regarding the services available, and they also expressed that the university should have done more in transitioning them into their professional life. The basic premise is that higher education professionals, key support staff, and administrators who provide work preparation programs, career, transition and accommodation services to disabled students are in a position to help remove informational barriers, facilitate the use of services and accommodations, and to actively encourage students with disabilities to enter the workforce upon graduation. The results of this study may inspire university personnel to find creative ways to get students involved and motivated to seek services available to them, to be best self-advocates to students needing their services, and to understand the transition challenges that exist between academic life and entry into the workforce. By being more aware and sensitive about the needs of students with disabilities, the professionals who work with them might be better positioned to help them experience a successful and more supported transition into a competitive employment and independent life after college.