ABSTRACT The construction industry represents one of the largest and most important industries in Sweden with a large throughput per year. Problems often arise in construction projects which lead to unnecessary construction costs, material costs and waste of time. A solution to those problems can be BIM-Building Information Modeling. BIM is a collective concept of how information is created, stored and used in different stages using a BIM 3D-model. The information should contain important data like height, volume, area, pressure etc. and be digital, measurable and available throughout the whole construction process.    The purpose of this study is to explore how BIM can make the construction industry more efficient regarding construction costs and time and to obtain a comprehensive view of BIM concept and functions during the construction process. The theoretical part includes benefits and disadvantages of BIM during the project planning, production and management stages. The implementation part describes the background of several of the interviewed actors and the implementation of a BIM-model in the program Autodesk Revit. The results are mainly based on interviews of different actors from project planning, production and management stages, but also from a BIM-model of a simple component. The interview result is a summary and reports the features and benefits of the use of BIM.  Former research in one residential shows that BIM perhaps give a saving in 5.15% of the costs. In conclusion BIM represents many advantages that will change and improve the construction process including time saving and less costs. BIM will be the leading approach in the construction industry with more education and better adapted software.

I den här uppsatsen identifieras mål och en målstruktur föreslås för beslutsmöjligheten avseende hur man ska arbeta med Arbetsmiljö i Byggnadsinformationsmodellering (BIM) för verksamhetsområde Stora Projekt på Trafikverket. Syftet med uppsatsen är att utifrån Keeney:s (1992) teori om värdefokuserat tänkande identifiera mål och strukturera dessa i målstrukturer. Underlagen till uppsatsen kommer från olika dokument på Trafikverket, intervjuer och personal på Trafikverket samt deltagande i utbildningsinsatser som Trafikverket har avseende BIM. En målstruktur föreslås samt diskuteras. Den målstruktur som presenteras är ofullständig och därmed förloras en del av den fulla potentialen med värdefokuserat tänkande, men det kan ligga till grund för fortsatt arbete hos Trafikverket. Rekommendationen är att målstrukturen utvecklas.

This thesis treats Building Information Modeling, BIM, in the production stage. Briefly described BIM is virtual model of a building object where all information about the object is gathered. All the involved operators in the construction project have access to the model and can gather or share information about the project. There are several ways to apply BIM in the production stage. This thesis primarily deals with visualization of the object, preparation and planning, the ability to take amounts from the model and coordination and clash control. The basic issue was highlighted by Byggdialog AB. The company has a vision about how they want to use BIM in all the different stages in a building project. Byggdialog want their partnering entrepreneurs to develop their BIM usage in the production stage in order to fulfill this vision. Goodtech is one of Byggdialogs partnering entrepreneurs and is the company that has been studied during this thesis. The goal with this thesis was to develop proposals as to how the BIM usage in the production stage can improve. The purpose was to make the partnering entrepreneurs understand why it is important and helpful to use BIM. The intention was also that other partnering entrepreneurs should be able to use this thesis while working with BIM in the production stage. The methods to collect information have been visits to construction sites, literature search, and interviews. The interviewees represented different operators that can affect the usage of BIM in the production stage. This thesis resulted in concrete proposals as to how the partnering entrepreneur can improve their BIM usage. Proposals as to how Byggdialog can ensure that their entrepreneurs are using BIM correct have also been developed. Today the partnering entrepreneur uses BIM to visualize the building object. As a suggestion the entrepreneur should also use the BIM model while preparing and planning their work and in order to calculate material amounts . It’s important that the entrepreneur understand how the model can be used and what kind of information it contains in order to enable these applications. It’s also important that the design phase is carefully executed. Proposals as to how this can be achieved is to educate the staff in BIM and how it should be used, that the partnering entrepreneur participates in the coordination meetings and that the partnering entrepreneur place greater demands on their electrical consultant. In order for Byggdialog to ensure that their partnering entrepreneurs are using BIM correct they should offer them education about BIM and how it works, make the BIMmodel more user-friendly and place demands on how they want BIM to be used in the project specifications. / Detta examensarbete handlar om byggnadsinformationsmodellering, BIM, i produktionen. Kort förklarat är BIM en virtuell modell av ett byggobjekt, där all information som rör byggnaden samlas. Alla aktörer i ett byggprojekt har tillgång till denna modell och kan, genom denna, samla in eller dela ut information som rör objektet. Det finns olika tillämpningar av BIM i produktionen, denna studie behandlar främst visualisering, arbetsberedning och planering, mängdavtagning och samordning och kollisionskontroller. Grundproblematiken lyftes fram med hjälp av uppdragsgivaren Byggdialog AB. Företaget har en vision om hur BIM ska användas i byggprocessens olika skeden. Byggdialog upplever att deras partneringentreprenörer, PE, bör utveckla sin BIManvändning i produktionen för att denna vision ska kunna uppfyllas. Goodtech är en av Byggdialogs partneringentreprenörer och är det företag som studerats i detta examensarbete. Målet med arbetet var att, med utgångspunkt från teorier samt Byggdialogs vision, ge förslag till hur partneringentreprenören kan utveckla BIM-användningen i produktionen. Syftet var att få partneringentreprenören att förstå nyttan med att använda BIM i produktionsskedet. Avsikten har också varit att andra partneringentreprenörer ska ha nytta av denna studie vid användning av BIM i produktionen. De metoder som användes var studiebesök, litteraturstudie och intervjustudie. Intervjuobjekten representerade olika yrkeskategorier som alla kan påverka användningen av BIM i produktionen. Detta examensarbete resulterade i konkreta förslag till hur partneringentreprenören kan förbättra BIM användningen. Även förslag till hur Byggdialog kan säkerställa att deras PE använder BIM korrekt togs fram. Idag använder partneringentreprenören BIM främst för att visualisera byggobjektet. Förslagsvis bör de även använda BIM vid arbetsberedning/planering av arbetet. Partneringentreprenören har också förutsättningar för mängdavtagning ur modellen. För att möjliggöra dessa tillämpningar är det viktigt att partneringentreprenören förstår hur 3D - modellen kan användas, samt vilken information som finns i den. Det är även viktigt att modellen är noggrant projekterad. Förslag till hur detta kan uppnås är genom att partneringentreprenören utbildar sig inom BIM och hur det används, att de deltar i BIM-samordningsmötena samt att de ställer högre krav på sin elprojektör. Byggdialog kan säkerställa att deras PE använder BIM korrekt genom att erbjuda utbildningstillfällen, anpassa BIM-modellen efter användaren och ställa krav i förfrågningsunderlaget.

Purpose: Material wastage is a widespread problem in the building sector that affects both the economic and environmental aspects negative. Further research within industrial small house manufacturing is required to develop an information system and investigate the amount of discarded material. Several small house companies use external building contractors which makes it difficult to reduce the amount of waste because the contractors are not economically affected by the amount of material left over. In the case studied there are no guidelines on how the amount of material waste should be fed back and how the small house manufacture should use that kind of experience feedback. There has to be an improved communication between the parties in order to systematically document where the material waste occur and what it depends on.The aim of the essay is to give concrete suggestions on how the experience feedback can be formed between small house companies and building contractors, and how the small house company can adjust their operation method in order to contribute to a reduced amount of material waste. Method: The paper is a qualitative study with litterateur, observation and interview study as applied examinations methods. The observation investigated the company’s working methods. In the literature study, scientific articles within waste, knowledge management and Building Information Modelling (BIM), where studied. These theories where later compared with the interviews, which were designed with a low degree of structuring and higher degree of standardization. Findings: The study presents that poor quality of the material is the most common experienced sources of material waste. Concrete suggestions on how the experience feedback between small house manufacturer and building contractors can be formed is presented, where photo documentation and weighing of the material are two of the alternatives. That information can in a later stage be used to optimize the company’s additional percentage on the material used to prevent the material from running out of the construction site. Implications: The paper results there is a developed system for how deviations for missing material is managed and that there also is a need to introduce it for residual material. Inadequate quality of the material is identified as the largest source of material waste, even calculation errors from quantity take-off are common because it is carried out manually. The additional percentage on material orders is not based on documentation and has potential to be optimized. One way to reduce the amount of material waste is to introduce a wider use of BIM in order to make clash control and quantity take-off. Limitations: The thesis is a case study, but the results can be applied in other small house companies with a similar working procedure. The study is delimited from organizational structures with internal builders, which means that the generalization of the results is decreased. The work is also limited from which incentives that is required to motivate the building contractors to use the suggested methods to return the information. Keywords: Waste, Construction, Knowledge Management, Quantity take-off and BIM.

Den ökade användningen av BIM har ändrat villkoren inom byggsektorn. Arbetet syftar till att identifiera och definiera de krav och kvalitetssäkringar av BIM-objekt som finns inom projektering, produktion samt förvaltning. Avsaknad av en gemensam standard försvårar kravställning och kvalitetssäkring av BIM-objekt vilket har lett till vissa komplikationer, främst vid konvertering mellan olika programvaror. BIM är med sin potential med största sannolikhet en stor del av byggsektorns framtid. För att kunna ta nästa steg i utvecklingen måste en gemensam standard gällande krav och kvalitetssäkring utarbetas.

Syfte: Syftet med arbetet är att förbättra dimensioneringsprocessen för knutpunkter i stålstrukturer. Förslag har getts på en förbättrad dimensionsprocess baserad på de BIMrelaterade datorprogrammen SBI Steel Connections och FEM-design. Syftet har brutits ner till följande frågeställningar:  Hur går konsultföretag till väga idag för att beräkna knutpunkter vid stålkonstruktioner?  Hur kan den vanligaste dimensioneringsprocessen för knutpunkter förbättras?  Vilka fördelar blir det vid en sammankoppling av de BIM-relaterade datorprogrammen SBI Steel Connections och FEM-design? Metod: Arbetet grundar sig i en fallstudie och ett flertal metoder användes för att samla in data. Dessa är semistrukturerade intervjuer, litteratursökning, dokumentanalys och beräkningar. Resultat: Genom arbetet framgår det hur dimensioneringsprocessen ser ut för knutpunkter i stål. Resultatet är att processen varierar beroende på företag. Vissa delar i processen kan utföras på olika sätt men grundprincipen är densamma för de flesta företagen som har intervjuats. Vid dimensionering av knutpunkter som kan ske både för hand och med hjälp av ett datorprogram kan det uppstå felslag vid inmatning eller felskrivningar. Denna del av processen kan förbättras med hjälp av en ökad användning av egengjorda mallar. Det sker ett utvecklingsarbete under våren 2015 där målet är att skapa en sammankoppling mellan SBI Steel Connections och FEM-design. Genom denna sammankoppling reduceras några av de fel som anses tillhöra den mänskliga faktorn. Konsekvenser: Undersökningen har medfört en förståelse med både fördelar och nackdelar för olika sätt att dimensionera knutpunkter i stål. En del företag stävar efter en större utveckling, medan andra anser sig jobba bäst på det sätt som de alltid har gjort. Det framgår att den mänskliga faktorn är något som påverkar dimensioneringsprocessen märkbart och dessa fel behöver reduceras. De rekommendationer som framgår i arbetet är att företag ska se över processen och de förnyelsemöjligheter som finns i branschen. Det rekommenderas även en större användning av de datorprogram som används vid dimensioneringsprocessen. Begränsningar: Avgränsningar gjordes utifrån de kunskaper som erhållits i utbildningen för att studien inte skulle bli alltför omfattande. Däremot har ny kunskap bidragit till ett större ämnesdjup som utbildningen inte berört. Studien orienterades kring knutpunkter av stål och en av de vanligaste knutpunkterna studerades. Stålkvalitet och dimensioner på pelare och balk valdes utifrån knutpunktsexemplet i SBI:s handbok publikation 186 (PT3). Rapporten behandlar enbart beräkningsprogrammen SBI Steel Connections och FEM-Design. Detta medförde endast avgränsningar på material, val av knutpunkt, pelar- och balkprofiler samt laster.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur ett företag tillämpar BIM vid projektering. Detta för att analysera hur företaget har implementerat BIM samt att identifiera fördelar, utmaningar och möjligheter med BIM. För att förse denna studie med kunskap har en fallstudie utförts hos en ingenjörsbyrå. Resultatet av studien visar att företaget arbetar med 3D-modellering samt att implementeringen av BIM i organisationen huvudsakligen har genomförts med fortlöpande utbildning och arbete inom BIM. Studien har identifierat möjligheter och utmaningar som uppkommer när företaget arbetar med BIM. Studiens slutsatser uppmärksammar att det råder brist på kunskap och medvetenhet inom BIM både inom organisationen och inom byggbranschen för att tillgodose se möjligheter som BIM-projektering medför. Studien praktiska implikationer rekommenderar företaget att utveckla en målsättning, införa en grundläggande kunskapsnivå samt att utveckla BIM leveransen.

Large battery production facilities, often referred to as Gigafactories, are a complex design task that involves a lot of working disciplines. This requires good capabilities for communication and planning to be able to integrate the building, machines, and operators in the factory. This project is made within the Factory Layout and Modelling team in Blueprint at Northvolt, which is responsible for designing and scaling up the next generation of battery Gigafactories. The purpose of this thesis is to increase knowledge and further enhance a standardized workflow for how to manage machine interfaces. The empirical findings from the study are based on a qualitative study where 16 interviews were held with people working as Factory Layout Engineers, Utility Engineers, Automation Engineers, and Design Leaders. The empirical findings confirm there is a need for having a standardized way of marking up interfaces early in the design phase to mitigate the risk of design errors to occur in later stages. Based on the empirical findings the most important interfaces are the utility interfaces, material flow interfaces, the human-machine interfaces, and the civil, structural, and architectural interfaces. It is also important to mark up the operator’s movement around the machine and the areas where repair and maintenance is needed. This creates an understanding of the machine’s effective footprint area and shows the total workspace area needed around the machine. In this project, specific design guidelines and a new drawing template have been proposed to facilitate the visualization and handling of machine interfaces. Interface management is an emerging topic for production companies. During the last decade, this area has been developed as a management discipline within some large companies. In conclusion, the usage of interface management is necessary to increase communication of system boundaries and to decrease the cost when building new factories. / Stora batteriproduktionsanläggningar, ofta kallade Gigafabriker, är en komplex designuppgift som involverar många arbetsdiscipliner. Detta kräver goda förmågor för kommunikation och planering för att kunna integrera byggnaden, maskinerna och operatörerna i fabriken. Detta examensarbete genomfördes i Factory Layout and Modelling-teamet i Blueprint på Northvolt, som är ansvariga för att designa och skala upp nästa generations batterifabriker. Syftet med examensarbetet är att öka kunskapen och vidareutveckla ett standardiserat arbetsflöde för att hantera maskingränssnitt. De empiriska resultaten från studien baseras på en kvalitativ studie där 16 intervjuer genomfördes med personer som arbetar som fabriksdesigningenjörer, system-distributionsingenjörer, automationsingenjörer och projektledare. De empiriska resultaten bekräftar att det finns ett behov av ett standardiserat sätt att märka upp gränssnitt tidigt i designfasen för att minska risken för att designfel uppstår i senare skeden. Baserat på de empiriska resultaten är de viktigaste gränssnitten system-distributionsgränsnitten, materialflödesgränssnitten, människa-maskin-gränssnitten och byggnadsgränssnitten. Det är också viktigt att märka upp operatörens rörelse runt maskinen samt de områden där reparation och underhåll utförs. Detta skapar en förståelse för maskinens effektiva fotavtryck inom fabriken och visar den totala arbetsytan som behövs runt maskinen. I detta projekt har specifika designriktlinjer och en ny ritningsmall föreslagits för att kunna underlätta visualisering och hantering av maskingränssnitt. Gränssnittshantering är ett framväxande ämne för produktionsföretag. Under det senaste decenniet har detta område utvecklats som en egen ledningsdisciplin inom vissa stora företag.svis är användningen av gränssnittshantering nödvändig för att öka kommunikationen av systemgränser och för att minska kostnaderna när nya fabriker byggs.

Det här examensarbetet handlar om riktpriset i ECI projekt samt krav på BIM modeller avseende detaljeringsnivåer. Early Contractor Involvement (ECI) är en relativt ny samverkansmodell i Sverige som används av Trafikverket i ett fåtal väldigt stora infrastrukturprojekt. ECI består av två faser och går ut på att beställaren samverkar med entreprenören i ett tidigt skede, fas 1, där entreprenörens kompetens och erfarenhet är värdefull redan i planeringen. Om beställare och entreprenör kommer överens om den ungefärliga kostnaden, riktpriset, för att utföra arbetet enligt fas 1, får entreprenören också utföra arbetet som en totalentreprenad i fas 2. BIM är en viktig pusselbit för framgång i ECI-projekt och kan förbättra samverkan mellan olika aktörer och team i projekteringen. Informationen i modeller kan lätt flyttas mellan team och användas för att förkorta beslutsprocesser. Syftet med examensarbetet är att undersöka vilken detaljeringsnivå i modeller som är nödvändig för ECI-projektets första fas (riktprisfasen), samt undersöka hur Trafikverket ställer krav på BIM och modellers detaljeringsnivåer. Studien genomfördes genom att göra en jämförelse av erhållet riktpris för två brandsläckningssystem med olika detaljeringsnivå (LOD200 och LOD300) i en tunnelmodell. Studien avgränsar sig till endast bruttokostnader för material såsom rör, rörkopplingar och ventiler. Undersökningen visade utifrån mängdförteckningen att riktpriset för modellen med högre detaljeringsnivå (LOD 300) är 95% större än för den lägre nivån (LOD 200). I modellen med LOD 200 beräknades riktpriset enbart på rören vilket gjorde en stor skillnad jämfört med LOD 300 där riktpriset beräknades på rören, rörkopplingar och ventiler. Utifrån det kan slutsatsen dras att en modell med detaljeringsgrad LOD 200 inte innehåller tillräckligt med information för att kunna prissättas utan alltför stor prisavvikelse och risk.

The purpose of this study is to facilitate sustainable building by the use of BIM. The goal is to determine which aspects of sustainable building, which can be analyzed mainly with BIM tools, but also other aids. The study is based on literature studies and interviews. The literature review examines aspects important for sustainable building by studying environmental certification systems applicable in Sweden, as well as the BIM tools available on the market to analyze these aspects. The literature also includes the concepts of BIM and sustainability in order to provide a clearer view of its meaning. The interviews have brought the study's overall understanding of the industry and guidance on the subject. The results are presented in a table, where the aspects relevant to sustainable building are listed. It can also be read which aspect the certification systems raise. Overall, the study shows 132 aspects distributed across seven areas: Site, Water and Wastewater, Energy and Pollution, Materials and Waste, Indoor and Wellbeing, City Design and finally Implementation and Management. The table also suggests BIM tools and other aids, which can be used in the analysis of a specific aspect. The study shows a slight majority of the aspects, 55 percent, are possible to analyze with BIM tools. The Site is the area with most aspects, which can be analyzed with BIM tools, 95 percent. And Materials and Waste resulted in least aspects with only ten percent. Overall, the study examined 35 different BIM tools. The aspects that require other means of analysis often generates important information about the project, from a sustainability point of view, and in many cases the information can be integrated in the BIM model manually. In the end, the project gets a packed BIM model with useful information, which follows the project all the way into management and later demolition and recycling. The study shows that sustainable building demands a holistic approach where several aspects should be considered in order to achieve sustainability. To analyze the aspects of sustainability requires that relevant and accurate information about the project be collected. Various proposals can be drawn and compared to generate the most sustainable option. A tool for this is BIM. BIM is defined partly as a method of work, building information modeling, but also as a virtual model, building information model. BIM facilitates the coordination of information gathering, both as a working method and a technical tool. This will contribute BIM to achieve the purpose sustainable building. / Syftet med den här studien är att underlätta hållbart byggande genom användandet av BIM. Målet är att utreda vilka aspekter inom hållbart byggande som kan analyseras med fokus på i huvudsak BIM-verktyg, men också andra hjälpmedel. Studien bygger på litteraturstudier och intervjuer. I litteraturstudien undersöks aspekter som är betydelsefulla vid hållbart byggande genom att studera miljöcertifieringssystem som är tillämpningsbara i Sverige, samt vilka BIM-verktyg som finns att tillgå på marknaden för att analysera dessa aspekter. Litteraturstudien innefattar även begrepp rörande BIM och hållbarhet för att ge en klarare bild av dess innebörd. Intervjuerna har tillfört studien övergripande förståelse för branschen och vägledning i ämnet. Resultatet redovisas i en tabell, där de aspekter som är relevanta för hållbart byggande är listade. I tabellen går det även att utläsa vilka aspekter certifieringssystemen tar upp. Totalt visar studien på 132 aspekter fördelade inom sju delområden; Platsen, Vatten och Avlopp, Energi och Föroreningar, Material och Avfall, Inomhusklimat och Välmående, Stadens Gestaltning samt Genomförande och Förvaltning. I tabellen redovisas dessutom förslag på BIM-verktyg samt andra hjälpmedel som används vid analys av en specifik aspekt. Studien visar att en knapp majoritet av aspekterna, 55 procent, är möjliga att analysera med BIM-verktyg. Platsen är det delområde som visar flest aspekter som går att analysera med BIM-verktyg, 95 procent. Material och avfall resulterade i minst aspekter med endast tio procent. Sammantaget har studien undersökt 35 stycken olika BIM-verktyg. De aspekter som kräver andra hjälpmedel för analys genererar ofta information viktig för projektet ur hållbarhetssynpunkt, och går i många fall att integrera i BIM-modellen manuellt. Sammantaget medför det att projektet får en fullmatad BIM-modell med användbar information som följer projektet ända in i förvaltning och sedermera rivning och återvinning. Studien visar att hållbart byggande handlar om att ha en helhetssyn där flertalet aspekter ska beaktas för att uppnå hållbarhet. Det räcker således inte att bara se till exempelvis energihushållning för att anse att ett projekt är hållbart. För att analysera aspekter rörande hållbarhet krävs att relevant och riktig information om projektet insamlas. Då kan olika förslag utarbetas och jämföras för att ta fram det mest hållbara alternativet. Ett redskap för detta är BIM. BIM är definierat dels som en arbetsmetod, byggnadsinformationsmodellering, men också som en virtuell modell, byggnadsinformationsmodell. BIM underlättar samordningen av den insamlande informationen, både som arbetsmetod och som tekniskt verktyg. På så vis bidrar BIM till att uppnå syftet hållbart byggande.