<p>Hur beter sig skärpiplärkor (Anthus petrosus) när de försvarar reviret mot en inkräktare under häckning? Eskalerar de aggressivitet olika eller har de en gemensam strategi? Påverkas beteendet av häckningsfas? Kan använd tid säga något om motivation att försvara revir? För att besvara dessa frågor placerades en burhållen artfrände av endera kön i etablerade revir. I studien mättes ägnad tid åt olika aggressiva beteenden, vilka hade klassats och graderats beroende av styrkan i hoten. Resultatet visade att alla hanar eskalerar aggression på ett likartat sätt och ägnade i medeltal lika lång tid åt olika nivåer. Individuella skillnader förekom dock då några individer eskalerade lite snabbare men det tolkades inte som ökad motivation att försvara revir. Tiden de ägnade åt de olika nivåerna varierade inte beroende av häckningsfas.</p> / <p>How do rock pipits (Anthus petrosus) behave when they defend a territory against an intruder during their breeding season? Do they escalate aggression differently, or do they have a common strategy? Does breeding phase influence the behavior? May used time tell something about the motivation to defend the territory? To answer these questions a caged conspecific of either sex were placed in established territories. In the study the time was measured of each different aggressive behavior, which had been classified into levels according to the intensity of the threat. The results showed that all males escalated aggression in the same way and devoted similar lengths of time to the different levels. Some individual differences occurred as a few individuals escalated somewhat rapidly, however, this was not interpreted as increased motivation to defend the territory. The time they devoted to different levels did not vary depending on breeding phase.</p>

Mitt examensarbete har gått ut på att skapa en textil utsmyckning i siden, uppbyggd av många små delar. Tygerna är färgade för hand i gryta med hjälp av syrafärger och delarna är sydda eller klippta i tre olika bestämda former. Jag har efterliknat en spets med hjälp av en ausbrennervara som fungerar som bakgrundstyg. Utsmyckningen, som är tänkt för offentliga miljöer, är 3x3 meter och hänger från taket. Inspirationen har jag hämtat från underkläder, gamar och ett kvartsitbrott.Textile decoration for the public space, made of silk and burnout-fabric. / Program: Textildesignutbildningen

<p>All over the world the urbanisation increases at the expense of green areas. Many plants and animals are endangered today because their habitats gets smaller or disappear. The green areas that are left in city centres and suburbs are often small and surrounded by roads and buildings. Despite this, several studies have shown that these small green areas may house large biological diversity.</p><p>This project aims to study the biological diversity in small green patches in residential areas. The study has been carried out in Råsunda in Solna municipality (Stockholm county) during the period May–July 2006.</p><p>Three equivalent areas (5000–10 000 m2) with quite many old oaks were chosen for the study and inventoried for birds and saproxylic insects. The results were compared with other studies in areas of different sizes, both inside and outside of suburbs. Birds were inventoried at eight occasions between 7.00 and 9.25 am. In each area a few places were chosen as inventory spots. These were distributed to cover the whole area. At each spot, all birds that were heard or seen during a ten-minutes-period were counted. Insects were collected by attaching a pitfall trap or a window trap to each of seven old oaks (Quercus robur).</p><p>The results show that the patches, despite their size and nearness to buildings and roads, contained a high diversity of animal species. In total 26 bird species and ten orders of insects were found. The number of bird species in the present study are correlated with the number of bird species in residential areas and larger green areas in another study made in Örebro. There was however no correlation with inventories carried out in the city centre and the periphery in the same study. In comparison with the periphery, the areas in Solna had fewer species of woodpeckers, forest birds, hole-nesters and vulnerable species, but more urban species. Among the identified insects were three red-listed species, Lymexylon navale, Euryusa sinuata and Eupachygaster tarsalis, which all are attached to old deciduous trees. In addition, Eupachygaster tarsalis has previously only been found a few times in Sweden.</p><p>A larger survey would probably have generated more species but this study have shown that even small green patches in residential areas can house a large biological diversity and therefore be important to conserve and take care of. To maintain this kind of diversity within residential areas, it is necessary to let trees grow old and protect green areas from further exploitation.</p>

Hur beter sig skärpiplärkor (Anthus petrosus) när de försvarar reviret mot en inkräktare under häckning? Eskalerar de aggressivitet olika eller har de en gemensam strategi? Påverkas beteendet av häckningsfas? Kan använd tid säga något om motivation att försvara revir? För att besvara dessa frågor placerades en burhållen artfrände av endera kön i etablerade revir. I studien mättes ägnad tid åt olika aggressiva beteenden, vilka hade klassats och graderats beroende av styrkan i hoten. Resultatet visade att alla hanar eskalerar aggression på ett likartat sätt och ägnade i medeltal lika lång tid åt olika nivåer. Individuella skillnader förekom dock då några individer eskalerade lite snabbare men det tolkades inte som ökad motivation att försvara revir. Tiden de ägnade åt de olika nivåerna varierade inte beroende av häckningsfas. / How do rock pipits (Anthus petrosus) behave when they defend a territory against an intruder during their breeding season? Do they escalate aggression differently, or do they have a common strategy? Does breeding phase influence the behavior? May used time tell something about the motivation to defend the territory? To answer these questions a caged conspecific of either sex were placed in established territories. In the study the time was measured of each different aggressive behavior, which had been classified into levels according to the intensity of the threat. The results showed that all males escalated aggression in the same way and devoted similar lengths of time to the different levels. Some individual differences occurred as a few individuals escalated somewhat rapidly, however, this was not interpreted as increased motivation to defend the territory. The time they devoted to different levels did not vary depending on breeding phase.

All over the world the urbanisation increases at the expense of green areas. Many plants and animals are endangered today because their habitats gets smaller or disappear. The green areas that are left in city centres and suburbs are often small and surrounded by roads and buildings. Despite this, several studies have shown that these small green areas may house large biological diversity. This project aims to study the biological diversity in small green patches in residential areas. The study has been carried out in Råsunda in Solna municipality (Stockholm county) during the period May–July 2006. Three equivalent areas (5000–10 000 m2) with quite many old oaks were chosen for the study and inventoried for birds and saproxylic insects. The results were compared with other studies in areas of different sizes, both inside and outside of suburbs. Birds were inventoried at eight occasions between 7.00 and 9.25 am. In each area a few places were chosen as inventory spots. These were distributed to cover the whole area. At each spot, all birds that were heard or seen during a ten-minutes-period were counted. Insects were collected by attaching a pitfall trap or a window trap to each of seven old oaks (Quercus robur). The results show that the patches, despite their size and nearness to buildings and roads, contained a high diversity of animal species. In total 26 bird species and ten orders of insects were found. The number of bird species in the present study are correlated with the number of bird species in residential areas and larger green areas in another study made in Örebro. There was however no correlation with inventories carried out in the city centre and the periphery in the same study. In comparison with the periphery, the areas in Solna had fewer species of woodpeckers, forest birds, hole-nesters and vulnerable species, but more urban species. Among the identified insects were three red-listed species, Lymexylon navale, Euryusa sinuata and Eupachygaster tarsalis, which all are attached to old deciduous trees. In addition, Eupachygaster tarsalis has previously only been found a few times in Sweden. A larger survey would probably have generated more species but this study have shown that even small green patches in residential areas can house a large biological diversity and therefore be important to conserve and take care of. To maintain this kind of diversity within residential areas, it is necessary to let trees grow old and protect green areas from further exploitation.

Av naturvårdsskäl är det viktigt att förstå vilken betydelse area och ålder på anlagda våtmarker har för artsammansättningen av sjöfåglar. I Linköpings kommun har man sedan 2004 anlagt ett flertal våtmarker och dessa har lockat bland annat den rödlistade arten svarthakedopping, Podiceps auritus, i stor mängd. Våtmarker är viktiga för fågellivet av många olika anledningar. Bland annat kan fåglarna söka skydd mot predatorer, häcka där eller rasta på sin väg mot häckningsplatser. Tidigare studier har bland annat visat att det finns fler fåglar i större våtmarker och att våtmarkens ålder spelar roll för vilka fågelarter som går att finna där. Genom räkning av antal fågelindivider och vilka olika arter som finns i de olika våtmarkerna kunde vi se att både ålder och storlek på våtmarken hade betydelse för vilka fåglar som utnyttjade dessa. Ju större våtmark desto fler fågelindivider och olika arter fanns det där. Det visar sig också att fågellivet gynnades då det fanns flera våtmarker av olika storlek och ålder i området. Vi kunde även se att svarthakedoppingens täthet var störst i lite mindre våtmarker och ökade signifikant med ökande antal skrattmåsar i våtmarken. / From the perspective of preservation it is important to understand how waterfowl are influenced by wetlands created by humans. Since 2004 the municipality of Linköping has created several wetlands which, among others, have attracted the threatened species the Horned Grebe, Podiceps auritus. The Horned Grebe is listed on the Swedish Red List of Threatened Species. Wetlands are important for bird life for many reasons. Among other things, the birds use them to seek shelter from predators, breed there or rest on their way to the breeding sites. Previous studies have shown that there are more birds in larger wetlands, and that age of the wetland does matter for which birds can be found there. By counting the number of individuals of birds and also the different species in the wetlands we found that both age and size of the wetland are important for which birds that are attracted. It also appears that the birds thrive when there are several wetlands in the area, and of different size and age. We also found that the Horned Grebe preferred smaller wetlands and that their abundance increased with increasing numbers of Black-Headed Gulls.

Denna litteraturstudie undersöker Svenska kraftnäts påverkan på svenska fåglar, vilka fågelarter som påverkas mest, kollisioner med kraftledningar, metoder för att reducera antal kollisioner, störning vid anläggningsarbetet och hur kraftledningar kan främja svenskt fågelliv. Högspänningsledningar kan medföra kollisionsolyckor, habitatförluster och störning, men kan även generera artrika habitat. De mest drabbade arterna från kraftledingsolyckor i Sverige är rovfåglar, svanar, vit stork (Ciconia ciconia), trana (Grus grus) och ugglor. Kollisionsrisken påverkas av ålder, aktivitet, beteende, väderförhållanden, manövreringsförmåga, specifika områden, kraftledningshöjd och ledningstyp. För att effektivt minska antalet kollisioner kan fågelavvisare användas, som monteras på kraftledningar så att fåglar kan upptäcka dem. Kraftledningar kan förändra miljöer, men anläggningsarbete anses inte medföra störning som påverkar fåglar på populationsnivå. Lövsångare (Phylloscopus trochilus), svarthätta (Sylvia atricapilla), ringduva (Columba palumbus) och trädlärka (Lullula arborea) föredrar dessutom kraftledningsgator över andra miljöer i Sverige. Fynden i denna studie är komplexa och belyser vikten av framtida forskning på hur högspänningsledningar påverkar fågelliv.

Den biologiska mångfalden minskar i världen och i Sverige, en av orsakerna ärhabitatförlust. Våtmark är en naturtyp som minskade kraftigt i utbredning under 1800- och 1900-talen, vilket har resulterat i att stora insatser nu görs regionalt, nationellt och internationellt för att skydda våtmarker från exploatering. Det råder delade meningar om hur man på bästa sätt går till väga för att skydda flest antal arter på ett resurseffektivt sätt. En inflytelserik teori “Single Large or Several Small” (SLOSS) föreslår att ett eller några få stora sammanhängande reservat skyddar fler arter än många små av likvärdig sammanlagd yta. Genom att utgå från en inventering som gjorts av Länsstyrelsen i Dalarnas län testade jag hur SLOSS-teorin förhåller sig till fågelfaunan på Dalarnas myrar. I denna studie undersöktes 95 myrar av varierande storlek som ingick i inventeringen. Metodiken för inventeringen beskrivs som en förenklad revirkartering där man noterar hörda och sedda fåglar till antal och kön. Från datan togs sedan en art-ackumulationskurva (species accumulation curve) fram för att undersöka om få stora eller flera små myrar hade högre artrikedom generellt, och ett t-test gjordes för att kunna göra en mer realistisk jämförelse. Artackumuleringskurvan samt t-test visade att det fanns en större artrikedom hos flera små myrar tillsammans än hos några få stora. Det finns tidigare litteratur som stödjer detta, men det är sannolikt att det finns andra faktorer som den här studien inte har undersökt som påverkar artantalet på myrar utöver myrens storlek. Dessutom är fågelrikedom inte den enda faktorn som bör vägas in när man designar ett naturreservat, andra skyddsvärda taxa kan förhålla sig annorlunda till myrens storlek. Vidare studier krävs för att vägleda reservatsbildare i hur de ska prioritera habitat av olika storlek. / The biodiversity in the world and in Sweden is decreasing, and one of the driving forces is habitat loss. Wetlands are a habitat type that decreased substantially during the 19th and 20th centuries. This has led to large conservation efforts, both within Sweden and internationally, that aim to protect wetlands from exploitation. There is no scientific consensus regarding how to protect the most species in an effective way. One influential theory “Single Large or Several Small” (SLOSS) proposes that one or a few large habitats will hold more species than many small habitats of an equivalent total area. By using data from a census conducted by the County Administrative Board of Dalarna, Sweden, I tested how the SLOSS-theory relates to the bird diversity of wetlands in Dalarna. In this study, I assessed 95 wetlands of different sizes that were included in the census. The inventorying method was a simplified monitoring with visual and acoustic count of bird species and individuals within species. From this data I made a species accumulation curve to compare large wetlands to several small wetlands in general, and conducted a t-test which is a more direct approach to my study. Both the species accumulation curve and the t-test showed that many small wetlands had a higher bird species diversity than a single large wetland. This is somewhat supported by previous studies, however it is likely that other factors are at play that were not included in this study. Nature reserves are not only designed to preserve the highest number of bird species. One has to consider other endangered or otherwise protection worthy taxa that may behave differently to birds when it comes to large or small habitats. More research is needed to help nature reserve planners make informed decisions regarding how to prioritize habitats of different sizes.

Spillvattenvåtmarker är vattenmiljöer skapade i syfte att avskilja näringsämnen ur spillvatten från avloppsreningsverk med hjälp av naturliga nedbrytningsprocesser. Anläggningarna bidrar till att minska belastningen av näringsämnen och föroreningar till våra sjöar och hav samtidigt som de skapar mervärden som ökad biologisk mångfald. Fåglar vistas gärna i och omkring näringsrika spillvattenvåtmarker till följd av den goda födotillgången samt att det råder en brist på våtmarksmiljöer i Sverige. Syftet med denna studie var att undersöka hur kombinerade fågel- och spillvattenvåtmarker bör utformas och skötas för att uppnå bästa möjliga avskiljning av näringsämnen samtidigt som livsmiljöer för våtmarksfåglar skapas och upprätthålls. Genom att studera litteratur och rapporter om hur respektive våtmarkstyp utformas och sköts på bästa sätt för sitt specifika ändamål kunde en checklista över utformningar som gynnar båda syftena tas fram. Vidare applicerades denna checklista på ett utformningsförslag av en kombinerad fågel-och spillvattenvåtmark i syfte att utvärdera listans potential. Utformningar som stränder med låg släntlutning, öar och öppna vattenpartier står inte i konflikt med de reningsprocesser som krävs för en god avskiljning av näringsämnen.Däremot bidrar denna studie inte med några bevis för att reningseffekten inte påverkas av att spillvattenvåtmarker utformas för att gynna fåglar. Vidare utgör checklistan en övergripande guide för implementering av utformningar och skötsel som främjar fågellivet. Bedömningen av ett utformningsförslag med hjälp av checklistan visade att skötsel spelar en avgörande roll för en lyckad fågel- och spillvattenvåtmark. Slutsatsen av studien är att det finns stora möjligheter att kombinera spillvattenrening med lämpliga miljöer för våtmarksfåglar i en spillvattenvåtmark. / Treatment wetlands are water features created with the purpose of removing nutrients from wastewater treatment effluent by natural processes. These wetlands help to reduce the amount of nutrients and pollution being released into our lakes and seas. At thesame time as they contribute to increased biodiversity. Birds congregate in and around nutrient rich treatment wetlands due to the abundance of food and general lack of wetland habitats in Sweden. The purpose of this study was to evaluate how combined bird and treatment wetlands should be constructed and maintained in order to achieve the best possible retention of nutrients and concurrently provide valuable habitats for wetland birds. By studying literature and reports, regarding how the two specific wetland types are most appropriately shaped and maintained, a checklist of features that support both purposes could be presented. Furthermore, this checklist was applied to an existing proposal of a combined bird and treatment wetland to evaluate the checklists applicability. Constructions such as banks with low slope gradient, islands and areas of open water are not considered to cause a conflict with the processes required for effective nutrient retention. However, this study does not bring data to conclude that the overall nutrient retention is not affected by changes made to improve the wetland for birds. The checklist provides a general guide concerning what structures and maintenance routines support a variety of birds in a treatment wetland. By evaluating the proposed bird and treatment wetland using the checklist the results showed that management of vegetation structures plays an important role in creating a successful bird and treatment wetland. In conclusion, the possibilities of creating treatment wetlands that support nutrient retention and a rich and diverse birdlife simultaneously are plentiful.

During December-April in 2016/2017, five wetlands in near proximity to the city of Halmstad and four stretches along the stream Trönningeån were investigated regarding their use by birds during winter and spring. At one of the wetlands it was investigated whether non-entry rules are set accordingly to the breeding period. Furthermore, the recreational values of two of the wetlands were calculated. The five wetlands were used by a total of 37 species during the months December-April and they were occupied by mainly the same bird species with a few exceptions, showing some differences in numbers of individuals and species composition depending on wetland. The wetlands seemed to be of importance for a few wintering species as there were at least 12 species and 190 individuals at the near-coastal wetland Trönninge ängar during months December-February. The inland wetland Stjärnarps norra våtmark attracted 6 species and a surprising amount of 153 individuals during the same period. Especially the near-coastal wetlands also created for bird purposes (Trönninge ängar and Larssons våtmark) served as very important spots for migrating birds and were visited by a large number of species and attracted 1531 and 1314 individuals between months March-April. The no-entry rules regarding Trönninge ängar seemed to be up-to-date in terms of when the birds show signs of breeding. The recreational value was calculated to be almost three times higher for Trönninge ängar than for Larssons våtmark. The turnover rate for the birds in two of the wetlands showed some differences and/or patterns regarding how and when different bird species use the wetlands. / Under månaderna december-april 2016/2017 inventerades fem våtmarker nära Halmstad för att få information angående hur fåglar använder dessa våtmarker under vintermånaderna och våren samt undersöktes fyra åsträckor av Trönningeån med avseende på hur dessa används av vissa vadare vintertid. En av våtmarkerna undersöktes angående huruvida datumen för tillträdesförbud stämde överens med fåglarnas häckningstider och dessutom undersöktes rekreationsvärdet för två våtmarker. Totalt använde 37 olika arter våtmarkerna under perioden december-april och de användes huvudsakligen av samma arter med vissa undantag. Det fanns även vissa skillnader i antalet individer samt variationer i artsammansättning beroende på våtmark. Våtmarkerna verkade ha betydelse för ett antal övervintrande fåglar då den kustnära våtmarken Trönninge ängar besöktes av åtminstone 12 arter och 190 individer. Inlandsvåtmarken Stjärnarps norra våtmark besöktes av 6 arter och ett oväntat stort antal på 153 individer. Särskilt våtmarkerna närmast kusten som dessutom är fågelvåtmarker (Trönninge ängar och Larssons våtmark) spelade en viktig roll för flyttfåglar då de användes av totalt 1531 respektive 1314 individer under perioden mars-april. Tiderna för tillträdesförbud gällande Trönninge ängar verkade vara aktuella ännu i relation till när fåglar i våtmarken uppvisar tecken på häckning. Det uträknade rekreationsvärdet visade sig vara nästan tre gånger högre för Trönninge ängar än för Larssons våtmark. Undersökningen angående hur och när olika fågelarter använder två av våtmarkerna visade på att det finns vissa skillnader mellan hur och när olika fågelarter utnyttjar dem.