The global amphibian population is rapidly declining. Although many threats that affect amphibians are known, there are many contributing factors which are not fully understood. For adult amphibians, the largest part of the mortality comes from predation. We know of many predators which prey upon amphibians, but to what extent they affect the populations has not been subject to much investigation. Neither has the effects of specific taxa or species of predators. Birds are reputed amphibian-eaters, and they often occur in the same habitats. Both birds and amphibians often select for wetlands and other water bodies with high biodiversity, that often support a high diversity and/or density of birds as well as amphibians. The fact that a prey might flourish in an area that one of its strongest predators also inhabits might seem controversial. Especially when taking into account that it is often the density of predators that best explains the population growth of prey species. In this review, I investigate what effects large amounts of birds might have on amphibian populations as a result of their predation on adults. I consider how the effects might differ with high vs low densities of both prey and predator, and whether an eventual effect might impact the survival of a metapopulation differently depending on its size and spatial distribution. As an example of a habitat where both bird and amphibian species occur in large numbers, I use Trönninge ängar - a bird conservation area just outside the city of Halmstad, where populations of both amphibians and birds have been increasing over the last years. My results show that high densities of predatory birds in such communities could potentially cause declines in amphibian populations, but that this impact is softened when the population is more widely distributed in the area. There are also possibilities that birds do not only affect amphibians by predation, but also might facilitate their distribution by reducing other predators. Thus, bird predation in itself might not be a sufficient predictor for their effect on amphibian populations, as the relationship might be more complex than simple predator-prey interactions.

Submerged aquatic vegetation (SAV) is an important source of food for waterfowl. Effects of waterfowl grazing on SAV has foremost been studied in freshwater and agricultural ecosystems. This study used drone-based remote sensing to identify waterfowl grazing patterns and quantify the effect their grazing has on SAV in shallow coastal areas in Västerbotten County. Six subareas containing a total of 27 bays were studied in detail. Grazed areas were delimited by polygons in GIS. Using GIS, layers containing water depth, wave exposure and biotope were added to polygons and mean-values were calculated. Field data containing types of SAV were noted in grazed areas and compiled by number of observations. Data was tested in a regression analysis and a X2-test. Results revealed no connection between water depth and wave exposure in regard to the proportion of grazed area. Grazing was identified in 20 out 27 bays and in 41 out of 126 drone images. Field data containing charophytes often overlapped with polygons for grazed areas, but a more systematic collection of data is needed to conclude whether the presence of charophytes is crucial for the choice of grazing area. Shallow coastal areas can have a great variance in SAV species composition from year to year due to ice scraping during winter and yearly land raise. Continuous studies of these areas are therefore needed in order to conclude if changes in SAV species composition is due to abiotic factors or grazing from waterfowl.

Ett stort hot mot biologisk mångfald är urbaniseringen, då utbyggnad av städer leder till attplatser som tidigare utgjort viktiga habitat ersätts av hårdgjorda ytor, byggnader och mänskligaktivitet. Det finns ett nytt tankesätt inom stadsplanering, nämligen förtätning. Förtätningenpåverkar den biologiska mångfalden negativt eftersom arternas naturliga migration försvårasav byggnader och hårdgjorda ytor. Följden av det blir att ekosystemen i urbana miljöer blirsvagare och att ekosystemtjänster som luftrening, pollinering och dagvattenhantering uteblir.Biodiversiteten i urbana miljöer är viktig för människorna i staden som gynnas avhälsofördelar och för att artsammansättningen i staden bidrar till ett starkt och hållbartekosystem. Syftet med den här studien är att undersöka den biologiska mångfalden med hjälpav bioindikatorer, i form av träd och fåglar, i Varvsparken i Västra Hamnen och iStrandparken i Limhamn. Den biologiska mångfalden i parkerna har analyserats med χ²Goodness of fit, Shannon Wiener index och en tabell med bedömningskriterier för enekologiskt funktionell biodiversitet. Vid bedömningen av parkerna utifrån tabellen framkomdet att Varvsparken har en högre variation av vegetation i form av buskar, kullar, träd, högagräspartier och variation i planteringar än Strandparken. I Strandparken visade inventeringenatt det fanns gräsmatta med sporadiska inslag av blommande vårlökar, gamla träd och buskarsamt inslag av fortplantningshjälp i form av fågelholkar. Resultatet av χ² testen visade att detfanns en statistiskt signifikant skillnad mellan antalet träd och fåglar som observerades iparkerna. I Shannon Wiener index beräkningen visade att Strandparken hade en högrediversitet av fåglar och nordiska träd än Varvsparken, men att Varvsparken hade en högrediversitet vid jämförande av både nordiska och exotiska träd än Strandparken. Vår studievisar att förhållandet mellan urbana grönområden, biodiversitet och människors välmående ärviktigt för att få en hållbar och levande stadsmiljö. / Urbanization is a major threat to biodiversity as the expansion of cities leads to places thatpreviously constituted important habitats being replaced by hard-made surfaces, buildingsand human activity. The new way of thinking in urban planning is called densification.Densification negatively affects biodiversity because the natural migration of species ishindered by buildings and hard-built surfaces. The aftermath shows that ecosystems in urbanenvironments become weaker and the ecosystem services such as air purification, pollinationand stormwater management gets compromised. Biodiversity in urban environments isimportant both for people in the city via health benefits, but also because the composition ofspecies in the city contributes to a strong and sustainable ecosystem. The purpose of thisstudy is to investigate the biodiversity using bioindicators, in form of trees and birds, in twoparks: Varvsparken, Västra Hamnen and in Strandparken, Limhamn. The biological diversityin the parks has been analyzed with χ² Goodness of fit, the Shannon Wiener index and a tablewith qualitative criteria for an ecologically functional biodiversity. When assessing the parkswith the table, it emerged that Varvsparken has a higher variety of vegetation thanStrandparken. The result of the χ² tests showed that there was a statistically significantdifference between the number of trees and birds observed in the parks. The Shannon Wienerindex showed that Strandparken had a higher diversity of birds and native trees thanVarvsparken, but that Varvsparken had a higher diversity when comparing both native andexotic trees. Our study shows the relationship between urban green areas, biodiversity andpeople's well-being is important in order to have a sustainable and thriving urbanenvironment.

Syftet med denna litteraturstudie är att ge en bild av det svenska skogsbruket och dess påverkan på den biologiska mångfalden. Idag är det trakthyggesbruket som mest påverkar den biologiska mångfalden i Sverige och har lett till att många skogslevande arter idag är hotade och rödlistade. I denna studie har vi tittat på hur en produktionsskog skiljer sig från en naturskog när det gäller trädsammansättning, förekomst av död ved, fragmentering, skogskontinuitet och störning i form av brand. Vi har tittat på hur organismgrupperna svampar, lavar, mossor, kärlväxter, insekter, fåglar och däggdjur påverkas av skogsbruket. I denna studie ger vi även ett förslag på hur lärare, genom en exkursion, kan lära ut om biologisk mångfald i skolan.

Genom en kombinerad linjetaxering och revirkartering av nyanlagd våtmark i Stjärnarpsdalen utanför Halmstad under april-juni 2018 har jag undersökt artsammansättning, antal individer och par samt häckningskriteria hos fågelarter på plats. En jämförelse har gjorts med fem andra våtmarker i Halland i fråga om artsammansättning och häckninggskriteria för att undersöka om ålder eller storlek hos våtmarker har en effekt på dessa. Efter flertalet besök i Stjärnarp observerades totalt 55 arter varav 31 nyttjade våtmarken för antingen häckning, födosök eller rastade. Totalt 19 arter visade tecken på häckning inom våtmarkens gränser, varav endast fem arter slutligen fick ut avkomma. Hos samtliga undersökta våtmarker varierade antal arter mer under 2018, när de var av olika ålder, jämfört med när de alla var ungefär ett år gamla. Jag fann inga signifikanta korrelationer, beroenden eller skillnader mellan undersökta variabler, med undantag för signifikant korrelation och beroende mellan antal möjliga häckningar och area hos våtmarker. Enligt flera källor kan våtmarkers egenskaper och utformning ha stor betydelse för fåglars förekomst, t ex våtmarkens storlek, ålder, vattendjup, skötsel, placering, närvaro av fisk och mycket mer. I denna studie har Stjärnarp visats hysa arter som bl a häckar, och flera dessa arter indikerar på egenskaper som tidig succession, näringsrikt vatten, öppna strandängar och mer. Beroende på vad för fåglar och annan biologisk mångfald man vill gynna här i framtiden är planering och kontinuerligt uppföljningsarbete viktigt för att se om och hur fågelfaunan förändras samt vad det kan bero på. / By doing a transect inventory combined with territory mapping at a recently constructed wetland in the area of Stjärnarp outside of Halmstad, during April-June in 2018, I have investigated species composition, species abundance and reproductive criteria shown by the bird species in the area. A comparison was made with five other wetlands in the county of Halland in matter of species composition and reproductive criteria to overlook if the age or area of the wetlands have an impact. After several visits in Stjärnarp, a total of 55 species of birds were recorded, of which 31 species were using the wetland area for reproduction, foraging or resting. Among all examined wetlands species richness varied more during 2018, when of different ages, compared to when they were about one year old. Overall analysis wasn’t significant for correlations, regressions or differences between the investigated variables of this study, though there were a significant correlation and regression between the amount of possibly reproductive species and the area of wetlands. According to others, characteristics of wetlands can have great impact on the presence of birds, e.g. size and age of wetlands, water depth, maintenance, location, presence of fish and more. According to this study, several reproductive species in particular have indicated attributes in Stjärnarp, e.g. early succession, nutrient rich waters, open meadows and more. Depending on what species or other biodiversity people which to benefit in the future, planning and continuous studies are needed here to find out if and how bird communities change with time, and to what causes. / LIFE - Goodstream

This paper reviews the osteological material from birds which are found in the boat graves from Valsgärde in Sweden. Based on my own work with boat grave number 13, I have studied the avian bone material to find out what kind of bird species there are in the grave. Birds have a significant meaning in many religions from all around the world and are symbolic for different kinds of beliefs. Although many written sources from the past indicate the cultural importance of birds, there is still little zooarchaeological research done in the subject of bird findings in graves. The boat graves from Valsgärde is from the Vendel period about 550–800 AD. My interest with the species analysis is that it furthermore will lead to discussions about interpretation of the graves. I want to examine questions like what birds of certain species can tell about the individual that the grave belongs to. For example, findings of predatory birds often refer to wealth, due to fact that it’s difficult to raise them in captivity. This is an interesting fact that should be consider when a grave is examined, because it reveals many more questions. Also, I want to examine how birds at that time were used in everyday life, and if there were any other practices concerning birds like for example hunting.

Bird feeding is somthing most are familiar with, either when children are feeding the swans or adults using some type of bird feeder in the garden. This project took that as inspiration to create something that automatically feed the birds while also monitoring them by capturing a picture and sending out this information as a teet on Twitter. This thesis examined if it was possible to connect different components relatively simple in order to create something more advanced. Research of the components was the first step in order to ensure the ability to create such a product. The following components were used, a Raspberry Pi 3 b+, Raspberry Pi camera module, IKEA PIR sensor, zigbee USB dongel, ultrasonic sensor and a micro servo motor. These components were connected to the Raspberry Pi and tested individually to ensure quality and function. When successfully tested, implementing them together was done and later construction of the mounting brackets and housing was made. Testing was done and results were finalized. This showed that all of our research questions were successfully answered with positive results and further research around implementing AI and weather protection would be usefully to successfully make this a fully functioning product. / Fågelmatning är något de flesta de flesta känner till, antingen när barn matar svanar eller vuxna som har en fågelmatare i trädgården. Det här projektet tog det som inspiration för att skapa något som automatiskt matar fåglar samtidigt som den övervakar funktionen genom att ta kort och skicka denna information som en tweet på Twitter. Den här avhandlingen undersökte om det var möjligt att sammankoppla olika komponenter relativt enkelt för att skapa något mer avancerat. Forskning om komponenterna var det första steget i att undersöka om detta var möjligt. Följande komponenter kom att användas, an Raspberry Pi 3 b+, Raspberry Pi kameramodul, IKEA PIRsensor, zigbee USBdongel, ultraljudsensor och en micro servomotor. Dessa komponenter kopplades in i Raspberry Pi:en och testades individuellt för att säkerhetställa kvalite och funktion. När testerna var lyckade implementerades de tillsammans och konstruktionen av fästen och ytterhölje fördigställdes. Tester gjordes och resultat sammanställdes. Dessa visade att alla våra forskningsfrågor blev besvarade med ett positivt resultat och framtida forskning kring implementeringen av AI och väderskydd är något som skulle kunna möjliggöra detta att bli en fullt fuktionerande produkt.

Life on Earth is currently experiencing a sixth species extinction, where urbanization, as one of the main driving forces, fragments and causes losses of near-urban habitats. At the same time, a rich variety of habitats can be found in urban landscapes that may harbour biodiversity. Knowledge of how urban ecosystems develops over time is fundamental for application of relevant nature conservation measures that promote species richness. This study aims to shed light on the importance of age in urban residential yards for the species richness of native herbaceous plants and of birds. The study was carried out in Linköping during the summer of 2023, and it included surveys of native herbaceous plants and birds in three area types (natural area, old and young residential yards). In total, 114 species of native herbs and 34 species of birds were found. Sites in the natural area had (mean ± SE) 25,8 (± 1,8) and 6,6 (± 0,7) species of plants and birds respectively, whereas the corresponding values for old residential yards were 23,2 (± 1,2) and 5,7 (± 0,5) and for young residential yards 19,9 (± 1,3) and 3,3 (± 0,7). Jaccard's coefficient showed that the largest proportion of shared species occurred between ‘old’ and 'young' residential yards. Overall, the results of my study showed some support for my prediction that age of residential yards is important for species richness of native herbaceous plants and birds. The results indicate that urban environments (old and young residential yards) harbour a selection of species that can withstand anthropogenic disturbance. / Livet på jorden upplever ett sjätte artutdöende där urbaniseringen, som en av de främsta drivkrafterna, fragmenterar och orsakar förluster av stadsnära habitat. Samtidigt finns en rik variation av livsmiljöer i stadslandskap som hyser en biologisk mångfald. Kunskap om hur urbana ekosystem utvecklas över tid är grundläggande för tillämpning av relevanta naturvårdsåtgärder i staden som främjar artrikedom. Denna studie syftar till att belysa betydelsen av urbana bostadsgårdars ålder för artrikedomen hos inhemska örtartade växter och fåglar. Studien genomfördes i Linköping under sommaren 2023 och omfattade inventeringar av inhemska örtartade växter och fåglar i tre områdestyper (naturområde, äldre och unga bostadsgårdar). Totalt hittades 114 arter av inhemska örter och 34 arter av fåglar. Naturområdet hade (medelvärde ± SE) 25,8 (± 1,8) respektive 6,6 (± 0,7) arter av växter och fåglar, medan motsvarande värden för äldre bostadsgårdar var 23,2 (± 1,2) och 5,7 (± 0,5) och för unga bostadsgårdar 19,9 (± 1,3) och 3,3 (± 0,7). Jaccards koefficient visade att den största andelen överlappande arter förekom mellan ’äldre’ och ’unga’ bostadsgårdar. Sammantaget visade resultaten av min studie ett visst stöd för min förutsägelse att bostadsgårdarnas ålder är av betydelse för artrikedomen hos inhemska örtartade växter och fåglar. Resultaten tyder på att stadsmiljöer (äldre och unga bostadsgårdar) hyser ett urval av arter som tål antropogena, av människan orsakade, störningar.

Urban green spaces are put under high pressure due to increasing population density in cities. This problem will potentially accelerate where the densification in the cities continues. Consequently, this sets high requirements on the management, if the green spaces are to generate the benefits and values that are associated with greens spaces as urban parks. One way to increase these benefits and values could be to incorporate ecosystem services and indicators for ecosystem services in a multi-stakeholder management system. Is it possible that ecosystem service indicators could facilitate collaboration between stakeholders and thus improve the value of urban green space? This master thesis aimed to identify ecosystem service indicators for a green space and incorporate them in a multi-stakeholder management system. The study was made to clarify if indicators can facilitate collaboration between stakeholders and thus improve the management of an urban green space. In order to achieve that, the first step was to let the stakeholders express what they desired the green space to generate in terms of benefits and values. These expressed benefits and values were formulated into target variables which were linked with the ecosystem services that the green space was assessed to generate if the target variables are achieved. A literature study was conducted to identify applicable indicators for the chosen ecosystem services. These indicators were quantified and incorporated into an already existing management system. This management system performed as a framework and a fundament which was further developed to incorporate more functions as indicators and ecosystem services. The thesis resulted in two identified indicators for ten ecosystem services and the development of a multi-stakeholder management system. Identified indicators were birds and compliant seating. Birds were identified as an indicator because they indicated many of the same ecosystem services as the ones that are generated in the green space. These ecosystem services are linked with the benefits and values that are associated with the target variables. In addition, the birds were chosen because they were possible to quantify. Compliant seating was the second indicator, and it has the potential to function as a control indicator as it can be seen as a manifestation of the cultural ecosystem services generated at the green space. A multi-stakeholder management system was developed with the incorporation of indicators for ecosystem services. The developed management system aimed to facilitate the collaboration between stakeholders with the use of ecosystem service indicators. Taken together, the findings suggest a role for ecosystem service indicators in multi-stakeholder management plans to improve the value of green spaces. / Grönytor i städer är satt under hög press på grund av ökande befolkningstäthet vilket leder till att fler människor behöver dela på samma mängd urban grönyta. Detta fenomen ökar kraven på förvaltningen av grönytor då de behöver generera fler nyttigheter och mera värde. Ett sätt att öka dessa värden skulle kunna vara att använda sig av indikatorer för ekosystemtjänster inom ett förvaltningssystem där flera förvaltare verkar. Är det möjligt att indikatorer för ekosystemtjänster kan underlätta samarbetet mellan olika förvaltare och därigenom öka värdet av en grönyta?   Den här masteruppsatsen hade målet att identifiera indikatorer för ekosystemtjänster genererade av en grönyta och sedan inkorporera dem i en förvaltningsmetod som ökar samverkan mellan förvaltare. Studien syftade till att tydliggöra om användandet av ekosystemtjänstindikatorer kan underlätta samarbetet av mellan olika förvaltare för att förbättra förvaltningen av en grönyta. Det första steget för att åstadkomma detta var att låta förvaltarna uttrycka vilka värden och nyttigheter de vill att grönytan skulle skapa. Dessa värden och nyttigheter formulerades som målvariabler vilka länkades till de ekosystemtjänster som grönytan bedömdes generera. Genom en litteraturstudie identifierades indikatorer som kunde indikera de ekosystemtjänster som genererades vid grönytan. Indikatorerna kvantifierades och inkorporerades in i ett redan existerande förvaltningssystem.   Studien resulterade i två identifierade indikatorer och i utvecklandet av ett förvaltningssystem som underlättar samverkan genom användandet av indikatorer. Fåglar identifierade som en indikator på grund av att fåglar indikerade samma ekosystemtjänster som genereras på grönytan. Fåglar valdes också för att det var möjligt att kvantifiera fåglarna vid grönytan. Villkorlig sittplats var den andra indikatorn och den har möjligheten att fungera som en kontrollindikator eftersom den kan beskrivas som en manifestation av de ekosystemtjänster som genereras på grönytan. Sedan så utvecklas även ett förvaltningssystem där indikatorerna inkorporerades. Förvaltningssystemet hade målet att underlätta samverkan mellan de olika förvaltarna med hjälp av indikatorerna. Sammanfattningsvis så bedöms det att indikatorer för ekosystemtjänster har potentialen att användas i ett förvaltningssystem och därigenom kunna bidra till att öka värdet av grönytan.

This thesis, Birdpoetic Worlds: Sensing the more-than-human worlds through Nina Södergren’s bird poems, analyses a selection of poems by Swedish poet Nina Södergren (1924–2015) from the collection Högt ärade trana: Nya dikter och urval av tidigare poesi* (2012),  through the lens of ecocriticism and animism. The aim is to identify and explore how her bird poetics can function as an invitation to sense a relational experience and interconnectedness with the more-than-human world, especially through attentiveness. Examples of bird poetry by a small selection of different poets will be explored to provide a broader context of the genre. The analyses will be followed by reflections about going beyond the written human language, transitioning from reading to listening, immersing in nature’s soundscapes, and experiencing it attentively firsthand. It explores the different linguistic, poetic, and embodied approaches, and what these mean for interconnectedness will be discussed. The entrance point to the contextual review is The Bird Symphony by Nils Aslak Valkeapää. * Translated: Highly honored crane: New poems and a selection of earlier poetry. / Denna uppsats, Birdpoetic Worlds: Sensing the more-than-human worlds through Nina Södergren’s bird poems, analyserar ett urval av dikter av poeten Nina Södergren (1924–2015) från samlingen Högt ärade trana: Nya dikter och urval av tidigare poesi (2012), genom en ekokritisk och animistisk lins. Syftet är att identifiera och utforska hur hennes fågelpoetik kan fungera som en inbjudan att känna en relationell upplevelse och samhörighet med den mer-än-mänskliga världen, särskilt genom uppmärksamhet. Som en kort bakgrund presenteras exempel på fågelpoesi av olika poeter. Efter analysen finns en reflektion kring att gå bortom det litterära mänskliga språket, genom övergången från att läsa till att lyssna och fördjupa sig i naturens ljudlandskap, att uppmärksamt uppleva dem på egen hand. Den utforskar de olika språkliga, poetiska och förkroppsligade tillvägagångssätten och vad dessa betyder för samhörigheten diskuteras. Ingången till den kontextuella genomgången är Fågelsymfonin av Nils Aslak Valkeapää.