Syftet med denna studie har varit att belysa arbetet med naturvetenskap och hållbar utveckling med fokus på miljö i svenska förskolor. Vi har inte bara tittat på kommunala förskolor utan också föräldrakooperativa förskolor för att se om arbete skiljer sig något mellan dom två olika typerna av förskola.Vi har använt oss av miljöundervisningstraditionerna, faktabaserad, normativa- och pluralistiska miljöundervisningstraditionen, för att ta reda på hur dom arbetar med frågorna om naturvetenskap och hållbar utveckling i förskolorna och på vilket sätt de träder fram.Denna studie är baserad på intervjuer med förskollärare och barnskötare i kommunala och föräldrakooperativa förskolor. Intervjuerna spelades in för att vi skulle kunna se över intervjuerna och med hjälp av miljöundervisningstraditionerna plocka fram dom olika arbetssätten och skillnaderna som framkom i intervjuerna.Resultatet som framkom var att alla förskolor arbetar mycket med naturvetenskap i olika former, det som framgår tydligt är att barnens intressen och inflytande har stort fokus i undervisningen för hållbar utveckling och läran om naturvetenskap. Resultatet visade även att alla tre miljöundervisningstraditionerna var synliga i undervisningen.

Studiens syfte är att undersöka pedagogers upplevelser om hur de kan möjliggöra för barnens grovmotoriska utveckling i utomhusmiljön. Genom kvalitativa intervjuer med drag av tolkande hermeneutik har vi, författare, genomfört semistrukturerade intervjuer med tio pedagoger på två olika förskolor. Den ena förskolan som utgör delstudie 1 har en kommunal styrning och den andra är en privat, föräldrakooperativ förskola som utgör delstudie 2. Båda delstudierna utgår från Vygotskijs sociokulturella perspektiv för att kunna besvara studiens frågeställningar. Studiens frågeställningar är “Hur upplever pedagogerna att de kan nyttja utomhusmiljön för att bidra till barnens grovmotoriska utveckling?” och “Hur upplever pedagogerna möjligheten till att påverka utomhusmiljön för att främja barnens grovmotoriska utveckling?”. De sociokulturella perspektivets begrepp appropriering och proximal utvecklingszon, har använts för att analysera empirin. Studiens resultat pekar dels på att under pandemin, tenderar delstudie 2, den privata förskolan att vara utomhus mer än den kommunala förskolan i delstudie 1. Eftersom den privata förskolan är ute mer än tidigare, har pedagogerna lagt fokus på att förändra och förbättra utegården medan intervjupersonerna på den kommunala förskolan inte uttalar sig om att ha fokus på att förändra utegården. Studies resultat pekar dels på förskolornas möjlighet till att påverka. Alltså att förskolans pedagoger har olika möjligheter till att påverka utformningen av förskolans utomhusmiljö utifrån de olika verksamheternas styrning. Studien avslutas med diskussion och reflektion om studiens resultat, därefter presenteras våra, författarnas tankar om vidare forskning kring studiens ämne.

Stress är ett vanligt problem inom näst intill alla yrken och arbeten men som ofta inte upptäcks i tid. På grund av psykiska besvär och sjukdomar har sjukskrivningar ökat påtagligt under följande år. Psykisk ohälsa och stress i arbetslivet har visat stor ökning generellt under 1990-talet. Vi behöver blicka framåt och tänka förebyggande och barnen är vår framtid. Förskollärare har en viktig roll i barnets utveckling och grund till livslångt lärande vilket gör det därför viktigt att identifiera vad som orsakar att de upplever stress i arbetslivet. Syftet i denna studie var att undersöka ledarskapets betydelse till förskollärares upplevelse av stress i sitt arbete. Jag ville ta reda på hur ledarskapet skiljer sig på en kommunal förskola och en föräldrakooperativ förskola och om det finns någon koppling mellan ledarskapet och de eventuella stressorerna. Som datainsamlingsstrategi användes intervjuer och studien baseras på åtta respondenter vilket gjordes av ett strategiskt urval. Resultatet visar att den totala stressupplevelsen på förskolorna gick upp och ned och pågick sällan under längre perioder. De centrala anledningarna till den upplevda stressen visade sig vara förhållande mellan kollegor, ”top-down” och frihet inom arbetet.