No description available.

Sammanfattning  Bakgrund: Amputation av nedre extremiteter har en stor inverkan på patienters livssituation. Att förlora en kroppsdel innebär en begränsning av fysisk aktivitet, och att leva med en ny kroppsbild utgör en stor utmaning för patienterna. Samhälle och vårdgivare behöver visa förståelse och erbjuda en individanpassad vård till patienterna då detta har en avgörande betydelse för deras välbefinnande. Roys adaptionsmodell och ett fokus på personcentrerad vård hjälper vårdpersonal att få en holistisk syn och ökad förståelse för patienters reaktion och känslor, och därmed ett effektivare vårdresultat. Syfte: Belysa patienters upplevelser av en förändrad livssituation efter amputation av nedre extremiteter.Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes och nio vetenskapliga artiklar analyserades utifrån Friberg (2022) analysmodell.Resultat: Resultatet visade att majoriteten av patienterna upplevde fantomsmärta och fantomförnimmelse efter amputation av nedre extremitet och att det inverkade på deras livskvalitet. Patientens smärtupplevelser möts av oförståelse från vårdgivare och familj, vänner och närstående. Det sociala stödet från familjer, vänner och vårdgivare, även ekonomiskt stöd från staten, var avgörande för patienters återhämning och livskvalitet. Amputationen förändrade patientens liv, både fysiskt och psykiskt. De flesta patienter har accepterat amputationen som en del i deras förändrade livssituation. De har en positiv inställning till framtiden och en anpassad protes var ett redskap för att kunna leva självständigt.Slutsats: Socialt stöd och stöd från vårdgivare är betydelsefullt för patienternas återhämtning och för att bryta självisolering. Fantomsmärta och smärtupplevelser som uppstår efter amputation påverkar patienternas vardag och många patienter accepterar det som en del av den förändrade livssituationen. Protesens begränsningar och möjligheter påverkar patienternas liv på olika sätt och kan ge möjligheter till ökad rörlighet och självförtroende. Som blivande sjuksköterska är det viktigt att arbeta med personcentrerad vård som fokuserar på patienten och inte sjukdomen, för att därigenom få ett bättre resultat och undvika onödigt vårdlidande.

Varje år skadas ca 120 personer i Sverige i akut ryggmärgsskada. Livssituationen blir förändrad i ett ögonblick och beroende på skadenivån i ryggmärgen blir förluster av funktioner olika omfattande för olika ryggmärgsskadade. Människan får en ny livssituation att förhålla sig till, kroppen själen och anden förändras och påverkas. Syftet är att beskriva människors upplevelser av sin förändrade livssituation efter en traumatisk ryggmärgsskada. För att belysa detta gjordes en litteraturstudie där kvalitativa artiklar granskades. Resultatet visar på tre huvudteman, upplevelsen av att känna sig annorlunda, att känna sig värdefull och vikten av att få stöd. Temat upplevelsen av att känna sig annorlunda innehåller egna upplevelser av den ryggmärgsskadade samt hur samhällets attityder påverkar den ryggmärgsskadades situation. Temat att känna sig värdefull belyser hur identiteten förändras och att ett arbete och ett oberoende kan göra att den ryggmärgsskadade känner sig värdefull. Vikten av att få stöd är det temat som innehåller stöd från familjen och förebilder samt behov som är av existentiell karaktär. Oberoende och beroende bland ryggmärgsskadade diskuteras, där empowerment och autonomi kopplas till oberoendet. Familjerelationer har en betydande roll hos de ryggmärgsskadade och förebilder i andra ryggmärgsskadade uppmuntrar till att kämpa vidare i den nya livssituationen. Slutligen diskuteras implikationer i vården. / Program: Sjuksköterskeutbildning

No description available.

Bakgrund: Parkinsons sjukdom är en neurologisk sjukdom som leder till en ökad förstöring av de dopaminproducerande nervcellerna. Sjukdomen visar sig med symtom som rörelsehämning, muskelstelhet och skakningar. Det förekommer även kognitiva störningar som till exempel minnessvårigheter och talsvårigheter. För personer som lever med Parkinsons sjukdom innebär det en livslång behandling med medicinering. Det är en sjukdom som påverkar hela personens liv. Syfte: Syftet med arbetet är att sammanställa vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats för att belysa vilka erfarenheter patienter har av att leva med Parkinsons sjukdom. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ design. Datainsamlingen genomfördes i PubMed och Cinahl. Artiklarna granskades med en kvalitativ granskningsmall från SBU och analyserades med en 5 stegsmodell från Forsberg & Wengström (2015). Resultat: Arbetets resultat bygger på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Resultatet är indelat i tre huvudkategorier, förändrad livssituation med underkategorierna kommunikation, anpassning till sin sjukdom och oviss framtid, medicinering med underkategorin kontroll över situationen och emotioner med underkategorierna stigma, oro och lidande i relation till sjukdomen. Konklusion: Patienter som lever med Parkinsons sjukdom har en erfarenhet av en förändrad livssituation i form av att behöva anpassa sig till olika hinder i vardagen. Medicineringen är en stor del i deras liv och innebär att de själva måste ha kontroll över sin medicin och oro kring om de som är involverade i deras vård har tillräcklig kunskap om hur medicinen fungerar. Det är en känslomässig sjukdom som innefattar frustration och tankar om att inte passa in i samhället. Patienterna lever i en ovisshet för hur morgondagen kommer att bli och hur framtiden på längre sikt kommer att vara. Det innefattade även rädsla för att bli dement och förlora sin självständighet. / Background: Parkinson’s disease is a neurological disease, that leads to an increased destruction of the dopamine producing neurons. The disease brings symptoms such as akinesia, rigidity and tremor. There are also cognitive symptoms, such as memory loss and speaking disabilities. For people living with Parkinson’s disease, it implicates a lifelong treatment with medication. It is a disease that has an impact on the whole person's life. Aim: The aim of this study is to compile scholarly articles with qualitative design to illuminate what experiences patients have of living with Parkinson’s disease Method: Literature study with a qualitative design. Data collection was sampled from PubMed and Cinahl. The articles were reviewed with a qualitative review template from SBU and where analysed with a 5-step model from Forsberg & Wengström (2015). Result: The study’s result is based on 12 qualitative scholarly articles. The result is divided into three main categories, changed life situation with the subcategories communication, adaption to the disease and uncertain future, medication with the subcategory control of the situation and emotions with the subcategories stigma, concern and suffering in relation to the disease. Conclusion: Patient’s living with Parkinson’s disease has an experience of a changed life situation, such as needing to adapt to different challenges in everyday life. Medication is a big part of their life, that implies that they have control of their own medication and they are concerned that the people that are involved in their care do not have enough knowledge about how the medication works. It is a disease that has an emotional aspect, that includes frustration and thoughts about not fitting in to society. The patients are living with an uncertainty about how their days will turn out and about how their future will be. It also included fear about developing dementia and lose their independence.

Varje år drabbas 10 000 människor av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus. De personer som överlever ett hjärtstopp kan bli aktuella för behandling med en Implanterbar Defibrillator (ICD).  Denna har funnits i bruk sedan 1980. Antalet implantationer ökar och utvecklingen går ständigt framåt. Sjukvården har en viktig roll i att stödja, utbilda och informera patienter och deras anhöriga så att de kan anpassa sig till det nya livet som ICD bärare. Syftet var att belysa ICD-bärares upplevelser av förändrad livssituation. Detta gjordes genom en litteraturstudie. Resultatet bygger på analys av åtta kvalitativa och tio kvantitativa vetenskapliga artiklar. Patienter med ICD upplever psykisk påfrestning, ett beroende av andra människor, att tvingas till levnadsförändringar samt acceptens till det nya livet som ICD-bärare. Implantation av en ICD innebär för många människor att få en ny chans till livet men det innebär också fysiska, psykiska och sociala omställningar i det vardagliga livet. Dessa omställningar påverkar också nära anhöriga. Eftersom antalet ICD implantationer ständigt ökar och det har visat sig att livssituationen på olika sätt förändras är det viktigt att omvårdnaden av denna patientgrupp präglas av individuellt stöd och utbildning i kombination av gott tekniskt kunnande för att underlätta anpassningen till livet som ICD-bärare. / Every year, there are 10 000 cases of sudden cardiac arrest outside of hospitals. Those who survive a cardiac arrest may be considered for treatment with an Implantable Cardioverter Defibrillator (ICD). The ICD has been in use since 1980 and the developments along with the number of implantations are continuously evolving. The health care system has an important role in supporting, educating and informing the patients and their families, to help them adapt to the new life as or with an ICD-bearer. The purpose of this study is to highlight the experiences and life alterations the ICD-bearer faces. The results are based on the analysis of eight qualitative and ten quantitative research articles. Patients with ICDs experience psychological distress; a dependence on other people; being forced to make life alterations and finding acceptance for the new life as an ICD-bearer. For many, an ICD is equivalent to a new chance at life, but it also represents every day physical, psychological and social changes. Changes that also affect close relatives. The care of these patients ought to be characterized by individual support and education, as the number of ICD implantations is constantly increasing and since it has been proven that life situations change. This in combination with good technical expertise facilitates the adaptation to life as an ICD-bearer.