Purpose: Investigate operational purchasing in industrial companies in Sweden. Furthermore, the study aims at investigating how companies work with continuous improvements in the operational purchasing process, measuring and evaluating results. To be able to answer the purpose of the study, three research questions have been formulated: Which non-value adding factors limit the efficiency of industrial operational procurement processes? How can industrial operational procurement processes potentially be improved? Which ratios can be used to measure and evaluate the outcome of purchasing processes? Methodology and execution: A literature study was conducted in parallel with a case study and benchmarking to answer the research questions. The literature study is based on a study of lean administration, operational purchasing and information-related challenges. The case study consists of value stream mapping of the operational procurement process of purchased materials, a description of order confirmation systems and delivery reporting, observations and interviews. The benchmarking study is based on interviews with operational buyers. Data from cases and benchmarking studies were analysed on the basis of the literature study. Findings: Various non-value adding factors that limit the operational purchasing efficiency have been identified and provide the basis for potential improvements. Based on results from fall, benchmarking and literature studies, proposed improvement proposals for the fall company. Recommendations: In the course of further research, more employees in organizations would be interviewed to broaden knowledge of common challenges in purchasing. Operational buyers, managers in improvement work, purchasing managers and corporate executives would be interviewed to provide different perspectives on decisive factors in streamlining operational purchasing processes. Keywords: Lean, Administration, Operational Purchases, Waste, Information Management in purchasing, Continuous Improvement, Improvement Tools / Syfte: Undersöka hur industriella tillverkningsföretag i Sverige arbetar med operativt inköp. Vidare syftar studien till att undersöka hur de arbetar med ständiga förbättringar av den operativa inköpsprocessen, mäter och utvärderar resultat. För att besvara studiens syfte har tre problemfrågeställningar formulerats: Vilka icke värdeskapande faktorer begränsar effektiviteten i industriella operativa inköpsprocesser? Hur kan industriella operativa inköpsprocesser potentiellt effektiviseras? Vilka potentiella mätetal kan användas för att mäta och utvärdera resultatet av inköpsprocesser? Metod och genomförande: En litteraturstudie genomfördes parallellt med en fallstudie och benchmarkingstudie för att besvara studiens frågeställningar. Litteraturstudien bygger på en studie av lean administration, operativt inköp och informationsrelaterade utmaningar. Fallstudien består av värdeflödesanalyser av den operativa inköpsprocessen av tillköpt material, en beskrivning av system för orderbekräftelser och leveransavisering, observationer och intervjuer. Benchmarkingstudien bygger på intervjuer med operativa inköpare. Data från fall och benchmarkingstudie analyserades med stöd av litteraturstudien. Studiens resultat: Olika icke värdeskapande faktorer som begränsar den operativa inköpsprocessen effektivitet har identifierats och utgör grunden för potentiella förbättringar. Med utgångspunkt från resultat från fall-, benchmarking- och litteraturstudie föreslogs förbättringsförslag för fallföretaget. Rekommendationer: Vid fortsatt forskning skulle fler medarbetare i organisationer intervjuas för att vidga kunskapsfånget kring vanliga utmaningar inom inköp. Operativa inköpare, ledare inom förbättringsarbete, inköpschefer och representanter från företagsledningen skulle intervjuas för att ge olika synvinklar på avgörande faktorer vid effektivisering av operativa inköpsprocesser. Nyckelord: Lean, administration, operativt inköp, slöserier, informationshantering inom inköp, ständiga förbättringar, förbättringsverktyg

The study is based on a number of problem areas in working with continuous improvements in Regionstyrelseförvaltningens kansli (RSF-kansli), Region Gotland.The purpose of the study is to propose working methods for RSF-kansli to work with continuous improvements. The study is based on three main issues; how can RSF-kansli work with continuous improvements; how can the employees get more time to work with continuous improvements; and how can they exchange work related experiences?Several improvement tools are available in the Region Gotland organization, but are not used by RSF-kansli. The theory of the study consists basically of theories related to continuous improvements. As part of the analysis other municipalities working with successful improvement are studied. Recommended working methods for RSF-kansli are influenced by identified key factors in other municipalities' work. The key finding in the study is that no systematic methods for continuous improvements are used by RSF-kansli. Employees work mainly with deviation management rather than proactive improvements. Another key finding is weak leadership when working with improvements, where no common goals are established in the working group. Existing improvement initiatives are personally initiated by employees.A management system for continuous improvement is proposed to the RSF-kansli to eliminate the shortcomings identified in the work with continuous improvement. The PDSA-cycle is included in the proposed management system to give the employees opportunities to work systematically with continuous improvements. An implementation plan has been established to support RSF-kansli in the event of the introducing the management system.Conclusions emerged from the study are that the organization needs leadership and management commitment to be successful in working with continuous improvements.The employees have to work with continuous improvements together and focus on the documentation of the developed improvements to be able to exchange work related experiences. RSF-kansli also have to make the work with continuous improvements more systematic to be successful. / I upprättad förstudie för Regionstyrelseförvaltningens kansli (RSF-kansli) inom Region Gotland visualiseras ett antal problemområden som kan kopplas till förbättringsområdet ständig förbättring. Problemområdena som identifierats i upprättad förstudie utgör utgångspunkt för examensarbetet.       Syftet med studien är att föreslå arbetssätt för hur RSF-kansli kan arbeta med ständig förbättring av verksamheten. De problemställningar som studien utgår ifrån är hur arbete med ständiga förbättringar kan uppnås inom RSF-kansli samt hur mer tid kan frigöras för medarbetarna och hur kompetensutbyte kan ske mellan individer.      Flera förbättringsverktyg finns tillgängliga inom Region Gotland men används inte av RSF-kansli. Den teoretiska grunden i studien utgörs i huvudsak av teorier kopplat till förbättring av verksamhet. Inom ramen för arbetet studeras andra kommuner som bedriver ett framgångsrikt förbättringsarbete. Nyckelfaktorer som identifieras i andra kommuners arbetssätt för att ständigt förbättra verksamheten ligger delvis till grund för utveckling av föreslaget arbetssätt för RSF-kansli.      Resultatet i studien visar att inget systematiskt arbetssätt för ständiga förbättringar finns för RSF-kansli. Medarbetarna arbetar individuellt där utvecklingsarbetet avser avvikelsehantering snarare än proaktivt förbättringsarbete. Resultatet visar även att verksamheten saknar styrning utav förbättringsarbete där inga gemensamma mål finns upprättade för arbetsgruppen. Inga gemensamma initiativ tas för förbättring av verksamheten utan förbättringsarbete bedrivs individuellt av medarbetarna och förankras sällan hos övriga verksamheten.      Ett ledningssystem för ständiga förbättringar föreslås till RSF-kansli för att avhjälpa de brister som identifierats i verksamhetens förbättringsarbete. Ledningssystemet utgår ifrån tydlig måldelning där systematiskt förbättringsarbete skall ske gemensamt för verksamheten via upprättad PDSA-cykel. För ledningssystemet har implementeringsplan upprättats som stöd för verksamheten vid eventuellt införande av ledningssystemet.           Slutsatser som framkommer av studien är att ett framgångsrikt förbättringsarbete inom RSF-kansli måste präglas av ett tydligt ledarskap och engagemang från ledningen. För att kompetensutbyte skall kunna skapas inom verksamheten krävs att förbättringsarbetet är gemensamt med tydlig dokumentation och förankring. Det är först då tyst kunskap kan övergå till att bli explicit. Förbättringsarbetet inom RSF-kansli behöver även ske systematiskt för att bli framgångsrikt.

Purpose – The purpose of this study is to increase the knowledge about the material handling of a module house manufacturing company. In order to achieve the study's purpose, three research questions were formulated. ▪ Which factors affect material handling? ▪ Which factors are considered important for material handling? ▪ How can standardization improve material handling? Method – The study has been characterized by an inductive approach to conducting the case study. To achieve the purpose, empirical data has been collected via a pilot study, interviews, observations, and document studies from reality. Subsequently, previous theories were examined via a literature collection. Furthermore, the processing and analysis of collected empirics and theory have helped to answer the purpose and demonstrate the generalizability of the study. Findings – The study has focused on the entirety of the various processes and an understanding of the various factors that influence material handling has been obtained. The case study company has challenges to look at the entirety of the modular house production and separates the production and construction sites. The wastes transport, movement, waiting and unused skills are considered to be the most important wastes to reduce or eliminate. It is clear that the case study company’s new employees must constantly reinvent the wheel and learn from their own mistakes. Moreover, it is difficult to determine if the mistake is a deviation, error or insufficient knowledge. By implementing a standard for what should be on drawings and how materials are to be delivered from production to the construction sites, deviations and wastes can be reduced and costs reduced. Implications – The study is based on a problem area that already exists in separate theories and comparisons. However, operations that have a material handling that both concerns manufacturing and construction work have not previously been investigated to the same extent, which is the theoretical contribution of the study. The empirical contribution to the study is to identify which factors affect material handling in businesses that have common flows between manufacturing and construction work. Limitations – The study only addresses two of the material handling flows; the material flow and the information flow. The study also does not take into account the processes of suppliers, subcontractors, or customers. Finally, the study will not include financial calculations to demonstrate potential cost efficiencies. Keywords – Material handling, Lean, Construction logistics, Wastes, Current flow, Value stream mapping, Lean tools.