I studien behandlas hantering av förbrukningsmaterial samt tillvägagångssätt för att öka en snickares värdeskapande tid, alltså den tid som genererar ett värde för kunden. Konceptet Lean är en central del i studien och dess tillämpbarhet inom byggproduktion har undersökts. Lean bygger bland annat på att i möjlig mån minimera aktiviteter som saknar värde för kunden, exempelvis tid spenderad på att leta material. Konceptet handlar även om ökad struktur och standardisering av arbetssätt på arbetsplatser. Då sex olika projekt finns med i studien, ingår en utredning över hur respektive projekts materialhantering är utformad. I studien ingår även en undersökning kring potentialen i användandet av arbetssättet med förrådsman på byggarbetsplatser.

The purpose of this paper was to study if, and in what way, usage of consumables is part of preschool teachers' pedagogical work with the children concerning environmental issues. The study was done through qualitative interviews with six certified preschool teachers from five different preschools, all located in a mid-sized town in Sweden. Results from the study show that there are existing routines concerning the childrens' usage of consumables, and that the preschools environmental work could be connected to them. There were routines before, during and after the creating process. The most common consumables at the preschool was paper and pearls. In order to save resources and the environment, the preschool teachers had guidelines on how to use these consumables. Areas of use for the consumables could vary depending on age, development and level of challenge with the specific child. The preschool teachers in the study assured that they tried to accomodate needs and interests with each individual child and thereby finding areas for development and challenge. The teachers saw the work with resources from both an environmental and a pedagogical view and considered them both an integral part in the work for the childrens development and learning. How the staff viewed environmental issues in relation to consumables was also an important indication as to how environmental issues where reflected as a whole in the school. Also, the teachers considered the work with environmental issues as something that sometimes happens subconsciously since it is such an obvious part of the job. / Syftet med denna studie var att belysa om och på vilka olika sätt förskollärare kopplar användningen av förbrukningsmaterial till miljöfrågor i det pedagogiska arbetet med barnen. Undersökningen har genomförts via kvalitativa intervjuer med sex stycken legitimerade förskollärare, på fem olika kommunala förskolor i en stad i mellersta Sverige. Resultatet visar att det fanns rutiner kring barns hantering och användning av förbrukningsmaterial på förskolan som kunde kopplas till förskolans miljöarbete. Det fanns rutiner både före, under och efter själva skapandet. Papper och pärlor var de förbrukningsmaterial som konsumerades mest på förskolan. Därför hade förskollärarna riktlinjer hur dessa material skulle användas, för att spara in på resurserna och miljön. Användningsområdena kunde däremot variera beroende på barnens ålder, utveckling och utmaningsgrad. Förskollärarna i studien menade att de försökte bemöta barnens intressen och behov och därmed hitta utvecklingsmöjligheter och utmaningar för varje enskild individ. Förskollärarna såg arbetet med resurser ur både en miljöaspekt och pedagogisk aspekt och menade att dessa går hand i hand i verksamheten för barnens utveckling och lärande. Resultatet visade även att förskollärarnas förhållningsätt till miljö kopplat till förbrukningsmaterial spelar en viktig roll, för på vilket sätt övriga miljöfrågor reflekterades i verksamheten. Samtidigt menar förskollärarna att arbeta med miljöfrågor är en del av uppdraget och sker ibland omedvetet.

Syfte: Fallstudien ämnade att undersöka möjliga förbättringsområden som kan förbättravårdsäkerheten för patienter genom att skapa en mer robust försörjning av förbrukningsmaterial(FM). Genom att göra sjukvård vid normalläge robust skapas möjlighet att även vara mer robustunder kris. Metod: En fallstudie baserad på kvalitativa intervjuer med inblandade intressenter vilketgenererade underlag för att identifiera försörjningskedjan av FM till Akademiska sjukhuset(AS) samt för att använda en tematisk analysmetod. Resultat: Den tematiska analysen resulterade i 5 huvudteman och 18 koder därförbättringsområden kunde belysas. De huvudteman som identifierades var förbrukningslagerpå avdelningar, leveranssäkerhet, kvalitet, informationsdelning och robusthet.Förbättringsområdena sammanställdes i en handlingsstrategi som bestod av förbättringsstegsom ämnar att bidra till att uppnå förbättringar inom de 18 identifierade koderna.Handlingsstrategin bestod av fyra steg vilka var automatiserad informationsdelning,standardiserade rutiner, kravställning och krisberedskap. Slutsats: Genom att försörjningskedjan blir mer robust ökar chansen att sjukvård finnstillgänglig för att tillgodose patientens behov. Från den tematiska analysen identifieradessuboptimeringar vilka kan åtgärdas i form av behovssamordning, informationsdelning,skapande av rutiner, kravställning och krisberedskap. Det anses vara områden som börförbättras för att en robust sjukvård ska kunna uppnås i normalläge och vid kris.

I enlighet med världens globala utmaning för hållbar utveckling, spelar skolan och lärares arbete en viktig roll för att eleverna ska utveckla ett proaktivt beteende gentemot miljön. Syftet med denna studie var att lära känna lärares förhållningssätt till förbrukningsmaterial och det resurssparande arbetet som lärare gör med syftemål att fostra eleverna till miljömedvetna människor. I studien används tre teoretiska utgångspunkter till att analysera lärares insatser, dessa är det socialkonstruktionistiska perspektivet, den sociokulturella traditionen och pragmatismen. Syftet undersöktes och besvarades genom två forskningsfrågor, vilka är Hur förbrukningsmaterial organiseras i lärares praktik samt På vilka sätt arbetar lärare med resurssparande som kan leda till att eleverna ska utveckla proaktivt miljöbeteende. Studien baseras på sex intervjuer med lärare på olika skolor. Resultaten redovisades och analyserades med hjälp av tematisk analys. Därvid hittades tre huvudteman, Förbrukningsmaterial som arbetsredskap, samt Resurssparande i relation till hållbarhet och resursspanade i relation till värdegrundsarbete, vilka tillsammans med undertemana (tillgänglighet, ekonomiskt perspektiv på förbrukningsmaterial, behov framför lärande, lärares resurssparande insatser och lärares syn på hållbarhet genom projekt och lärande) behandlar forskningsfrågorna. Studiens resultat visade att förbrukningsmaterial framför allt betraktas som arbetsredskap i lärandets tjänst och därför finns det inga begränsningar i tillgången på det i kommunala skolors mellanstadium. Praktiker kring förbrukningsmaterial beror på elevernas ålder, så ju äldre årskurser lärare undervisar i, desto hårdare regler gällande elevernas materialförbrukning kan ställas och desto större ansvar kan läggas på eleven i stället för på läraren. Vidare visade studien att samtal om skolans resurser brukar utgå från ett ekonomiskt perspektiv, fast hantering av elevernas ovarsamma beteende med förbrukningsmaterial behandlas med värdegrundsarbete. Ett meningsfullt resultat är att upptäcka och behandla problematiken bakom elevernas förstörande beteende i stället för att behandla utfallet. Parallellt med värdegrundsarbetet inkluderar lärare dessutom resurssparande insatser som kan främja elevernas uppfostran till miljömedvetna människor.   Studiens diskussion behandlade lärares resurssparande insatser i kontext av tidigare forskning. Dessutom behandlades och förstärktes i diskussionen insatsernas betydelse till att eleverna ska utveckla ett proaktivt miljöbeteende.