Rankningar är ett prestationsmått som fått ökad spridning i samhället. Studier har visat att rankningslistor kan leda till att organisationer blir lika varandra genom att det sker en anpassning till mätningarna. Det finns ett ökat intresse bland akademiska forskare och praktiker kring vilka konsekvenser rankningar får för organisationer, och det krävs vidare studier för att klargöra detta. I denna studie utforskades vilka konsekvenser rankningslistan Patienttoppen har haft för landstingsägda respektive privata vårdcentraler i Uppsala. Fyra verksamhetschefer och landstingets primärvårdsdirektör har intervjuats. Resultatet har visat på skillnader i huruvida rankningslistan har haft konsekvenser för vårdcentralerna. Det har varit variation mellan de privata vårdcentralernas konsekvenser, då rankningslistan till viss del inneburit verksamhetsförändringar för den ena vårdcentralen men inte för den andra. För de landstingsägda vårdcentralerna och primärvårdsdirektören har rankningslistan inte haft några konsekvenser.

På senare tid har Facebook förändrat förutsättningarna för bland annat hur dagens offentliga sjukhus kommunicerar med sina intressenter. Vissa sjukhus har känt ett behov av att förändra sin kommunikation till att bli mer strategisk och anpassa sig till stigande krav på ökad transparens som kommit från såväl allmänhet som medier. Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra varför tre av Sveriges största offentliga sjukhus använder det sociala nätverket Facebook. Dessutom kommer det studeras hur kommunikationen via Facebook tar sig uttryck hos dessa sjukhus. Undersökningen har bedrivits genom kvalitativa intervjuer med anställda som är ansvariga för hanteringen av dessa sjukhus officiella Facebooksidor. Resultatet visar på tydliga likriktningar mellan sjukhusen både till varför de finns på Facebook, samt hur det dagliga arbetet sköts. Samtliga sjukhus anser att Facebook är en lämplig kanal för att sprida organisationsinformation till deras intressenter. Detta bidrar också till att stärka sjukhusets anseende.

Statistik visar att ungefär en fjärdedel av chefer inom offentlig sektor lämnar sin befattning inom två år samt 40 procent inom fyra år. Det föreligger ett ekonomiskt problem då personalomsättning är kostsamt på flertalet sätt. Stressnivån som första linjens chefer upplever påverkar det psykiska välbefinnandet och påvisar därmed att det föreligger ett psykosocialt problem. Det är av allmän kännedom att första linjens chefer upplever svårigheter med att balansera krav från chefer och ledning med krav från medarbetare. Tidigare forskning påvisar att kontroll och stöd är viktiga faktorer för att upprätthålla en psykosocial arbetsmiljö. Karasek och Theorell utvecklade krav-kontroll-stödmodellen under 1970-talet och modellen har främst tillämpats i stressforskning. Uppsatsens syfte är att öka förståelsen till vilken inverkan krav, kontroll och stöd har på första linjens chefers beslut att lämna sin befattning inom offentlig sjukvård. Studien baseras på sex stycken kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer med första linjens chefer. Intervjufrågorna utgår från krav-kontroll-stödmodellen och det insamlade intervjumaterialet har analyserats samt tolkats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Uppsatsens resultat visar att endast två av sex första linjens chefer haft funderingar på att lämna sin chefsposition. Respondenterna har påvisat betydelsen av andra faktorer utöver krav, kontroll och stöd såsom utvecklingsmöjligheter och att finna en balans mellan arbetsliv och privatliv. Samtliga respondenter hävdar dock att krav, kontroll och stöd är viktiga för deras roll som första linjens chef. Flertalet upplever höga krav i arbetslivet, hög kontroll över arbetssituationen samt stöd i arbetsliv såväl som privatliv. Utifrån intervjumaterialet kan vi konstatera att upplevt stöd i privatlivet är av större betydelse än stöd i arbetslivet. / Statistics has shown that a quarter of managers within the public sector resign within two years and 40 percent within four years. This has caused an economic social problem, since employee turnover is expensive in multiple ways. In addition, a psycho social problem has risen due to the stress first line managers experience, which has affected their health. In general, first line managers struggle to find a balance between demands from management department and demands from employees. Furthermore, previous research has shown the importance of having control and feeling support when maintaining a healthy work environment. Karasek and Theorell created the demand-control-support-model in the 1970’s which has mainly been used in studies of stress and stress related diseases. The aim of the study is to investigate the impact demand, control and support have for first line managers’ decision to leave their manager position within public health care. The study is based on six qualitative semi-structured interviews with first line managers. The interview questions are based on the demand-control-support model whereupon the material was analyzed by using a qualitative content analysis. The result shows only two of six participants have considered leaving their manager position within public health care. The participants highlight the importance of experiencing demand, having control and feeling support in their roles as first line managers. They also emphasize other essential variables such as having the opportunity to develop both personally and in work life, and to balance work life and private life. The investigated variables are thus important and the majority of first line managers perceive a high level of demands, high control and support in work life as well as in private life. Based on the interviews, we can confirm perceiving support in private life is of greater value than feeling support in work life.

Syfte: Fallstudien ämnade att undersöka möjliga förbättringsområden som kan förbättravårdsäkerheten för patienter genom att skapa en mer robust försörjning av förbrukningsmaterial(FM). Genom att göra sjukvård vid normalläge robust skapas möjlighet att även vara mer robustunder kris. Metod: En fallstudie baserad på kvalitativa intervjuer med inblandade intressenter vilketgenererade underlag för att identifiera försörjningskedjan av FM till Akademiska sjukhuset(AS) samt för att använda en tematisk analysmetod. Resultat: Den tematiska analysen resulterade i 5 huvudteman och 18 koder därförbättringsområden kunde belysas. De huvudteman som identifierades var förbrukningslagerpå avdelningar, leveranssäkerhet, kvalitet, informationsdelning och robusthet.Förbättringsområdena sammanställdes i en handlingsstrategi som bestod av förbättringsstegsom ämnar att bidra till att uppnå förbättringar inom de 18 identifierade koderna.Handlingsstrategin bestod av fyra steg vilka var automatiserad informationsdelning,standardiserade rutiner, kravställning och krisberedskap. Slutsats: Genom att försörjningskedjan blir mer robust ökar chansen att sjukvård finnstillgänglig för att tillgodose patientens behov. Från den tematiska analysen identifieradessuboptimeringar vilka kan åtgärdas i form av behovssamordning, informationsdelning,skapande av rutiner, kravställning och krisberedskap. Det anses vara områden som börförbättras för att en robust sjukvård ska kunna uppnås i normalläge och vid kris.

Background: Swedish healthcare is frequently claimed to be top class. A view not only communicated by politicians and the media, but also shared by an average citizen - for decades. Certain statistical indicators seem to support this: Sweden historically scores very high in life expectancy, stroke and cancer survival and infant mortality. At the same time, it is being reported that Swedish healthcare is suffering from a number of problems. While statistics looks reassuring, it focuses on results rather than processes, and does not take patient perceptions into account. Patient perspective seems to be somewhat overlooked in general in favour of more operations-focused research.   Purpose: The purpose of this study is to address the shortage of relevant literature and describe patient experience surrounding service failure in the fairly unique institutional context of Swedish public healthcare. Patient experience will include patient perceptions on service failure and recovery, as well as patient expectations and post-failure responses.   Method: The study employed a qualitative approach with 13 semi-structured interviews.   Conclusion: The study located reasons for service failure, which are fairly consistent with both previous research on this matter and the reported struggles of Swedish healthcare. It was also found that service recovery is not a common occurrence. Determinants for patient expectations and variability in patient post-failure responses were also uncovered.