Background: Prediabetes is caused by relative insulin deficiency and insulin resistance in the body tissue which leads to abnormal blood glucose levels. Prediabetes can over time lead to type 2 diabetes mellitus. To prevent the onset of type 2 diabetes and its complications, it is important to identify early elevated blood glucose levels and thereby prediabetes. Objective: To describe nurses' knowledge and experience regarding the management of patients with prediabetes. Methods: Qualitative descriptive design with individual interviews. Three nurses, three community health nurses and three diabetes nurses were interviewed. Results: The result can be understood from the nurses' experiences of encountering patients with prediabetes. An overarching theme in the analysis was that the nurses are working or aspiring to work preventively. The meeting and the work nurses perform can be understood by the nurse identifying people with prediabetes, the degree of personal support nurses provide patients with prediabetes and adequate care actions performed by prediabetes. Conclusion: Care programs at healthcare units can help identify patients with prediabetes so they can give apropriate care to patients with prediabetes. The nurse giving the patient information about prediabetes can be the basis of the patient proceeding with preventive measures to improve their condition. The nurse has knowledge of prediabetes and prevention is crucial for the patient's subsequent self-care. / Bakgrund: Prediabetes orsakas av relativ insulinbrist och insulinresistens i kroppens vävnad vilket leder till onormala blodglukosnivåer. Prediabetes kan över tid leda till typ 2 diabetes mellitus. För att förebygga insjuknande av typ 2 diabetes och dess komplikationer är det viktigt att tidigt upptäcka förhöjda blodglukosvärden och därmed prediabetes. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors kunskaper och erfarenhet gällande handläggning av och möten med patienter med prediabetes. Metod: Kvalitativ deskriptiv design med individuella intervjuer. Tre sjuksköterskor, tre distriktssköterskor och tre diabetessjuksköterskor intervjuades. Resultat: Resultatet kan förstås utifrån sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att möta patienter med prediabetes. Ett övergripande tema i analysen var att sjuksköterskorna arbetade eller strävade efter att arbeta preventivt. Mötet och det arbete sjuksköterskorna utförde kan förstås genom hur sjuksköterskan identifierar personer med prediabetes, vilken grad av personligt stöd sjuksköterskan gav patienter med prediabetes samt adekvata vårdåtgärder som utfördes vid prediabetes. Slutsats: Vårdprogram vid vårdenheter kan göra att patienter med prediabetes i större grad identifieras och får rätt vård för sitt tillstånd. Den information sjuksköterskan ger patienten om prediabetes kan vara grunden i hur patienten går vidare med förebyggande åtgärder för att förbättra sitt tillstånd. Den kunskap sjuksköterskan har om prediabetes och förebyggande åtgärder är därför avgörande för patientens senare egenvård.

<p>Övervikt och fetma hos barn har blivit ett ökande problem i samhället. Obalans</p><p>mellan energiintag och energiförbrukning anses vara den främsta orsaken.</p><p>Skolan är en naturlig miljö för att forma barnens syn på mat och fysisk aktivitet.</p><p>Skolsköterskans uppgift är att vara en stödperson, informatör och rådgivare till</p><p>elever, skolpersonal och föräldrar. Hon ska också skapa resurser för elever som</p><p>drabbas av hälsoproblem. Syftet med studien var att belysa vad man inom</p><p>skolan kan bidra med för att förhindra utveckling av fetma och övervikt hos</p><p>barn. Metoden som användes var en litteraturstudie som baserades på 15</p><p>artiklar som söktes via databaserna Cinahl, PubMed och SweMed+, en textnära analys utfördes, och resultatet visade att skolan och skolsköterskan har en viktig roll. En stor riskfaktor som framkom var att mycket stillasittande framför tv och dator kan ge bidra till övervikt och fetma. Sammansatta skolprojekt som infattar förbättrade kostvanor, ökad fysisk aktivitet och kroppslära hade bra resultat för att förebygga övervikt och fetma hos skolbarn. Det behövs ett samarbete mellan elever, föräldrar, lärare och hälsopersonal för att nå ett bra och ett varaktigt resultat. Skolsköterskan har en ledande roll i att uppmärksamma barn i riskzonen och sätta in åtgärder.</p>

Övervikt och fetma hos barn har blivit ett ökande problem i samhället. Obalans mellan energiintag och energiförbrukning anses vara den främsta orsaken. Skolan är en naturlig miljö för att forma barnens syn på mat och fysisk aktivitet. Skolsköterskans uppgift är att vara en stödperson, informatör och rådgivare till elever, skolpersonal och föräldrar. Hon ska också skapa resurser för elever som drabbas av hälsoproblem. Syftet med studien var att belysa vad man inom skolan kan bidra med för att förhindra utveckling av fetma och övervikt hos barn. Metoden som användes var en litteraturstudie som baserades på 15 artiklar som söktes via databaserna Cinahl, PubMed och SweMed+, en textnära analys utfördes, och resultatet visade att skolan och skolsköterskan har en viktig roll. En stor riskfaktor som framkom var att mycket stillasittande framför tv och dator kan ge bidra till övervikt och fetma. Sammansatta skolprojekt som infattar förbättrade kostvanor, ökad fysisk aktivitet och kroppslära hade bra resultat för att förebygga övervikt och fetma hos skolbarn. Det behövs ett samarbete mellan elever, föräldrar, lärare och hälsopersonal för att nå ett bra och ett varaktigt resultat. Skolsköterskan har en ledande roll i att uppmärksamma barn i riskzonen och sätta in åtgärder.

Bakgrund: Lymfödem är en besvärande komplikation efter bröstcancerkirurgi. Det kan leda till svullnad, smärta och rörelseinskränkningar i den drabbade armen. Det är ett kroniskt och svårbehandlat tillstånd. Syfte: Att sammanställa vetenskaplig litteratur som beskriver omvårdnadsåtgärder utförda av sjuksköterskan och metoder för egenvård utförda av patienter för prevention och behandling av lymfödem efter bröstcancerkirurgi. Metod: PubMed användes som databas för insamling av artiklar under februari 2016. Fyra kombinationer av sökorden “blood draws”, “lymphedema”, “self-management”, “nurse”, “breast cancer” samt “knowledge” användes. Artiklarna sammanställdes och kvalitetsgranskades. Resultat: Tio relevanta vetenskapliga originalartiklar identifierades; sju med kvantitativ metod och tre med kvalitativ metod. Blodprovstagningar, infusioner, blodtrycksmätningar, trauma och flygresor innebar inte en ökad risk för lymfödem trots rådande rekommendationer om att detta bör undvikas. Patientundervisning från sjuksköterskan och egenvård var viktigt för att förebygga och behandla lymfödem. Patientundervisningen upplevdes emellertid som bristfällig av flertalet patienter och sjuksköterskor måste utveckla sin kompetens inom detta område. Majoriteten av patienterna var medvetna om egenvårdens betydelse, men trots detta utfördes den inte av alla. Bristande kunskap och stöd var två svårigheter som identifierades. Regelbunden träning minskade risken för lymfödem. Slutsats: Vissa rekommendationer om omvårdnadsåtgärder relaterade till lymfödem bör ses över. Patientundervisning tycks vara en förutsättning för egenvård och bör få större utrymme. Egenvård har visat sig effektivt, och strategier för att hantera olika hinder behövs. Sjuksköterskan kan ses som en resurs i omvårdnaden av denna patientgrupp och har en viktig funktion som ansvarig för såväl medicinsktekniska procedurer som patientundervisning och stöd vid egenvård. / Background: Lymphedema is a feared complication after breast cancer surgery, causing swelling, pain and restriction of mobility in the affected arm. This condition is chronic and difficult to treat. Aim: To compile scientific literatur describing nursing activities and methods for self care performed by patients for prevention and treatment of lymphedema after breast cancer surgery. Methods: The PubMed database was used for data collection during february 2016. Four combinations of the search terms “blood draws”, “lymphedema”, “self-management”, “nurse”, “breast cancer” and “knowledge” were used. A quality review and an analysis of the results were conducted. Results: Ten relevant scientific original articles were identified; seven using a quantitative design and three using a qualitative design. Blood sampling, infusions, blood pressure measurements, trauma and air travel did not increase the risk of lymphedema despite current recommendations that this should be avoided. Patienteducation by nurses and self care were important to prevent and treat lymphedema. However, the education was perceived as inadequate by several patients, suggesting that nurses must expand their knowledge in this area. Although most patients were aware of the importance of self care, it was not performed by everyone. Lack of knowledge and support were two difficulties identified. Regular exercise decreased the risk of lymphedema. Conclusions: Some recommendations concerning nursing care related to lymphedema should be reconsidered. Patienteducation seems to be a condition for self care and should be given greater emphasis. Self care has been proven effective, and strategies for dealing with difficulties are needed. The nurse may be considered as a resource in nursing care for this group of patients and has an important function as responsible for blood sampling, injections and blood pressure readings as well as patienteducation and self care support.

Bakgrund: Internationell och nationell forskning visar att skolsköterskan har en betydelsefull roll i att främja elevers hälsa och förebygga deras ohälsa. Basen för ett framgångsrikt hälsofrämjande och förebyggande arbete i skolan anses vara att arbeta i team med övriga kollegiet.Syfte: Syftet med studien var att belysa skolsköterskors upplevelser av att arbeta i team för att främja elevers hälsa och förebygga deras ohälsa.Metod: Studien utgick från en kvalitativ design, där data samlades in via intervjuer med tolv skolsköterskor och som därefter analyserades enligt metoden för innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Analysen av intervjumaterialet mynnade ut i fyra kategorier som beskriver skolsköterskans upplevelser; Behov av att tydliggöra rollerna i teamet, Behov av vägledning i teamets praktiska arbete, Behov av tid och närhet till teamet och Behov av engagemang för arbete i team.Konklusion: Resultatet av denna studie har lyft fram skolsköterskans syn på sin egen roll i teamet tillsammans med upplevelsen av det hälsofrämjande och förebyggande arbete som hen är delaktig i på skolan. Detta visade bland annat på varierade uppfattningar om vilka ansvarsområden och uppgifter som åläggs professionen samt vad skolsköterskan upplever kan hindra eller främja arbete i team. / Background: International and national research shows that the school nurse plays an important role in promoting pupils’ health and prevent their illness. The basis for a successful health promotion and disease prevention in school is considered to be working in team with other professions.Aim: The aim was to shed light on school nurses’ experiences of working in team to promote pupils’ health and prevent their illness.Method: The study was based on a qualitative design, were data was collected from interviews with twelve school nurses’ and analyzed according to the method of content analysis with an inductive approach.Results: The analysis of data resulted in four categories that describes the the school nurse experiences; Need to explicate the roles of the team, Need of guidance in the practical work of the team, Need of time and closeness to the team and Need of dedication to work in team.Conclusion: The result of this study has highlighted the school nurse view upon her own professional role in the team together with the experience of the health promoting and disease preventive work that she participates in at school. This showed, among other things, varied perceptions about the responsibilities and tasks imposed on the profession and what obstacles or promotive factors on teamwork that the school nurse experience.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka skolsköterskans erfarenheter av att arbeta med psykisk ohälsa bland ungdomar i mellan- och högstadiet. Metod: Urvalet av grundskolor valdes ut från samma kommun i mellersta Sverige och totalt deltog fyra kvinnliga skolsköterskor från fyra olika grundskolor. Datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade frågor med kvalitativ ansats. Intervjuerna transkriberades ordagrant och blev analyserade med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur analysen framkom fyra huvudkategorier: Identifiering av psykisk ohälsa, begränsningar i arbetet mot psykisk ohälsa, prevention mot psykisk ohälsa samt förbättringsområden för identifiering av psykisk ohälsa . Resultatet visade att det var lättast att identifiera elever med psykisk ohälsa genom planerade hälsobesök där samtalet till viss del styrdes av en hälsoenkät. Genom elevhälsoteamet fick skolsköterskorna möjlighet att samverka och fånga upp elever som verkade vara i behov av hjälp. Tidsbrist upplevdes vara en stor påverkande faktor i arbetet. Skolsköterskorna uttryckte ett intresse av utökad kunskap i motiverande samtal (MI) samt att starta samtalsgrupper. Slutsats: Hälsoenkäten som användes inom elevhälsan och samverkan i elevhälsoteamet var de lättaste sätten att identifiera psykisk ohälsa bland ungdomar i mellan och högstadiet. Organisatoriska faktorer som ledning och tid var avgörande för arbetet mot psykisk ohälsa. / Aim: The aim of the study was to study the school nurses experience of working with mental health illness among youth in the middle and later years of primary school. Method: The selection of primary schools was chosen from the same society in central Sweden and total four female school nurses were participating from four different primary schools. The data collection was done with qualitative approach using semistructured interviews. The interviews were transcribed literally and were analysed using a qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in four main categories: Identification of mental health illness, limitations in the preventive work against mental health illness, prevention against mental health illness and improvement areas for identifying mental health illness . The result showed that all informants felt that it was easiest to capture students with mental health illness through the planned health visits, where the conversation was reasonably guided by a health questionnaire. Through the student health team the informants were given the opportunity to interact and capture the students who tended to be in need of help. Lack of time was perceived as a major influencing factor in the work. The school nurses expressed an interest in increased knowledge in motivational interviewing (MI) as well as starting conversation groups. Conclusion: The health questionnaire used in student health and collaboration in the student health team were the easiest ways to identify mental health illness among youth in the middle and later years of primary school. Organizational factors such as management and time were crucial for the work against mental health illness.

Bakgrund: Informationsteknik är något som utvecklas i snabb takt. Idag finns det teknik som på distans kan överföra information trådlöst. Egenmonitorering via hälso- och sjukvården kan erbjuda patienten en ökad flexibilitet och tillgänglighet. Via egenmonitorering kan patienten kommunicera och få råd och stöd av hälso- och sjukvården. Distriktsköterskan kan utbilda och informera patienten i sin egenvård. Syfte: Var att beskriva distriktsköterskans erfarenheter av omvårdnad i egenmonitorering. Metod: En kvalitativ empirisk design med semistrukturerade intervjuer. Utifrån Graneheim och Lundmans innehållsanalys analyserades intervjuerna med manifest innehåll. Resultat: Fyra kategorier och sju underkategorier identifierades. Kategori - Att förmedla kunskap; trygghet och förebyggande. Kategori - Att skapa relation; kontinuitet och tillit. Kategori - Att effektivisera arbetet; ett förlängt verktyg och tidsbesparande. Kategori - Tankar inför framtiden; Det nya mottagningsrummet. Diskussion: Egenmonitorering var ett stöd för distriktsköterskan att förmedla kunskap till patient i deras egenvård. Patienterna kände sig trygga och sökte mindre kontakt med hälso- och sjukvården. Via egenmonitoreringen kunde distriktsköterskan arbeta förebyggande. Det skapade en ömsesidig tillit och kontinuitet. Arbetet underlättades för distriktssköterskan och de hann med fler patienter. Egenmonitorering är något som kommer att utvecklas och finnas i framtiden. Slutsats: Studien visade att arbeta med egenmonitorering är en stor fördel ur distriktssköterskans perspektiv. Via egenmonitorering kan distriktssköterskan arbeta förebyggande. Det har varit under stark framväxt under Covid-19 Pandemin. Egenmonitorering är ett flexibelt arbetssätt. / Background: Information technology is something that is developing at a rapid pace. Today, there is technology that can remotely transmit information wirelessly. Self-monitoring via health care can offer the patient increased flexibility and accessibility. Through self-monitoring, the patient can communicate and receive advice and support from the health service. The district nurse can train and inform the patient in her self-care. Purpuse: Where to describe the district nurse's experiences of nursing in self-monitoring. Method: A qualitative empirical design with semi-structured interviews. Based on Graneheim and Lundman's content analysis, the interviews were analyzed with manifest content. Results: Four categories and seven subcategories were identified. Category - To impart knowledge; security and prevention. Category - Creating a relationship; continuity and trust. Category - To streamline work; an extended tool and time saving. Category - Thoughts for the future; The new reception room. Discussion: Self-monitoring was a support for the district nurse to pass on knowledge to patients in their self-care. Patients felt safe and sought less contact with the healthcare system. Through self-monitoring, the district nurse was able to work preventively. It created mutual trust and continuity. The work was made easier for the district nurse and they managed to get more patients. Self-monitoring is something that will develop and exist in the future. Conclusion: The study showed that working with self-monitoring is a great advantage from the district nurse's perspective. Through self-monitoring, the district nurse can work preventively. It has been growing strongly during the Covid-19 Pandemic. Self-monitoring is a flexible way of working. / <p>Datum för godkännande: 2021-11-01</p>