<p>Regeringen förordar och Svensk Näringsliv förespråkar om mångfald och nolldiskriminering på arbetsplatsen. Det leder till att organisationer riktar sin verksamhet till mångfald, där kunskaperna bedömas inte efter kön, ursprung, trosuppfattningar eller hudfärg, utan individuellt förmåga att prestera.</p><p>Många företag har redan tagit en stor del av denna förändring men vissa fortfarande agerar med stort försiktighet. Bland de företagen som tåg medvetet steg att förändra är Skanska som är en av de aktörerna inom byggbranschen.</p><p>För själva företaget sådan övergång innebär förändringar inom organisationen, snarare sagt förändringen av kulturen inom företaget och integrationen av de nya normerna. Hur väl lyckas organisationer att implementera nerskrivna normer och förverkliga sina mål är teman för den här undersökningen. Undersökningen riktar sig till att följa upp och förstå effekterna av företagets övergång från en typ av organisationskultur som uppfattas som maskulin och monokulturell till en annan som är mångfald och heterogen.</p>

<p>Sedan början på åttiotalet har intresset för företagskulturer och subkulturer ständigt ökat. I alla organisationer finns det både en enhetlig företagskultur och ofta ett flertal subkulturer. Subkulturer definieras i uppsatsen som mindre grupper i organisationen som har egna synsätt och värderingar som är specifika för just dem. En enkel fallstudie har genomförts på SEB i Nyköping där både företagskultur och subkultur har studerats på kundtjänstavdelningen samt på chefsnivå. Det framkomna resultatet är att det finns en enhetlig företagskultur som genomsyrar hela organisationen, vilket de själva utrycker som ”ONE SEB” samt att det även finns en subkultur bland de anställda på kundtjänstavdelning. Denna subkultur formar och stärker den gemensamma företagskulturen i detta specifika fall. Fokus på studien är på en av oss utvald målgrupp bestående av nio personer varav sex är anställda på kundtjänsten och tre är chefer på respektive avdelning för privat, företag och marknad. De övriga avdelningarna valdes medvetet bort för att studera endast den privata marknaden. Resultatet av fallstudien är att företagskulturen i hela organisationen är differentierad och att subkulturen är självständig och vi har lyckats att besvara vår problemformulering och uppnå syftet med arbetet. Slutsatsen blev att självklart har subkulturen inverkan på den gemensamma företagskulturen på SEB i Nyköping.</p>

Sedan sensommaren 2008 har en global finansiell kris drabbat världen. Det blev turbulens på den finansiella kapitalmarknaden vilket även har drabbat de Svenska bankerna. Syftet med denna uppsats är följaktligen att beskriva hur de svenska bankerna har agerat för att hantera den finansiella krisen. Undersökningen innefattar tre av de största bankerna i Sverige, Handelsbanken, Nordea och Swedbank. Teorier inom krishantering ligger till grund för den modell i fyra steg (Krisförberedelse, Krisidentifiering, Krisåtgärder och Lärdomar) som sedan jämförs med hur bankerna har agerat. Modellen är även kronologiskt indelad i före, under och efter finanskrisen. Data som jämfördes med modellen insamlades främst genom kvalitativa intervjuer med kontorschefer på de berörda bankerna. Sekundärdata som artiklar inom ämnet i media användes för att berika uppsatsen. Vid studien framkom det på vilket sätt bankernas hantering av finanskrisen visade likheter och skillnader med den teoretiska modellen. De samstämmiga resultaten var fler än olikheterna och även om denna finanskris är av en global, extern karaktär så kan den teoretiska modellen för klassisk krishantering även appliceras på detta problem.

Regeringen förordar och Svensk Näringsliv förespråkar om mångfald och nolldiskriminering på arbetsplatsen. Det leder till att organisationer riktar sin verksamhet till mångfald, där kunskaperna bedömas inte efter kön, ursprung, trosuppfattningar eller hudfärg, utan individuellt förmåga att prestera. Många företag har redan tagit en stor del av denna förändring men vissa fortfarande agerar med stort försiktighet. Bland de företagen som tåg medvetet steg att förändra är Skanska som är en av de aktörerna inom byggbranschen. För själva företaget sådan övergång innebär förändringar inom organisationen, snarare sagt förändringen av kulturen inom företaget och integrationen av de nya normerna. Hur väl lyckas organisationer att implementera nerskrivna normer och förverkliga sina mål är teman för den här undersökningen. Undersökningen riktar sig till att följa upp och förstå effekterna av företagets övergång från en typ av organisationskultur som uppfattas som maskulin och monokulturell till en annan som är mångfald och heterogen.

Sedan början på åttiotalet har intresset för företagskulturer och subkulturer ständigt ökat. I alla organisationer finns det både en enhetlig företagskultur och ofta ett flertal subkulturer. Subkulturer definieras i uppsatsen som mindre grupper i organisationen som har egna synsätt och värderingar som är specifika för just dem. En enkel fallstudie har genomförts på SEB i Nyköping där både företagskultur och subkultur har studerats på kundtjänstavdelningen samt på chefsnivå. Det framkomna resultatet är att det finns en enhetlig företagskultur som genomsyrar hela organisationen, vilket de själva utrycker som ”ONE SEB” samt att det även finns en subkultur bland de anställda på kundtjänstavdelning. Denna subkultur formar och stärker den gemensamma företagskulturen i detta specifika fall. Fokus på studien är på en av oss utvald målgrupp bestående av nio personer varav sex är anställda på kundtjänsten och tre är chefer på respektive avdelning för privat, företag och marknad. De övriga avdelningarna valdes medvetet bort för att studera endast den privata marknaden. Resultatet av fallstudien är att företagskulturen i hela organisationen är differentierad och att subkulturen är självständig och vi har lyckats att besvara vår problemformulering och uppnå syftet med arbetet. Slutsatsen blev att självklart har subkulturen inverkan på den gemensamma företagskulturen på SEB i Nyköping.

Syfte: Syftet med detta arbete var att undersöka hur företagskultur påverkas av ledarskap.   Metod: Jag har använt mig av kvalitativ forskningsmetod. För att samla in information för teoridelen har jag använt jag mig av sekundärdata, metoden och för emperidelen har jag använt mig av primärdata.   Resultat &amp; slutsats: I min undersökning har jag kommit fram till att chef/ledare har en stor roll i företagskultur och de förändringar som ibland måste ske. Eftersom det är dem som oftast har mest makt i företag/organisation, därmed är det viktigt att en ledare ska vara kreativ, nyfiken öppen och beslutsam.     Uppsatsen bidrag: Genom den här undersökningen fick jag bättre förståelse inom ledarskap, företagskultur och samspelet mellan dem och hur ledarens uppgifter och roller kommer att påverka kulturer i företag/organisation. Och jag tycker att det är viktigt att en ledare/chef vågar förändra på det kultur som finns inom företaget för att se om det skapas bättre förändringar eller inte.

Uppsatsens syfte är att med utgångspunkt i den teoretiska referensramen och en deskriptiv fallstudie av tre företag få ökad förståelse för hur kommunikations- och marknadsföringsverktyget storytelling används i svenska företag. Syftet är även att identifiera vilka effekter verktyget kan ge och studera hur storytelling kan påverka företagskulturen. En kvalitativ forskningsansats med abduktivt angreppssätt har använts där tre fallföretag, SCA Packaging, IKEA och SAS samt konsulten Matts Heijbel intervjuats inom ämnet. De tre fallföretagen arbetar aktivt med intern storytelling. Teoriavsnittet inleds med en beskrivning av intern marknadsförings betydelse, därefter redogörs för verktygets storytelling som ett internt marknadsföringsverktyg. Teorikapitlet berör hur storytelling fungerar som kulturbärare då uppsatsens syfte är att studera denna aspekt. Studien visar att storytelling kan användas i många olika syften och på olika sätt. Verktyget har en större påverkan på medarbetarna än traditionella marknadsföringsverktyg då verktyget har en inspirerande effekt. Storytelling är ett vägledande verktyg för de anställda och är därmed ett effektivt sätt för företaget att förmedla sina kärnvärden, mål och visioner En förklarande och märkbar lansering av verktyget har visat sig vara viktigt för att medarbetarna skall ta till sig verktyget. Verktyget är ett effektivt sätt att påverka företagskulturen.

Denna studie behandlar tågmästarnas upplevelser av företagskultur och yrkesroll i omorganiseringen 2003/2004, vid SJ AB Stockholm. Det empiriska materialet bygger på kvalitativa forskningsintervjuer med sju tågmästare, som arbetade ombord på x2000 under omorganiseringen.I analys av empirin har vi kunnat se indikatorer på att företagskulturen påverkar tågmästarnas upplevelser av omorganisering. Utifrån deras syn på den aktuella omorganiseringen, tolkar vi det som att förändringar som inte överrensstämmer med grundläggande värderingar och normer i en existerad företagskultur bemöts med ett visst motstånd. Titeln … en perser och resten flygvärdinnor… är ett citat från en av de intervjuade och vi anser att den ger en illustration över tågmästarnas tankar i omorganiseringen 2003/2004. Undersökningen antyder vidare att nyckelpersoner kan påverka företagskulturen.I ett senare skede har relevanta teoriaspekter lyfts fram, och kopplingar har dragits mellan empirin och litteraturens åtaganden och slutsatser. De teoretiker som behandlar företagskulturen och dess inverkan på arbetstagarna som bland annat har berörts i denna studie har varit Mats Alvesson, Gideon Kunda och Edgar Schein.

Många företag fokuserar allt mer på att bygga en stark öretagskultur vilket kan vara en följd av att debatten under senare år har kretsat mycket kring företeelsen. Att bygga en stark företagskultur kan ses som ett sätt att locka till sig rätt medarbetare. Den starka kulturen anses även främja en god intern kommunikation, och i vissa fall också vara ett effektivt styrmedel från ledningens sida. I företagens intresse ligger också att hålla sig med lojala medarbetare då de bland mycket annat kan bidra med kostruktiv kritik samtidigt som de är villiga att stanna kvar och genomföra förändringar. Det är en av orsakerna till att företag satsar mycket på att locka till sig dessa medarbetare och att se till att de stannar kvar i organisationen. Syftet med undersökningen var att se huruvida det finns ett samband mellan en stark företagskultur och lojaliteten hos medarbetarna. I egenskap av att vara ett företag med stark kultur agerar Ikea studiens undersökningsobjekt. Med hjälp av valda teorier har vi lyckats ringa in lämpliga undersökningsområden som vi sedan använt oss av för att utföra en kvalitativ undersökning bestående av djupintervjuer. Genom att analysera resultatet av dessa kan vi dra slutsatsen att en stark företagskultur är viktig även om den enbart är en av flera byggstenar som skapar lojala medarbetare.

Syftet är att studera vilka informations- och kommunikationskanaler som används inom SEB (centralt som lokalt) och vad dess syfte är; att undersöka hur centralt styrd den lokala internkommunikationen på bankkontoret i Halmstad är; vilken betydelse internkommunikationen har för SEB: s företagskultur (centralt som lokalt); vilken syn anställda har på kommunikation. Internkommunikation studeras ingående, därefter förhållandet mellan kommunikation och information. Olika perspektiv för kommunikation och olika former för kommunikation kartläggs. Muntliga, skriftliga, elektroniska och en kombination av dessa kanaler diskuteras. Slutligen ges en beskrivning av kommunikationspolicy och dessutom ämnet företagskultur. Kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner inom olika områden och nivåer på SEB har genomförts. Flera olika kommunikationsmönster och kanaler existerar i en organisation. Dock fungerar inte alltid samma kanal som enhetlig spridningsväg på de olika nivåerna i organisationen. Resultatet visar att det centrala och lokala inom SEB använder sig av likvärdiga kanaler i sin spridning, dock har kanalerna olika syften. Intranät används lokalt som endast som en kanal för information, men fyller en funktion som kommunikationskanal centralt. Möten är dock en kanal som är likvärdig inom hela SEB, dock borde SEB undersöka vilken funktion mötena fyller och hur möten uppfattas bland anställda. På detta sätt kan internkommunikationen lokalt effektiviseras. Informationsspriding via e-post sker kontinuerligt loklat. Oftast blir det svårt att skilja viktigare meddelanden från mindre viktiga. Den lokala kommunikationen är inte centralt styrd. Varje lokalkontor ansvarar själva för vilka medel som anses sig vara effektivast att använda för respektive lokalkontor, med befintliga kanaler och kommunikationsvägar, när det talas om internkommunikation. När kommunikationspolicyn studerades fanns det inget som tydde på något samband mellan internkommunikation och företagskultur. Företagskulturen som beskrivs i ”One SEB” (det vill säga SEB: s gemensamma värderingar) håller för tillfället på att vidareutvecklas, de gemensamma värderingarna skall hjälpa till att bygga upp enigheten och samhörigheten i organisationen. Anställdas syn på kommunikation varierar, från en transmissionssyn på kommunikation till formen för dialog. SEB borde se över sin kommunikationspolicy och därmed få en bättre uppfattning hur anställda ser på kommunikation. Även kommunikationspolicyn borde fokusera på dialog, samt väva in dem gemensamma värderingarna (One SEB).