No description available.

Förmåga att kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta är nödvändig i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. I detta perspektiv blir det intressant att undersöka hur lärare möter barn för att stimulera lärandet och utforma undervisningstillfällen med hjälp av digitala verktyg. I en strävan att möta barn av idag startade vår kommun ett pilotprojekt där sex förskolor fick möjlighet att under ett år pröva interaktiva tavlor. I studien har vi följt dessa förskolor under åtta månader. Vårt syfte var att genom observationer och intervjuer undersöka om och hur verktyget stimulerar barns utveckling och lärande samt analysera vilka faktorer som påverkar att arbetet med tavlan framstår som lyckat och framåtskridande. Den interaktiva tavlan ser vi som ett användbart verktyg för barns lärande då barnen har roligt, motiveras och utmanas av de möjligheter tavlan ger. Dock har pedagogens förutsättningar,intresse och förhållningssätt stor betydelse för i vilket omfattning lärandet sker.

No description available.

Syftet med examensarbetet var att belysa förhållandet mellan uppdraget som ges i Lpfö 98 (2010) vad gäller systematiskt kvalitetsarbete, och vad som görs på verksamhetsnivå, förskolechefsnivå och lärarnivå för att kunna fullfölja detta uppdrag. Ett intresse fanns att undersöka om pedagogerna i förskolan fick de förutsättningar som krävdes för att kunna utföra det utökade dokumentationskravet enligt den reviderade läroplanen. Dessutom fanns ambitionen att undersöka om det utfördes på ett sådant sätt så att det ledde till den utveckling som det borde leda till. I syfte att undersöka detta valdes en kvalitativ metod, det genomfördes nio semistrukturerade intervjuer på tre olika ledarnivåer, det samlades in fem enkätsvar från förskollärare. Undersökningen utfördes i en kommun i Sverige.Resultatet visade att man på de olika nivåerna arbetade med systematiskt kvalitetsarbete, kunskaperna fanns, kring hur ett sådant skulle vara uppbyggt. Däremot såg verksamhetscheferna brister i förskolornas kvalitetsarbete rörande analysdelen, på grund av dessa bristande analyser, utvecklades inte förskolornas kvalitet på ett önskvärt sätt. Orsaken till detta visade sig vara att det saknades tid (förutsättning) för att kunna utföra arbetet i verksamheten och även att pedagogerna hade bristfälliga kunskaper och engagemang för det systematiska kvalitetsarbetet.

I detta examensarbete undersöks lärarens betydelse för elevens motivation. Syftet med föreliggande arbete är att undersöka vilka egenskaper eleverna på gymnasieskolan anser att en lärare bör ha för att de ska uppleva motivation i skolan samt vilken pedagogik de anser har betydelse för motivationen. Metoden som använts är en kvalitativ studie med öppna intervjuer, genomförda med fyra elever i årskurs tre på yrkesprogram. Tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter har använts och analyserats i arbetet. Läraren har en stor betydelse för eleverna och läraryrket är ett mångfasetterat yrke. Som lärare bör det skapas en god relation och låta eleven få en delaktighet samtidigt som lektioner ska bedrivas med entusiasm och vara av god pedagogisk kvalitet för en hel klass. Detta ställer höga krav och ett stort engagemang av lärarens och dennes profession. En positiv människosyn där eleven blir sedd och bekräftad i en god kommunikation mellan lärare och elev är en bra grundsten för att eleven ska uppnå motivation. Resultatet av undersökningen visar att läraren har betydelse för elevens motivation, både lärarens egenskaper och dess pedagogik har en påvisad betydelse. Detta material är begränsat och arbetet relativt litet vilket gör att en sådan slutsats inte går att dra utifrån det här arbetet.

Sexuella övergrepp är det mest integritetskränkande brottet som en människa kan utsättas för. Sjuksköterskor kommer att stöta på patienter som blivit utsatta för sexuella övergrepp eftersom det är ett växande samhällsproblem. Syftet med litteraturstudien var att belysa vanliga reaktioner samt sjuksköterskans förhållningssätt till vuxna individer som blivit utsatta för sexuella övergrepp. Resultatet delades in i tre teman: reaktioner, sjuksköterskans förhållningssätt och att komma tillbaka efter sexuella övergrepp. Alla människor är olika och får olika reaktioner, dock är de vanligaste reaktionerna efter sexuella övergrepp att känna skam och skuld, ångest och flashbacks. I värsta fall kan drabbade personen utveckla posttraumatiskt stressyndrom. Som sjuksköterska är det viktigt att skapa en god relation till patienten och våga ställa frågor vid misstanke om sexuella övergrepp för att kunna ge en så god vård som möjligt. Att komma tillbaka efter sexuella övergrepp är en lång resa och alla har olika sätt att bearbeta händelsen på. Bearbetningen börjar när patienten har accepterat händelsen och det sker i olika takt. Forskning inom detta område behövs för att på bästa sätt kunna bemöta och hjälpa patienter som blivit utsatta för sexuella övergrepp, även mer utbildning i sjuksköterskeprogrammet efterfrågas.

Det här arbetets syfte är att belysa svenska keramikers beskrivning av begreppet tradition och deras eget förhållningssätt till det. För att nå reliabla informanter användes kooperativet Konsthantverkarna i Stockholm. Genom en enkät, skickad via e-post, fick keramikerna anknutna till kooperativet Konsthantverkarna svara på följande två frågor: - Vad betyder tradition för dig som keramiker? - Är tradition synlig i ditt egna keramiska arbete; och om så, på vilket sätt? Enligt informanternas utsagor innefattar tradition flera olika områden. Hantverket har en central roll i begreppet, med betoning på materialet och teknikerna inblandade i det keramiska arbetet. Tradition innehåller för informanterna en historisk anknytning som är förankrad långt tillbaka i tiden. I informanternas utsagor framgår det att tradition också betyder en trygghet i form av en grund att arbeta ut ifrån. Traditionen tillåter att användas och appliceras på flera olika sätt inom det keramiska arbetet. En förutsättning för att kunna använda traditionen som ett stöd, eller en grund, är att vara medveten om den och ha kunskap om vad den innebär. Form och färg ges av informanterna mindre anknytning till begreppet än vad teknik och material ges. I informanternas svar nämns också flera olika typer av traditioner, exempelvis svensk lergodstradition, bränningstradition samt formgivningstradition vilket tolkas som att tradition är ett dynamiskt begrepp med underkategorier och innehåll som kan variera mellan individer. Den keramiska traditionen behandlas som någonting normativt av informanterna och blir den måttstock som keramiska objekt bedöms utifrån, ett samlingsbegrepp för allt som gjorts tidigare inom fältet. Traditionen innebär för informanterna möjligheter, en grund att relatera sina egna verk till och använda sig av. Mellan informanterna så varierar förhållningssättet och det råder konsensus om att tradition är något som kan utnyttjas i arbetet med keramiken och inom formgivning av föremål. Skillnaderna är synliga i hur informanterna hanterar denna möjlighet. I enkätsvaren uttrycks hur flera informanter upplever en stark koppling till traditionen, hur de är bundna till den. Den ofrånkomligheten som beskrivs i informanternas utsagor och identifierar tre olika sätt att förhålla sig till den. Det första sättet är ett accepterande och bejakande. Det andra förhållningssättet är ett rent accepterande av traditionen där personen inte lägger vikt till traditionen, men inte heller försöker avsäga sig den. Detta förhållningssätt tolkas som ett uttryck om en önskan att inte binda sig själv till en dogm, eller ett visst sätt att arbeta, men fortfarande vara nära traditionen och kunna utnyttja den. Det tredje förhållningssättet, är att acceptera att det finns en tradition, men att ta avstånd från den.

Internet som undervisningsmetod medför både för- och nackdelar. Eleverna får arbeta med ett verktyg som engagerar dem och de lär sig att behärska ett kritiskt förhållningssätt. Samtidigt har elever ofta mer kunskap om internet än vad lärarna har vilket leder till att eleverna lär läraren. Vid användande av internet som undervisningsmetod krävs det att eleven utvecklar ett kritiskt förhållningssätt, vilket inte alltid sker då eleven lär läraren. Det huvudsakliga syftet med denna studie var att undersöka hem- och konsumentkunskapslärares användning av och attityder om internet som metod i sin undervisning. Genom användning av kvalitativa intervjuer som metod, visar resultatet från denna studie att lärarna menar att de använder internet som undervisningsmetod i flera olika moment, men att användandet samtidigt påverkas av skolans resurser, ledningens inställning till ämnet samt när de tog sin examen.

Studiens syfte är att undersöka hur några utvalda pedagoger i barnomsorgen beskriver att de hanterar och förebygger konfliktsituationer emellan barn och mellan barn och pedagoger. Vad upplever/bedömer pedagogerna vara orsaker som kan leda till konflikter? Hur förebyggs och löses konflikter? Vad har pedagogerna för barnsyn när det gäller konflikthantering? Metoden är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Fyra pedagoger med barnskötarutbildning eller förskollärarutbildning och som arbetar i barnomsorgen har deltagit. Resultatet visar hur respondenterna löser konflikter med domarroll, medling, avledning eller genom att avvakta och ge barnen tid att lösa konflikterna själva. Respondenterna uppfattar att barnen löser konflikter genom medling och avledning. Samtliga respondenter anser att konflikter är nödvändiga. Det viktiga är inte vilka metoder som används för att hantera konflikter. Det viktigaste är förhållningssättet, inte bara i konfliktsituationerna utan hela tiden.

“ADHD är som en snubbeltråd ungefär. Om man ser den är det lättare att låta bli att snubbla.”                                                                                                              Agneta Hellström   Citatet stämmer huvudsakligen in på vad denna studie behandlar. Vad säger litteraturen om hur vi bör behandla elever med ADHD och hur överensstämmer det med verkligheten? Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer kombinerat med en litteraturstudie som metod för denna studie. Studien visar att pedagogerna endast använder en liten del av de metoder som litteraturen behandlar och den större delen av litteraturens metoder lämnas oberörd av pedagogerna. I studien framkom också att pedagogerna uppger tillvägagångssätt som inte återfinns i behandlad litteratur, som samtal som metod för problemlösning.