Studiens syfte är att undersöka de yngsta barnens demokratiska rättigheter och deras rätt till delaktighet och inflytande över sin vardag i förskolan. Syftet är även att studera vilka faktorer som kan inverka på detta. Forskningsfrågorna är ställda utifrån dessa syften och handlar även om lärarens syn på delaktigheten och hur kommunikation sker mellan lärare och barn utifrån delaktighet och inflytande.

Syftet med detta examensarbete har varit att synliggöra betydelsen av material, miljö, samt pedagogers förhållningssätt har för de små barnens samspel. Vi belyser detta genom aktuell litteratur och kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger. De intervjuade valde att svara skriftligt, vilket de upplevde positivt, eftersom de då kunde tänka efter i lugn och ro, samt konsultera med kollegor. Analysen har skett genom att jämföra de utskrivna svaren med utvald litteratur inom området. I svaren från respondenterna har vi fått exempel på hur viktigt det är att uppmärksamma barnens samspel och framförallt hur viktig del pedagogen har, inte minst genom att avläsa barnens olika behov. Oavsett om det handlar om att utforma gynnsamma miljöer, göra observationer för att hitta fungerande rutiner, vara deltagande i samtal och diskussioner eller ta ett steg tillbaka för att endast observera när barnen löser olika situationer, så handlar det alltid om att pedagogerna måste vara vakna, närvarande och medvetna om att de är viktiga för skapandet av barns samspel. Vi har även fått exempel på vad pedagoger kan göra, säga och tänka på för att barnens samspel skall öka. Att dela in barnen i små grupper, samt att sporra barnen att ta hjälp av varandra, var svar som återkom.

Bakgrund: Att inte följa läkemedelsordinationer är ett utbrett problem, då det visat sig att uppskattningsvis hälften av alla patienter tar de läkemedelsdoser som föreskrivits. Orsakerna till den bristande läkemedelsanvändningen är flera, vilket kan resultera i allvarliga konsekvenser såsom oförutsägbara biverkningar, uteblivna behandlingsresultat och skador på kroppens organ. Då sjuksköterskan har en nära kontakt med patienten och ansvarar för att främja patientens hälsa och välbefinnande, är en av uppgifterna att förhindra den bristande följsamhet som råder. Syfte: Syftet är att beskriva vilka strategier sjuksköterskan kan tilllämpa för att öka patientens förmåga till att följa en läkemedelsordination. Metod och studiedesign: Genom en systematisk litteraturstudie har relevant material insamlats i databaserna CINAHL, PubMed och The Cochrane Library samt sökmotorn ELIN@Mälardalen och bibliotekskatalogen LIBRIS. Resultat: Flera praktiska och teoretiska interventioner finns att tillgå och sjuksköterskans uppgift att kartlägga patientens inställning och uppfattning till läkemedel och sjukdom, för att vidare kunna förmedla individuellt anpassad information. Därmed ökar sannolikheten att en ordination följs och följdaktligen också att behandlingsresultatet förbättras. Slutsatser: Flera strategier för att sjuksköterskan ska kunna öka patientens följsamhet till läkemedelsordinationer existerar, och det gäller för sjuksköterskan att anpassa de individuellt efter patientens behov.

Många teoretiker tycks vara överens om att leken spelar en grundläggande roll i förskolebarnens utveckling. Att leken ska genomsyra hela förskolans verksamhet är något som är väl förankrat i läroplanen. Det gäller också ämnet matematik som även inrymmer en rad strävansmål. Jag upplever att vår förskolemetodik verkar bristfällig när det gäller lek sammankopplat till inlärning. Det finns tydliga intensioner om vad som ska främjas hos barn och riktningar att sträva mot, vilket gör att pedagogerna får en betydande roll i barns utveckling. Arbetets syfte blir därför att undersöka om pedagoger i förskolan använder sig av leken som ett pedagogiskt verktyg för matematikinlärning. En intervjustudie har gjorts med fem pedagoger från olika förskolor. Resultatet av min undersökning visar att alla pedagoger uttryckte hur viktig matematiken är i förskolan och att den utgör en naturlig del i alla situationer som när barn dukar, klär på sig, delar ut frukt osv. Att sammankoppla lek och matematik blir det som skiljer pedagogerna åt. Vissa pedagoger anser att lek är nödvändigt för att barn ska lära sig matematik, medan andra anser att barn automatiskt lär sig matematik eftersom den finns runt omkring oss i vardagen.

Syftet med denna undersökning var att via en kvalitativ forskningsmetod med hjälp av semistrukturerade intervjuer belysa värdegrunden och dess betydelse för skolans verksamhet utifrån ett lärarperspektiv; vilken innebörd ger lärare värdegrunden, hur konkretiserar lärare värdegrunden samt vilka förutsättningar och hinder finns i lärarens arbete med värdegrunden. Undersökningen visar att då lärare ger begreppet olika innebörder försvårar det arbetet med att hitta ett gemensamt förhållningssätt. Som lärare arbetar man med värdegrunden genom att måna om den sociala miljön och genom att till viss del integrera den i undervisningen. Undersökningen visar dock att lärare inte planerar in kontinuerligt värdegrundsarbete och att det saknas formulerade mål för hur arbetet ska se ut. Det största hindret i värdegrundsarbetet anser lärare vara brist på tid för samtal och reflektion med kollegor vilket gör att de har svårt att nå konsensus. En förutsättning för ett framgångsrikt värdegrundsarbete och för att nå en gemensam ståndpunkt är att det finns en bra kommunikation mellan lärare och skolledning.

I examensarbetet har vi genom utnyttjande av verksamma pedagoger fördjupat våra kunskaper och erfarenheter kring hur man kan verka för en jämställd förskola. Syftet var att synliggöra hur pedagogerna utifrån deras pedagogiska roll aktivt kan verka för en jämställd förskola. Vi utförde en kvalitativ undersökning genom semistrukturerande intervjuer med verksamma pedagoger inom förskolan. Intervjuer med barn utifrån en bild utfördes för att synliggöra deras uppfattningar kring pedagogernas förhållningssätt, bemötande och hur det påverkar dem, slutligen utfördes det deltagande observationer. Enligt pedagogerna arbetar de inte medvetet med jämställdhet inom förskolan. De är inte medvetna om deras förhållningssätt, bemötande och påverkan på barnen i arbetet med jämställdhet. Slutsatsen av undersökningen som vi utförde är att förskolan ska verka för en jämlik jämställdhet i förskolan. Detta genom att individuellt och gemensamt diskutera och reflektera kring genusperspektiv för att skapa en gemensam syn och ett gemensamt arbetssätt som verkar för en jämlik jämställdhet i förskolan.

Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur tre pedagoger på en Montessoriskola i år F-1 arbetar praktiskt för att individualisera undervisningen. Vi ville även ta reda på vilket förhållningssätt en lärare kan ha till eleven och vilka verktyg den kan använda då den individualiserar undervisningen. Vi använde oss av en kvalitativ metod då vi ville förstå och urskilja olika handlingsmönster hos de pedagoger vi intervjuade och observerade. Detta för att få så personliga och redogörande svar som möjligt kring hur de individualiserar undervisningen i praktiken. Litteraturen som ingår i studien redogör för Montessoripedagogikens grundtankar och dess syn på lärarens roll samt forskning kring vilket förhållningssätt en lärare kan inta vid olika individualiseringsformer. Vi har även tagit del av hur läroplanen Lpo 94 och den individuella utvecklingsplanen behandlar begreppet individualisering samt redogör för kritik som berör Montessoripedagogiken och individualisering. Våra resultat pekar på att pedagogerna på Montessoriskolan använder sig av flertalet individualiseringsformer och att förhållningssättet mellan lärare och elev varierar beroende på detta. Vår studie visar att ett individualiserat arbetssätt inte enbart betyder att låta eleven arbeta enskilt utan att det istället handlar om att anpassa innehållet i undervisningen utefter varje enskild elevs behov. Vi kunde genom vårt empiriska material se att pedagogerna la stor vikt vid att lära känna varje elev, att miljön ska vara tilltalande och att det i alla ämnen ska finnas ett anpassat och rikligt material. Verktyg som pedagogerna använde för att kunna individualisera undervisningen såg vi främst var den individuella utvecklingsplanen, elevens egen planering, observationer samt kommunikation. Vi kunde se att pedagogerna utgick från Lpo 94 och att de anpassade Montessoripedagogiken till de krav som ställs på skolan idag.

Syftet med denna studie är att undersöka hur nyanlända invandrarbarn har det i skolan och hur lärarna arbetar med dem. Jag utgår från lärarens perspektiv i mitt arbete. Jag har använt mig av en kvalitativ ansats som metod, för att få en djupare förståelse av nyanlända flyktingbarns situation i skolan. Den empiri jag har använt har erhållits från kvalitativa intervjuer. Jag har genomfört tre halvstrukturerade intervjuer. Tidigare forskning visar att från ett monokulturellt perspektiv där lärarna undervisat utifrån svenskhetens referensramar, värderingar och mål, trots att det har funnits mångkulturella elever i klassrummet, har man nu kommit fram till att en skola med många elever med multietniska bakgrunder bör innehålla ett annat pedagogiskt arbetssätt som utgår mer från elevers olikheter. Detta mångkulturella perspektiv, där man undersöker hur lärarrollen går och bör gå hand i hand med mångkulturell skolutveckling, är en ny gren i forskningen. Ett nytt pedagogisk begrepp har tillkommit vilket är interkulturellt lärande, det tolkas som en mång- och ömsesidig process där individer lär sig att vara öppna och acceptera varandras kulturer. Interkulturell pedagogik tolkas även som ett förhållningssätt i undervisningen vilket genomsyrar lärarens arbete med nyanlända flyktingbarn. Forskning visar även att många flyktingbarn har upplevt våld och trauma på ett eller annat sätt. Många av dessa människor sitter bakom en skolbänk någonstans i landet. Olika metoder och arbetssätt behövs för att hjälpa dessa elever som lider av hemska erfarenheter. Dessa metoder har sin utgångspunkt i den interkulturella pedagogiken.   I min undersökning visar det sig att många nyanlända barn har olika erfarenheter från hemlandet. Några har varit med om hemska upplevelser, trauman och aldrig gått i skolan. Det förekommer även analfabetism bland elever och föräldrar. Lärarens synsätt på de olika kulturerna är att alla ska behandlas lika och undervisas på ett sådant sätt som passar alla. Eleverna måste lära sig att acceptera varandras kulturer. Det jag fann mest intressant i min undersökning var en viss folkgrupps syn på muslimer och andra kulturer. Där fann jag en hierarki och statusskillnader mellan grupper som jag inte visste kunde uppstå. Detta skulle kunna vara en intressant aspekt för vidare forskning.

Abstrakt Syftet med arbetet var att undersöka hur pedagoger i förskola, förskoleklass och skola förhåller sig till lek och lärande. Vi ville även undersöka om pedagogernas förhållningssätt till lek och lärande skiljer sig åt i de olika stadierna, förskola, förskoleklass respektive skola. Vi gjorde en kvalitativ intervjustudie med pedagoger i förskolan, förskoleklass samt skolan, intervjuerna spelades in med diktafon. Vi har fördjupat oss i litteratur gällande ämnet lek och lärande. Undersökningen visar att samtliga pedagoger är medvetna om lekens betydelse för lärandet, men att det finns variationer i hur pedagogerna använder sig av lek i lärandet mellan de olika stadierna. En viktig faktor som framkommit är att pedagogens individuella uppfattning om lek och lärande har en betydande roll för barnens kunskapsinhämtning.

I det här examensarbetet har en guide för hur Eskilstuna Energi och Miljö bör förhålla sig språkligt till sina kunder tagits fram. Genom textanalyser och intervjuer med kunder och personal har det definierats vilka de språkliga problemen i texterna är och varför de uppstår. Med avstamp i förundersökningen och med stöd av teorier inom stilistik, informations- och textdesign, kommunikation, hermeneutik och lättläst, har därefter en språkguide utformats som ska fungera som ett hjälpmedel för de som skriver texter avsedda för privatkunder. Där igenom kan läsbarheten och läsvärdet höjas på deras texter i framtiden.