Malmö högskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk påbyggnadsutbildningVårterminen 2006-05-06Kihlberg, Elisabet. (2006). Bemötande – pedagogens redskap att styra problembeteenden i vardagen. (Treatment – the teacher’s everyday tool to control problem behaviour.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med mitt arbete var att undersöka pedagogers, år F – 3, medvetenhet om betydelsen av deras egna bemötande, för hur barn med problembeteenden fungerar i klassrum och fritidshem. Jag har arbetat utifrån fem frågeställningar som berört betydelsen av personlig utveckling för att utöva ett professionellt arbete, betydelsen av pedagogens egna medvetenhet om sitt bemötande av barn och vilka konsekvenser ett icke medvetet bemötande kan få för både barn, pedagog, arbetslag och barngrupp. Vidare har jag ställt mig frågan hur pedagoger kan bli medvetna om sitt bemötande och vilken betydelse pedagogens engagemang har i sin yrkesroll för bemötande av barn.I teoridelen har jag försökt ge en inblick i Bronnfenbrenners utvecklingsekologiska modell för synen på barns utveckling i ett helhetsperspektiv. Litteraturgenomgången beskiver en kort historisk tillbakablick på hur samhällets syn speglats i bemötandet av barn i skolan genom tiden. Litteraturkapitlet i övrigt fokuserar på pedagogers bemötande av barn. Med hjälp av enkät har jag genomfört en undersökning utifrån mitt syfte.Sammanfattningsvis visar min undersökning att inom mitt urval förefaller pedagoger vara medvetna om sin egen betydelse för barns utveckling, dock finns utrymme för att öka pedagogers medvetenhet om att även deras yrkesroll påverkas av deras privatliv, vilken jag menar färgar deras dagsform.Nyckelord: Bemötande, FörhållningssättElisabet KihlbergBjörkgatan 4234 31 LommaHandledare: Sten-Sture OlofssonExaminator: Elsa Foisack / Treatment - the teacher´s everyday tool to control problem behaviors

Syftet med denna undersökning var att öka kunskapen om hur förskolepersonal på två olika förskolor på två olika kommuner resonerar kring anmälningsplikten. Genom att utgå ifrån en kvalitativ metod har vi valt att använda oss av fokusgruppsintervjuer på två olika förskolor. I undersökningen framkom det att arbetet kring anmälningsplikten varierar beroende på förskolepersonalens tolkning av anmälningsplikten. Resultatet visar att kunskapen brister kring ämnet hos förskolepersonalen, samt att de resonerar olika beroende hur självklara misstankarna är när omsorgen sviktar.

Syftet med studien är att undersöka och synliggöra vad som innefattar ett professionellt förhållningssätt i en mångkulturell förskola, samt hur förskollärare arbetar för att vidareutveckla ett sådant förhållningssätt. Som metod har semi-strukturerade intervjuer genomförts med åtta verksamma förskollärare. Att inneha ett professionellt förhållningssätt i en mångkulturell förskola omfattas av att: arbeta utifrån förskolans läroplan, använda språket som verktyg för kommunikation, vara etisk medveten och ha öppenhet för kulturell mångfald, samt kunna använda olika verktyg för att tillämpa kunskap i förskollärarprofessionen. Av studien kan slutsatsen dras att ett professionellt förhållningssätt i en mångkulturell förskola, omfattas av att arbetet bedrivs i enlighet med intentionerna i förskolans läroplan, och att det krävs kunskap, erfarenhet och kompetensutveckling för att kunna vidareutveckla detta.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

Forskning tyder på att den professionella relationen är betydelsefull för resultatet av en insats inom socialt arbete och att det finns många olika faktorer som den professionella måste förhålla sig till. Syftet med denna studie är att undersöka yrkesverksamma socionomers uppfattning om den professionella relationen, samt hur man som professionell kan förhålla sig i relation till klienter som saknar ett brett social nätverk. Fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med socionomer som arbetar på Hem för vård och boende samt stöd- och utslussningsboende för ensamkommande barn. Det insamlade materialet har strukturerats utifrån Grounded Theory för att därefter analyseras hermeneutiskt. Studien har mynnat ut i en modell som synliggör den avvägning socionomen måste göra mellan att delge eller inte delge i relation till klienten. Det är intervjupersonernas uppfattning att det är professionellt att vara personlig men inte privat i relation till klienten. Studien visar att det är viktigt att den professionella lyckas balansera mellan att delge eller att inte göra det på ett sådant sätt att det gynnar kontakten med klienten och bevarar den professionellas integritet. En av studiens tydligaste slutsatser är att socionomen ständigt bör reflektera över sitt förhållningssätt och behålla fokus på klientens behov i den professionella relationen.

Syftet för denna studie har varit att undersöka verksamma fritidslärares syn på hur man kan motverka utanförskap och hitta faktorer som främjar barns delaktighet i sociala sammanhang. Underlaget kommer ifrån kvalitativa intervjuer av fem verksamma fritidspedagoger fördelat på tre skolor. Med tre forskningsfrågor: Vad anser fritidslärare motverkar utanförskap? Vilka faktorer anser fritidslärare kan påverka och främja barns delaktighet i sociala sammanhang? Vilka forum anser fritidslärare kan främja barns uttrycksförmåga? Resultaten har visat på fritidspedagogens ambitioner om att arbeta för ett positivt, tryggt och öppet klimat. I första hand etablera en nära relation för att kunna prata med barnet och veta vad utanförskapet handlar om. Här är dokumentationsformen sociogram att föredra för att synliggöra dolda mönster och således utanförskapets orsaker. Fritidspedagogen kan även ha en dialog med arbetslaget och med övriga samverkansparter. Med ens förhållningssätt av att aktivt observera barngruppen och med verksamhetsplaneringar förankrade i värdegrunden kan man bygga för att bredda barns sociala erfarenhetsfront. Ett socialt lärande som hör fritids till. Forskning, främst identitetsteorin, har visat att med berikade möjligheter till sociala interaktioner, där barn blir bekräftade för vilka de är, stärker barns självkänsla. Bekräftandet gör också att individen tenderar att bibehålla de sociala relationerna där bekräftelse sker. Därför är det viktigt att arbeta efter ett accepterande gruppklimat och medvetandegöra vilka normer som finns. Arbeta efter ett klimat där alla blir lyssnade på, vilket är speciellt viktigt för att förhindra att barn ska hamna i en gråzon och uppleva utanförskap. För en fritidslärare att klara se och ge sig tid att lyssna för att barn ska synas och komma till tals, behövs det mer resurser i form tid och personalfördelning för att detta genuint kan ske.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolepedagoger i samtal med varandraframställer dokumentationen som görs i verksamheten och barns delaktighet idokumentationsarbetet. Två fokusgruppsamtal genomfördes tillsammans med pedagoger fråntvå förskolor, där ljudupptagning användes för att samla in det empiriska materialet. Studienutgår från det socialkonstruktionistiska perspektivet och diskurspsykologi används för attanalysera kommunikationen. Detta med avsikt att få en djupgående analys kring vilkaförhållningssätt som verkar ligga till grund för pedagogernas resonemang i samtalen, och vaddessa kan innebära för barns delaktighet i dokumentationsarbetet. Resultatet visar att detgenomgående uttrycks varierande förhållningssätt till dokumentation och barns delaktighet iden. Beroende på pedagogernas barnsyn och hur de förhåller sig till dokumentation,konstrueras dokumentationsarbetet på olika sätt. Dokumentation som framställs som ettverktyg för att utveckla verksamheten, möjliggör barns delaktighet betydligt mer, än i de falldär dokumentation görs för att man måste. Tid och intresse uttrycks vara aspekter sompåverkar barns delaktighet i dokumentationsarbetet och pedagogerna uttrycker varierandeförhållningssätt och strategier för att hantera dessa aspekter Det framställs en smal syn på vadbarns delaktighet i dokumentationsarbetet innebär, där delaktigheten karaktäriseras av attvälja och samtala kring bilder. Delaktighet framställs även som något som är beroende av vilka förmågor barnet har.

<p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>

<p>Syftet med denna studie är att ta reda på förskollärares syn på konflikter samt hur de säger sig hantera dem. Jag vill också undersöka vad de gör för att förebygga konflikter. Intervjuer med öppna frågor användes som metod för att söka svar på syfte och frågeställningar.</p><p>I studien framkommer att samtliga förskollärare har samma syn på konflikter och hanterar dem ungefär på samma sätt. Det viktigaste är inte att lösa konflikterna utan hur man bemöter barn i själva hanteringen. Att lyssna, vara tydlig och respektera barn är en förutsättning för en konstruktiv konflikthantering. En annan förutsättning är också att vara en god förebild. Att se över verksamhetens miljö och sitt eget arbetssätt är några av de sätt som kan förebygga konflikter.</p>

No description available.