Syftet med den här studien är att få en inblick i hur pedagoger i flerspråkiga förskolor förhåller sig till det flerspråkiga barnet i dess språkutveckling. De frågeställningar som ligger till grund för studien är följande: Vilken syn på det flerspråkiga barnets språkutveckling har pedagogen i förskolan? Hur är förskolans verksamhet ordnad för att stimulera och utveckla barnets språkutveckling? Hur genomför pedagogen i förskolan språkutvecklande aktiviteter i den dagliga verksamheten? För att uppfylla syftet och ta reda på frågorna har vi intervjuat och observerat fyra pedagoger i förskolan.   De resultat som framkommit visar att pedagogerna är mycket medvetna om frågor som rör flerspråkig utveckling och att stort utrymme för barnets modersmål ges vid de undersökta förskolorna.

Studie syftar till att belysa hur två förskolor arbetar med barns delaktighet och inflytande i den dagliga verksamheten. Jag har i min forskningsansats gjort observationer i verksamheten och tagit del av deras skrivna dokument som berör barns delaktighet och inflytande. Detta då jag fann det intressant att sätta det skriva utsagorna i relation till vad verksamheten praktiskt ger uttryck för. Studien lyfter bland annat fram fyra specifika situationer som sker mellan barn och pedagoger. Dessa situationer synliggör vilken påverkan pedagogernas barnsyn, bemötande och förhållningssätt har på deras utformingen av arbetet. I resultatet kan man också utläsa vilken påverkan förskolans miljö, regler, rutiner och traditioner har för barnets möjligheter och förutsättningar för ett reellt inflytande i vardagen

No description available.

Studiens syfte är att belysa pedagogers inställning och uppfattning om barns rollek i dagens förskola. Studien innehåller bl.a. ett historiskt perspektiv på förskolan, delar från förskolans styrdokument samt olika forskares syn på hur pedagogens förhållningssätt påverkar barns rollek. Uppsatsens olika frågeställningar handlar om vilken betydelse pedagogens roll och inställning har till barns rollek och om rolleken används som ett medvetet pedagogiskt verktyg. Undersökningen baseras på tolv intervjuer av förskollärare från fyra olika förskolor i mellan- Sverige. Resultatredovisningen består av en sammanställning av pedagogernas intervjusvar samt citat från dem. Utifrån resultatredovisningen för vi en diskussion samt jämför pedagogernas intervjusvar mot vad olika forskare anser om rolleken. Vi kan, efter genomförda intervjuer av pedagoger, konstatera att pedagogens förhållningssätt och inställning till barns rollek är av stor betydelse för barnen. Det har dock visat sig att pedagogernas förhållningssätt skiljer sig åt när det gäller sin egen roll i rolleken. Vissa av de intervjuade har själva valt att inta en mer passiv roll till barns rollek. Andra pedagoger menar att den vuxne är viktig för att rolleken skall utvecklas positivt. Utifrån resultatet anser vi att rolleken används av pedagogerna som ett medvetet pedagogiskt verktyg. Av vår studie kan vi dra slutsatsen att barns rollek har en mycket stor betydelse för både barn och pedagoger i dagens förskola.

Detta arbete är en kvalitativ studie som handlar om kommunikation på mångkulturella förskolor. Syftet med den empiriska undersökningen är att ta reda på hur förskollärare uttalar sig om den kommunikation som sker på mångkulturella förskolor. De frågeställningar studien utgår från är: På vilka olika sätt kan kommunikation komma till uttryck på en mångkulturell förskola? På vilka sätt stödjer och utvecklar pedagogerna kommunikation i en mångkulturell förskola? Insamling av materialet har skett genom semistrukturerade intervjuer vilka spelats in med diktafon och transkriberats. Resultatet från de intervjuer som gjorts diskuteras mot forskningsbakgrunden i vilken vi lyfter tidigare forskning inom relevanta områden för studien. Bland annat beskrivs här kommunikation, interkulturell kommunikation och förskolan som diskurs. Resultatet visar att pedagogens förhållningssätt och olika stöd är av stor betydelse för den kommunikation som sker på mångkulturella förskolor. Det framkommer även en medvetenhet från pedagogers sida att eventuella kommunikationssvårigheter är något som berör alla parter, även dem själva.

Syftet med studien är att redogöra för hur några förskollärare arbetar med och resonerar kring den mångkulturella förskolan samt hur de tar tillvara på mångfalden i verksamheten. Genom att genomföra fem kvalitativa intervjuer på fem olika förskolor, en med en förskolechef samt fyra intervjuer med sex förskollärare, har förståelsen ökat för hur arbetet i förskolor kan ta sig uttryck. Respondenternas tankar om vad som kännetecknar en mångkulturell förskola har också bidraget till en ökad förståelse. Resultatet av studien visar på att majoriteten av våra respondenter inte upplever sig arbeta på en mångkulturell förskola trots att det finns barn med annan etnicitet än svensk. Mångfald kan ses ur ett etniskt perspektiv men kan även omfattas av kulturella, religiösa och språkliga perspektiv. En tolkning kan då vara att alla förskolor är mångkulturella. Varje barn i förskolan är unik och har sin egen hemkultur och denna mångfald kan berika och vara positiv i en barngrupp. Men några förskollärare uttryckte en brist på etnisk mångfald vilket kan upplevas som ett hinder. Flera av respondenterna menar att förskolans mångkulturella uppdrag blir en större utmaning på de förskolor som inte har så många barn med annan etnicitet än svensk. I resultatet visar förskolechefen en vision om en jämnare fördelning av barn med annan etnicitet på kommunens förskolor. En vision som kan innebära att förskolor förmedlar en bild av vårt mångkulturella samhälle.

Syftet med studien var att ta reda på vilken syn pedagoger har om barns bildskapande i förskolan. I vår kvalitativa undersökning har vi intervjuat 7 pedagoger på olika förskolor. Av resultatet framkom att för barnen där de intervjuade pedagogerna arbetade var materialutbudet av liknande karaktär. Det materialet som barnen själva kunde förfoga över under dagen var papper, pennor och kritor, med andra ord material som var torrt. När det gäller det blöta bildskapande materialet blev resultatet av undersökning att dess placering inte alltid var synlig och åtkomlig för barnen. I vår frågeställning har vi intresserat oss för pedagogernas syn på hur bildskapande prioriteras i förhållande till den övriga verksamheten. I studiens teoretiska del framkom att det har skett en förändring över tid i förskolans läroplanstext samt att de inte lika tydligt och ingående berör den bildskapande verksamheten. I resultatet kan vi utläsa att det fanns en osäkerhet bland pedagogerna i deras tolkning över vad bildskapande aktivitet innebär utifrån läroplanen. Utöver osäkerheten visade resultatet av intervjusvaren en stor skillnad på vilket sätt bildskapande aktiviteter bedrivs efter läroplanen eller om det inte förekommer alls. Studien visade dessutom att pedagogerna tyckte att intresset och förhållningssättet var viktigt i barnens bildskapande, men utifrån resultatet framkom stora skillnader hur detta tog sig uttryck.

Syftet med vår undersökning är att belysa hur förskollärare tänker kring barns grovmotoriska utveckling i dag jämfört med för femton år sedan. Vi vill även skapa en förståelse för varför och hur en eventuell förändring har skett. Detta gör vi genom att fråga hur pedagogens förhållningssätt till barns grovmotoriska utveckling ser ut idag jämfört med för femton år sedan. Undersökningen följer kvalitativa forskningsmetoder med intervjuer under fysiska möten. Resultatet visar att grovmotorisk träning har ett mindre utrymme i förskolan i dag jämfört med för femton år sedan och det är främst tre faktorer som påverkar hur mycket det blir – tid, gruppstorlek och medvetenhet. Forskningen visar att en välutvecklad grovmotorik är betydelsefull för inlärningen. Enligt informanterna tillskrivs förskolan fler målformuleringar vilket innebär att fler uppdrag ska rymmas inom samma tid som förut och motoriken får ge vika. Fler barn skrivs in i grupperna vilket påverkar förutsättningarna för grovmotorisk träning i förskolan då lokaler och personaltäthet förblir detsamma. Pedagogernas medvetenhet påverkar mängden grovmotorisk träning i förskolans verksamhet. Det visar sig i den enskilda pedagogens intresse för motorik och rörelse och även dess syn på motorikens betydelse i leken. För att kunna delta och leka med en god självkänsla behövs en motoriskt säker kropp samt en god kroppsuppfattning. Till skillnad mot för femton år sedan, integrerar idag den medvetne pedagogen den grovmotoriska träningen i leken.

Vi hade arbetat på förskola i 20 respektive 2 år innan vi började studera till förskollärare. Under våra studier på Linnéuniversitet i Växjö har vi läst mycket om barns utveckling och lärande. Vi blev nyfikna på vilka kvalitéer förskollärare tycker är betydelsefulla för barns utveckling och lärande. Vad tror pedagogerna att barnen får med sig från sin tid på förskolan och vad har bar-nen fått med sig från förskolan? Denna studie grundar sig på fem intervjuer med pedagoger som alla har en utbildning som förskollärare och fyra barnintervjuer med barn födda 2004 och 2005. Vårt syfte är att vivill få syn på hur verksamma förskollärare i förskolan talar om barns utveck-ling och lärande samt undersöka vad barn som slutat förskolan för tre år sedan berättar om sin tid på förskolan. Resultatet av denna studie uppmärksammar att barnen kommer ihåg sina kam-rater och miljön. De kommer också ihåg mer konkreta saker som de har gjort i förskolan så som klättra i träd och gunga. Pedagogerna trodde att barnen skulle komma ihåg mer teoretiska saker barnen gjort. Vidare så pratar pedagogerna om att barnsynen, förhållningssättet, att vara en när-vande pedagog, planering, reflektering och miljön är viktiga kvalitéer för barns utveckling och lärande. Pedagogerna hoppades att barnen skulle uppleva tiden på förskolan som en rolig tid. Detta bekräftade barnen som var överensom att de hade haft en rolig tid på förskolan.

Syftet med vår kunskapsöversikt har varit att belysa den problematik som kan uppstå när kommunikationsängsliga elever förväntas delta muntligt i undervisningen. Vi har använt oss av metoderna databassökning och manuell sökning vilket har resulterat i sju vetenskapliga texter. Dessa texter har utgjort resultatet av vår kunskapsöversikt. Resultatet har visat att kommunikationsängsliga elever känner obehag inför att delta muntligt och orsaken till detta har visat sig vara oro och rädsla för att göra bort sig och hånas av sina klasskamrater. Resultatet har också visat att lärare har olika förhållningssätt till kommunikationsängsliga elever och att detta i många gånger grundar sig i lärares egna tidigare erfarenheter som kommunikationsängsliga elever. Fortsatt forskning skulle kunna undersöka om lärare prioriterar elevers muntliga deltagande eller elevers välmående i undervisningen. Även lärares strategier och metoder skulle kunna undersökas samt vilket resultat de får för kommunikationsängsliga elevers lärande och välmående.