Studiens syfte är att få ökad kunskap om förskolemiljöns betydelse och förskollärarens förhållningssätt till, och syn på små barns bildskapande i förskolan. Det är en kvalitativ undersökning där sju förskollärare på två olika förskolor i samma kommun i Norbotten intervjuats skriftligt via e-post. Studien utgår även ifrån den soiokulturella teorin som betonar samspel med andra som viktigt för barns utveckling och lärande. Resultatet visar att förskollärarna ser på bildskapande som vikigt för små barns lärande och utveckling. Förskollärarna menar att genom bildskapande för barn till exempel möjlighet att uttrycka sina tankar oh känslor samt möjlighet att utveckla sin fantasi, motorik, språk, och samspel. Det framgår även att förskollärarna anser att bra material, avsatt tid för skapande och insprirerande vuxna är viktigt och ger goda förutsättningar. Resultatet visar vidare att förskollärarna anser att pedagogers inställning styr vilka material barnen får ta del av.

Fysisk aktivitets viktiga roll på kroppsliga funktioner såväl fysiska som kognitiva har alltmer uppmärksammats under de senaste decennierna. Tidigare forskning visar att fysisk aktivitet inte enbart gynnar kroppen, hälsan och den motoriska utvecklingen, utan även bidrar till en ökad inlärning- och koncentrationsförmåga. Detta är en erkänd och etablerad slutsats som ett flertal forskare kommit fram till i sina undersökningar, vilket påvisas i vår tidigare forskning. Syftet med föreliggande studie är därför att undersöka de didaktiska val som förskollärare gör i samband med rörelseaktiviteter och i utformningen av förskolans miljö, vi har därmed fördjupat oss i hur och till vilket ändamål förskollärarna erbjuder barnen didaktiskt lärarledda rörelseaktiviteter och hur de ges möjlighet till fysisk aktivitet för att gynna både den motoriska och kognitiva utvecklingen. Vi har också fördjupat oss i om det finns någon didaktisk tanke kring miljöns utformning på förskolan ur ett rörelseperspektiv. Vi har i vår tidigare forskning således kommit fram till att det är i skolan och förskolans miljö som barnen erbjuds störst möjlighet till fysisk aktivitet och det är därför viktigt att pedagogerna erbjuder rörelse. Den metod vi har använt är intervju med förskollärare och genom dessa har vi tagit del av information som vi sedan analyserat. Analyserna har genomförts med hjälp av didaktiska grundbegrepp och vi har kommit fram till att det i vår studie förekommer olika förhållningssätt och arbetssätt hos förskollärarna. Inom förskolans verksamhet tenderar förskollärarna att göra medvetna men också omedvetna didaktiska val både inom de planerade lärarledda rörelseaktiviteterna men även inom miljöns utformning i förskolan. Studiens ändamål var inte att komma fram till en generell slutsats utan att få insikt i hur förskollärarna i vår studie arbetar för att möjliggöra, stimulera och tillgodose barns rörelsebehov och främja den motoriska och kognitiva utvecklingen utifrån förskolan och förskollärarnas didaktiska val gällande miljöns utformning och pedagogens lärarledda rörelseaktiviteter.

Denna studie syftar till att undersöka vilket förhållningssätt som finns bland förskollärare till lärplattan. Vilka möjligheter och hinder anser förskollärare att det finns i relation till yrkesrollen och barnen. Studien har sin utgångspunkt i en kvalitativ metod, där verksamma förskollärare har intervjuats. Det empiriska materialet har analyserats utifrån ett fenomenografiskt perspektiv där olika kategorier inom forskningsområdet framkommit. Under diskussionsavsnittet diskuteras vilka möjligheter och hinder som det anses finnas i relation till yrkesrollen och barnen. Denna studie visar att det anses finnas flera möjligheter med lärplattan i relation till barnen, samtidigt finns det en hel del hinder när det gäller den egna yrkesrollen. En av grunderna till att man såg fler hinder till yrkesrollen beror på att kunskap och kompetens inom området saknas och därför är utbildning högt efterfrågat.

Den arbetsrelaterade ohälsan inom vård och omsorg är ett växande problem. Behovet av att utveckla hälsofrämjande arbete inom vård- och omsorgssektorn är därför stort. Ett hälsofrämjande arbete utifrån ett salutogent förhållningssätt kan vara en effektiv metod och har potentialen att långsiktigt bidra till bättre hälsa bland anställda inom vård och omsorgssektorn. Denna studie har gjorts i uppdrag åt en vård- och omsorgsorganisation som arbetar utifrån ett salutogent perspektiv för att främja hälsa bland anställda. Syftet med denna studie var att undersöka vilka erfarenheter Hälsofrämjare inom en vård- och omsorgsorganisation har av att arbeta hälsofrämjande utifrån ett salutogent perspektiv. För att undersöka studiens syfte användes en kvalitativ datainsamlingsmetod med semistrukturerad intervju som teknik. Resultatet visar att Hälsofrämjarna upplever utmaningar i form av att lyckas motivera andra, att vara den som kommer in med nya infallsvinklar och idéer och att få andra att ändra sitt sätt att tänka och agera. Tid, ekonomiska resurser och att skapa sammanhållning bland personal som inte arbetar under samma tak, är andra aspekter som också uppfattas som utmaningar. Kommunikation, personalens delaktighet och hälsofrämjarnas egen känsla av KASAM (hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet), är av stor betydelse för att de ska lyckas med sin uppgift. / <p></p><p></p>

The teaching of Chinese in Sweden is a relatively new phenomenon. This essay investigates teachers of Chinese in Sweden and their attitudes and approach to the syllabus. A web based questionnaire was sent to teachers of Chinese throughout Sweden. The questionnaire was sent to 21 teachers, with a total of 13 teachers completing the questionnaire. This investigation contributes to the field of teaching Chinese by describing how teachers use the syllabus. The results indicate that the teachers use the subject aims and the core content in the syllabus when planning their lessons. The teachers also use the knowledge requirements to inform their students what they are required to do in order to obtain a certain grade. However, the teachers use the knowledge requirements in different ways and they do not consider them to be easily understood. As Chinese has recently become an established school subject throughout the country, further research is needed in order to improve the subject. / <p>Kinesiska</p>

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare talar om pedagogisk dokumentation i relation till verksamhetens utveckling. Studiens frågeställningar var; Vilka variationer av förhållningssätt gentemot pedagogisk dokumentation kommer till uttryck i förskollärares samtal? samt Hur samtalar förskollärare om den pedagogiska dokumentationens möjligheter eller hinder till att utveckla verksamheten? Den teoretiska utgångspunkten var socialkonstruktionism meddiskurspsykologisk metodologi för att analysera kommunikationen. Fem intervjuer genomfördes med förskollärare från olika förskolor. Intervjuerna spelades in via ljudupptagning. I resultatet framkommer flertalet variationer av förhållningssätt till pedagogisk dokumentation. Beroende på vilket förhållningssätt förskollärarna har konstrueras arbetet med pedagogisk dokumentation på olika sätt med olika syften. Det framkommer även att det ses som ett utvärderande verktyg men som samtidigt innebär många utmaningar och svårigheter. Dessa utmaningar och svårigheter kan bli till hinder för att pedagogisk dokumentation ska bidra med en utveckling av verksamheten.

Studiens syfte är att få kunskap om förskollärares uppfattning om reflektion tillsammans med små barn på som ännu inte har något verbalt språk. Hur reflekterar förskollärare med små barn utan verbalt språk och varför? Hur sker kommunikationen i reflektion mellan förskollärare och små barn utan verbalt språk? Vi har utgått från ett sociokulturellt perspektiv och använt oss av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med öppna frågor och personliga intervjuer. Frågorna ställdes till förskollärare som arbetar med reflektion med de yngre barnen i förskolan. Resultatet av studien stämmer till viss del överens med tidigare forskning som visar att reflektion i förskolan sker även om barn inte har verbalt språk. Det visar sig att barn som ännu inte har det verbala språket istället kommunicerar med kroppsspråk, ett språk som sker via ögonen, miner, tecken, ljud och rörelser. Resultatet visar också att förhållningssätt och olika verktyg har betydelse vid reflektion, likaså lyhördhet, barnsyn och miljö. I studien har det framkommit att barnens reflekterande över sitt eget lärande har betydelse. Genom att ge tillbaka lärandet och reflektera synliggörs barnens intresse och barnen utmanas vidare i sitt lärande.

Denna studie syftar till att öka kunskapen om inkludering i förskolan, samt hur detta begrepp uppfattas och tillämpas i ett antal förskolor i Sverige idag. Det är vidare att undersöka hur pedagoger ser på möjligheter och eventuella hinder med inkluderingsarbetet på förskolan. Studien vilar på en hermeneutisk grund då det i förskolan handlar om att tolka och förstå, vilket är samstämmigt med hermeneutikens grundtankar. I denna kvalitativa studie har semistrukturerade personliga intervjuer används för att samla in empiriskt material. Empirin har transkriberats och analyserats och teman har frambringats ur detta material. Resultatet av denna studie visar på att inkludering i förskolor är komplext och svårtolkat. Det är ett ord som inte finns med naturligt i förskolan, trots att samtliga pedagoger som intervjuades var överens om att de bör arbeta inkluderande i förskolan. Denna studie visar också att läroplanen har indikationer på att ett inkluderande arbetssätt bör tillämpas trots att detta inte står ordagrant i läroplanstexten. Pedagoger inom förskolan har för lite kunskap för att kunna möta alla barns olikheter visar denna studie. Det finns dock lösningar på detta, och denna kunskap skulle kunna ökas genom att begreppet lyfts mer och bringar samtal inom verksamheter, så att förskolan står på en gemensam grund vad gäller förhållningssätt och barnsyn. Förskolan är en flexibel arena som är i ständig förändring där pedagoger gör små och stora anpassningar efter rådande omständigheter. Trots att förskolan har stora möjligheter att förändra och anpassa, så att inkludering av alla barn blir möjlig, vittnar personal om att det är för dåligt anpassade lokaler i många förskolor idag. Det finns inte heller tillräckligt med resurser för att kunna dela barngrupperna, vilket är en lösning till att arbeta inkluderande enligt pedagogerna i denna studie.

Denna studie syftar till att undersöka och analysera lågstadielärares förhållningssätt till teknikundervisning. Forskning tyder på att det finns olika typer av teknikundervisning och att teknikundervisningen går till på olika vis internationellt. I Sverige har teknikämnet nyligen blivit ett självständigt ämne med egna tilldelade timmar. Däremot finns ingen gedigen grund att stå på eftersom ämnet är så pass nytt i skolans historia och det är svårt att veta hur undervisningen ska gå till. Samtidigt är teknikutveckling något som ständigt prioriteras i samhället. Studien grundas på observationer av sex lågstadielärares undervisning i teknik eftersom det tidigare identifierats en avsaknad av studier med observationer som metod. Som komplement till observationerna är även intervjuer gjorda med respektive observerad lärare. Som ramverk för analys är ett antal faktorer identifierade ur tidigare forskning. Dessa faktorer synliggör lärares förhållningssätt till teknikämnet. I studien undersöks hur ofta förekommande faktorerna är och på så vis tydliggörs förhållningssättet i teknikundervisningen. Resultatet visar att deltagande lärare känner positivt inför teknikundervisningen. I analysen av observationerna framgår det att lärarna mestadels centrerar undervisningen kring eleverna genom att interagera med dem i undervisningen. Detta ger plats för att undervisa undersöknings- och problembaserat och på så vis engageras eleverna. I observationerna synliggjordes att introduktioner till största del är lärarcentrerade. Detta visar att lärarna har en benägenhet att utgå från sig själva vilket kan härledas till osäkerhet inför teknikundervisningen. I intervjuerna uttrycker lärarna inga svårigheter inför en omstyrning av teknikundervisningen. Det framgår också att lärarna inte känner några svårigheter inför att utgå från elevernas behov och intresse. Däremot uppvisar deltagande lärare en viss mån av osäkerhet kring ämneskunskaper.

Förskolan, en plats för utveckling och lärande i en social miljö tillsammans med andra barn. Forskning belyser dock att flera barn befinner sig utanför en kamratkonstellation. Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse för förskolepersonals uppfattningar om kamratrelationer i förskolan i förhållande till barns utveckling och lärande. Barns kamratrelationer skildras ur olika synvinklar i forskning, från att vara grunden i barns lärande till att inte ha så stort värde. I studiens resultat riktas uppmärksamhet mot förskolepersonals olika uppfattningar och strategier för barns relationsskapande, både i strukturerat som ostrukturerat innehåll. Arbetet med barns kamratrelationer kräver mångsidiga strategier för att finna det som passar det individuella barnet. Arbetet behöver förändras och utvecklas utifrån den befintliga barngruppen.