Ensamkommande barn och ungdomar har kommit att bli ett aktuellt ämne i Sverige sedan en tid tillbaka. Det anses därför väsentligt att undersöka hur kommunerna, som har det yttersta ansvaret över dessa, arbetar, samt barnens och ungdomarnas upplevelser av detta. I studien har man valt att inrikta sig till Skellefteå kommun, som är en av Sveriges största mottagningskommuner av ensamkommande barn och ungdomar. Syftet med studien är att belysa hur ensamkommande ungdomar, över 18 år, beskriver sina upplevelser och erfarenheter av att ha bott på olika boendetyper i Skellefteå kommun, samt ta reda på hur personalen uppfattar och beskriver arbetssättet med målgruppen. I studien har man valt att använda sig av en kvalitativ forskningsmetod i form av en fokusgruppsintervju och två enskilda semistrukturerade intervjuer. Empirin analyserades med hjälp av en innehållsanalys och teorierna; anknytningsteori, symbolisk interaktionism samt salutogent och lösningsfokuserat förhållningssätt. Utifrån empirin kunde det konstateras att ungdomars upplevelser och erfarenheter överlag varit positiva och att personalen bedriver sitt arbete utifrån teorierna salutogent och lösningsfokuserat förhållningssätt, dock görs detta till viss del utifrån skilda tolkningar av teorierna.

Den arbetsrelaterade ohälsan inom vård och omsorg är ett växande problem. Behovet av att utveckla hälsofrämjande arbete inom vård- och omsorgssektorn är därför stort. Ett hälsofrämjande arbete utifrån ett salutogent förhållningssätt kan vara en effektiv metod och har potentialen att långsiktigt bidra till bättre hälsa bland anställda inom vård och omsorgssektorn. Denna studie har gjorts i uppdrag åt en vård- och omsorgsorganisation som arbetar utifrån ett salutogent perspektiv för att främja hälsa bland anställda. Syftet med denna studie var att undersöka vilka erfarenheter Hälsofrämjare inom en vård- och omsorgsorganisation har av att arbeta hälsofrämjande utifrån ett salutogent perspektiv. För att undersöka studiens syfte användes en kvalitativ datainsamlingsmetod med semistrukturerad intervju som teknik. Resultatet visar att Hälsofrämjarna upplever utmaningar i form av att lyckas motivera andra, att vara den som kommer in med nya infallsvinklar och idéer och att få andra att ändra sitt sätt att tänka och agera. Tid, ekonomiska resurser och att skapa sammanhållning bland personal som inte arbetar under samma tak, är andra aspekter som också uppfattas som utmaningar. Kommunikation, personalens delaktighet och hälsofrämjarnas egen känsla av KASAM (hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet), är av stor betydelse för att de ska lyckas med sin uppgift. / <p></p><p></p>

Förväntat kunskapsbidrag: Genom tidigare forskning och beprövad erfarenhet har arbetet med EHM- modellen visat sig ha positiva effekter på hur skolan kan arbeta med hälsofrämjande och förebyggande insatser. I detta arbete har specialpedagogerna en stor och betydande roll. Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att bidra med kunskap kring hur specialpedagogernas roll kan utveckla skolans hälsofrämjande och förebyggande uppdrag genom att arbeta med elevhälsomöten (EHM). På vilket sätt anser specialpedagogerna att deras kompetens tas till vara genom arbetet med EHM? och på vilket sätt bidrar specialpedagogernas arbete till EHM:s uppdrag att arbeta hälsofrämjande och förebyggande? Teori: I analysen av denna studie, kommer systemteorin att användas som en övergripande teoretisk ram. Enligt Öquist (2018) är systemteorin inriktad på att analysera och förstå komplexa system och de dynamiska relationerna mellan deras olika komponenter. Metod: Studien är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in empirin. Urvalet består av sex specialpedagoger från olika delar av Sverige. Resultaten analyseras utifrån tematisk analys. Resultat: I resultatet har det framkommit två huvudteman. Dessa teman är hälsa inom EHM och specialpedagogens roll inom EHM. Inom temat hälsa kom följande rubriker upp: hälsofrämjande och förebyggande arbete, tidsbrist och stress, patogent och salutogent 4 förhållningssätt. Inom specialpedagogernas roll kom följande tema upp; specialpedagogisk kompetens, tvärprofessionella team och samarbete, specialpedagog och speciallärare i verksamheten. När skolor arbetar hälsofrämjande och förebyggande genom EHM är det främst för att gynna elevens och gruppernas utveckling. Det är viktigt att skolorna har en organisation som är så pass anpassad så att inga elever ska behöva känna att det inte fungerar. De flesta av specialpedagogerna beskriver att arbeta förebyggande är att arbeta på ett övergripande plan genom att förbereda eleverna för händelser eller situationer. Det kan vara händelser eller situationer som har hänt tidigare till exempel konflikter. De flesta av specialpedagogerna har med hjälp av EHM-modellen gått från att arbeta utifrån ett patogent förhållningssätt till att arbeta utifrån ett salutogent förhållningssätt. Genom att arbeta med EHM har också fokus ändrats från ett individ- till grupperspektiv. Specialpedagogerna menar att de olika professionerna som ingår i ett EHM bidrar alla med sin kunskap. Professionerna besitter olika kompetenser och genom att se situationer ur olika synvinklar kan de lättare hjälpa varandra och komma fram till olika lösningar. Specialpedagogiska implikationer: Resultatet i studien visar att specialpedagogerna har en betydande roll både i och utanför arbetet med EHM. Specialpedagogernas roll och kompetens påverkar många i skolans värld. Det är därför viktigt att ta vara på specialpedagogernas kompetens genom att hen får rätt förutsättningar för sitt arbete. Många av specialpedagogerna i studien anser att tid är en bristvara i arbetet med EHM och att de har för få tillfällen under terminen att arbeta med EHM. Det är därför en förutsättning för specialpedagogerna att de ges tid av sin rektor att arbeta med EHM och att arbetet på EHM mötet är organiserat och strukturerat. Resultatet visar att det är viktigt med utvärderingar och uppföljningar av arbetet med EHM för att pedagogerna ska kunna förändra det som inte fungerar. Det är också ledningens ansvar att visa att EHM är ett viktigt arbete på skolan. Detta kan göras genom att berätta om EHM arbetet för vårdnadshavare, elever och andra skolor.

Lärares kompetens är avgörande för att kunna bedriva god undervisning för elever i svårigheter, men överlag är kunskapen låg när det gäller elever med språkstörning. Vårt syfte med denna studie har varit att utifrån ett sociokulturellt perspektiv beskriva olika yrkesgruppers uppfattningar om språkstörning men också att lyfta fram hur en språk- och kunskapsutvecklande undervisning kan se ut för eleverna. Ytterligare ett syfte har varit att fokusera på framgångsfaktorer som kan bidra till att elever undviker skolmisslyckanden. Vi har valt att skriva en kvalitativ uppsats eftersom vi ville få fatt på uppfattningar som olika yrkesgrupper såsom; speciallärare, logopeder och talpedagoger har. Vi genomförde vår undersökning genom grupp/parintervjuer och observationer. Vi valde att göra ett strategiskt urval då vi ville möta olika yrkesgrupper som hade stor erfarenhet av vårt intresseområde. Därför besökte vi två tal- och språkklasser. Vi intervjuade även personer som driver ett projekt för att hitta hållbara metoder som gynnar elevgruppen. Deltagarna beskrev elevgruppens svårigheter med språket som svårt med språkförståelsen, uttal, litet ordförråd, ordmobiliseringssvårigheter, litet arbetsminne och behov av struktur. De poängterade att en anpassad undervisning är viktig och de genomför den med hjälp av ord- och begreppsförklaringar, ger eleverna förförståelse, repetition och bildstöd. De framgångsfaktorer som deltagarna framhöll var vikten av repetition, goda relationer och ett gott samarbete kollegor emellan. Det sociokulturella perspektivet genomsyrar vår studie på så sätt att samspel är viktigt för att lärande ska ske och detta syns på organisationsnivå, gruppnivå och individnivå. Även känslan av sammanhang [KASAM]blir synligt genom att deltagarna gör undervisningen begriplig genom mycket bildstöd, gör den hanterbar genom relationerna och slutligen meningsfull genom samspelet.

Syftet med studien är att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv belysa hur några elever med hörselnedsättning upplever sin situation och hur lärmiljöer kan påverka inlärning. Vårt intresse inriktar sig mot delaktighet, framgångsfaktorer, arbetsro, trygghet, socialisation och ett salutogent förhållningssätt men också vilken roll det fysiska rummet med den tekniska utrustningen utgör. För att undersöka detta har tre intervjuer genomförts ur ett fenomenologiskt perspektiv. Två intervjuer sett ur elevperspektiv och en intervju med en hörselpedagog. Utifrån ett relationellt perspektiv har intervjuerna analyserats med stöd av Vygotskijs och Antonovskijs tankar med inriktning mot goda lärmiljöer generellt och hur elever med hörselnedsättning kan känna delaktighet ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Analysen visar att tre temaområden, fysiska rummet, teknisk utrustning och delaktighet är återkommande som framgångsfaktorer för elever med hörselnedsättning. Vi ser också att respondenternas upplevelser bekräftas av hörselpedagogen som har mångårig erfarenhet av att främja anpassade lärmiljöer för elever med hörselnedsättning. I diskussionen lyfter vi tankar om hur vår studie kan gynna fler elever ur ett salutogent perspektiv. Vi vill framförallt framhålla ljudmiljön som den mest betydelsefulla framgångsfaktorn för att skapa en god lärmiljö för alla elever, men i synnerhet för elever med hörselnedsättning. Studien pekar också på att pedagogens kunskap om en hörselnedsättnings konsekvenser och förhållningssätt är avgörande för elevens möjligheter för lärande och socialt mående. Med stöd av intervjuer, forskning och litteratur vill vi hävda att den fysiska miljön behöver anpassas för att kompensera för elevens behov, vilket även hörselpedagogen och respondenterna menar. Eleverna i studien uttrycker att det är viktigt att värna om individens integritet. De vill känna sig delaktiga i vad som informeras kring deras hörselnedsättning, vilket hörselpedagogen betonar blir allt viktigare ju äldre eleven blir. Eleven är själv expert på sin situation och en betydande framgångsfaktor är att ha en dialog med eleven.

Abstrakt:Samhället är under ständig utveckling vilket innebär en anpassning och omställning på arbetsplatserna. Detta medför krav på prestation och effektivitet vilket kan sätta det mänskliga förutsättningarna i andra hand. Inom vård och omsorg har den psykiska ohälsan ökat bland personalen vilket i sin tur kan påverka brukarnas välbefinnande. Ledarskapet präglas av denna samhällsutveckling och har samtidigt ett genomgripande ansvar för både personalens och brukarnas välbefinnande och att främja den psykosociala arbetsmiljön. Ett salutogent ledarskap där chefen reflekterar över vad som gör situationen begriplig, hanterbar och meningsfull för personalen är kvalitéer som uppges ska skapa förutsättningar för personalens välbefinnande och känsla av sammanhang i arbetslivet. Syftet med denna studie är således att undersöka hur chefer i verksamheter inom LSS (Lagen om stöd till vissa funktionshindrade) beskriver upplevelsen av sitt ledarskap och förhållningssätt till personalen och brukarna utifrån ett salutogent förhållningssätt. Studien utgår ifrån den kvalitativa metoden semi-strukturerade intervjuer där fem chefer inom LSS-verksamheter har intervjuats. Empirin har analyserats med hjälp av tidigare forskning om ledarskap men också utifrån olika ledarskapsteorier och då huvudsakligen Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM) som är grundkonstruktionen i ett salutogent ledarskap. Resultaten visar på att chefernas ledarskap framställs till att inta olika ledarskapsstilar och handlingssätt. Utifrån det beskrivna förhållningssättet så går det att identifiera salutogena kvalitéer och ett salutogent ledarskap men det går även att identifiera emotionella kvalitéer som genom forskning definierar socialt ledarskap. / Abstract:The society is under constant development, which means adaptation and conversion in the workplace. This implies performance and efficiency, which can put human conditions in second hand. In healthcare, mental health has increased among personnel, which in turn can affect the well-being of the care-users wellbeing. Leadership is characterized by this development of society, and has at the same time a fundamental responsibility for the well-being of both personnel and care-users and to promote the psychosocial work environment. A salutogenic leadership where the manager reflects on what makes the situation understandable, manageable and meaningful to the personnel, quality is stated to create the conditions for the well-being of the personnel and the sense of coherens in working life context. The purpose of this study is thus to investigate how managers in activities within the LSS (Act on Support for Disabled People) describe the experience of their leadership and approaches to personnel and careusers based on a salutogenic approach. The study is based on the qualitative method of semi-structured interviews where five managers in LSS activity have been interviewed. The empirical has been analyzed by means of previous research on leadership, but also from different leadership theories, and then mainly Aaron Antonovsky's theory of sense of coherens (KASAM), which is the foundation of the salutogenic leadership. The results show that managers' leadership is being developed to adopt different leadership styles and behaviours. Based on the described approach, it is possible to identify salutogenic qualities and a salutogenic leadership, but it is also possible to identify emotional qualities that, through research, define social leadership.

Förväntat kunskapsbidrag: Enligt tidigare forskning kan EHM ha en positiv inverkan på skolans främjande och förebyggande arbete. Det förväntande kunskapsbidraget med denna studie är därför att lyfta fram det specialpedagogiska bidraget i EHM samt vilka aspekter som är viktiga för ett framgångsrikt främjande och förebyggande arbete genom EHM. Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om det specialpedagogiska bidraget i elevhälsomöten (EHM) samt lyfta fram viktiga aspekter som genom EHM leder fram till framgångsrikt främjande och förebyggande arbete. Frågeställningar: På vilket sätt anser specialpedagogerna och rektorerna att specialpedagogernas kompetens tas till vara genom arbetet med EHM? Vilka aspekter gör att EHM bidrar till ett framgångsrikt främjande och förebyggande arbete? Teori: Studien använder systemteorin som betraktar skolan som en helhet med olika komponenter och dynamiska relationer. Specialpedagogernas insatser genom EHM integreras som en del av det övergripande skolsystemet, vilket möjliggör strategisk planering för att stödja elevernas lärande och utveckling Genom systemteorin analyseras förändringar inom skolan, särskilt förändringar av första och andra ordningen. Utmaningen ligger i att förstå komplexiteten och samverkan mellan komponenter för att fullt ut förstå hur specialpedagogernas kompetenser påverkar skolsystemet som helhet. Metod: I denna studie utgörs av en fallstudiedesign med semistrukturerade intervjuer som metod. En fallstudiedesign har valts att göra en fallstudie för att mer ingående kunna studera hur specialpedagogernas kompetens tas tillvara vid EHM på den aktuella skolan samt ta reda på vilka aspekter som gör arbetet med EHM främjande och förebyggande. Resultatet analyseras utifrån tematisk analys för att möjliggöra en djupgående och strukturerad undersökning av den data som samlas in genom semistrukturerade intervjuer med tre specialpedagoger och två rektorer. Resultat: Resultaten visar att specialpedagogernas kompetenser spelar en central roll i arbetet med EHM. Deras deltagande och nyckelroll inom EHM påverkar skolsystemet som helhet och bidrar till skolans främjande och förebyggande uppdrag. Vidare visar resultaten att specialpedagogerna har en aktiv roll i att upprätthålla ett salutogent förhållningssätt och ett brett fokus på elevernas lärande, vilket stöds av systemteoretiska tankar om hur delar av systemet påverkar helheten. EHM betraktas som en integrerad del av skolsystemet och har bidragit till att skolan genomgått en kulturell förändring med ett ökat fokus på gruppnivå med ett salutogent förhållningssätt som grund. De olika professionerna i EHM-teamet har olika fokusområden utifrån det förebyggande och det främjande där de kan bidra med sin specifika kompetens. Genom EHM kan specialpedagogers och andra yrkesgruppers kompetenser gemensamt användas på ett effektivt sätt. Inkludering av elevernas röster under EHM främjar långsiktiga förändringar inom skolsystemet. Skolan har en framtida utmaning med att balansera gruppnivå och individnivå samt att tydligare förstå skillnaden mellan begreppen främjande och förebyggande. Specialpedagogiska implikationer: Resultaten visar att specialpedagogens tillämpning av ett salutogent förhållningssätt främjar fokus på elevernas behov vilken kan bidra till en positiv skolkultur. Studien betonar specialpedagogens nyckelroll inom Elevhälsomöten (EHM) och framhäver vikten av att ta vara på specialpedagogens kompetens samt vikten av att ledningen ser till att detta görs inom skolverksamheten. En implikation är även att elevhälsan och lärarna behöver en tydlig struktur, EHM kan vara en sådan, för att uppnå ett framgångsrikt främjande och förebyggande arbete. En än gång är det skolledarnas ansvar att se till att en sådan struktur finns.

Denna uppsats problematiserar tillämpningen av det salutogena förhållningssättet i en kommunal äldreomsorg. En kritisk granskning utförs då uppsatsens ansats är att salutogenes är ett komplext begrepp och därför kan problem uppstå vid implementeringen och tillämpningen av förhållningssättet. Med en kontrustruktionistisk ontologi, hermeneutisk epistemologi och inslag av kritisk granskning söks svaren på uppsatsens syfte som är att synliggöra, analysera och diskutera tillämpningen av det salutogena förhållningssättet i det vardagliga arbetet inom äldreomsorgen i den aktuella kommunen. Insamlad data i uppsatsen har varit intervjuer och olika kommunala dokument. Uppsatsens resultat och analys visar på olika svårigheter och problem med tillämpningen av ett salutogent förhållningssätt i en kommunal äldreomsorg. Dessa problem och svårigheter uppstår med grund i förståelsen och tillämpningen av begreppet salutogenes samt den metod kommunen valt för att lära sin personal om salutogenes.

Till följd av NPM (New public management) och de ökade kraven på produktivitet och effektivitet har sjuksköterskors arbetssituation försämrats alltmer under de senaste decennierna. Det har resulterat i en försämrad hälsa hos sjuksköterskorna och många sjuksköterskor har valt att lämna yrket. Det har bland annat genererat brist på erfarna sjuksköterskor på akutvårdsavdelningarna som bedrivs dygnet runt i regionerna och detta anser Socialstyrelsen utgöra ett hot mot patientsäkerheten. Ett bra verksamhetsnära ledarskap, i regionerna benämns dessa som första linjens chefer, är en betydande faktor för sjuksköterskors hälsa och vilja att stanna kvar på sin arbetsplats. Det är därför av intresse att undersöka vilka ledaregenskaper som krävs för att erfarna sjuksköterskor skall arbeta kvar på vårdavdelningar som är öppna dygnet runt. Syftet med studien är att utröna vad som är viktiga hörnstenar i det hälsofrämjande ledarskapet för att bibehålla erfarna sjuksköterskor i dygnet runt verksamhet. Som metod användes semistrukturerade kvalitativa intervjuer med en induktiv ansats, åtta intervjuer utfördes totalt. Råmaterialet analyserades med hjälp av innehållsanalys och meningsbärande enheter, koder, kategorier och teman identifierades. Resultatet utmynnade i tre teman: individuellt stöd, teamarbete och kommunikation. Informanterna lyfte bland annat individanpassade scheman, kompetensutveckling och temaarbete som viktiga aspekter för att kvarstanna på arbetsplatsen. Ett salutogent förhållningssätt och specifika hälsofrämjande ledarskapsegenskaper är grunderna för att bibehålla erfarna sjuksköterskor i verksamheter som bedrivs dygnet runt. Cheferna i en dygnet runt-verksamhet bör besitta följande förmågor: rak och tydlig kommunikation, förmåga att skapa tillit, vara lyhörda, kunna entusiasmera, prestigelöshet, vara drivna och målfokuserade samt inneha ett coachande förhållningssätt. Definition av erfarna sjuksköterskor, se sida 7 under Metod. / As a result of NPM (New public management) and the increased demands on productivity and efficiency, the work situation of nurses has deteriorated more and more in recent decades. This has resulted in a deterioration in the health of the nurses and a number of staff have chosen to leave the profession. Among other things, it has generated a shortage of experienced nurses in the Swedish emergency departments with twenty-four seven operations in the regions, and the Swedish National Board of Health and Welfare considers this to be a threat to patient safety. A leadership with the adjacent connection to the ward and the staff, are referred to as first-line managers in the Swedish regions. These mangers are significant factors for nurses' health and willingness to stay in their workplace. It is therefore of interest to investigate what leadership qualities are required for experienced1 nurses to continue working in wards that are open twenty-four seven. The purpose of the study is to find out what are important cornerstones in the health promoting leadership in order to retain experienced nurses in twenty-four seven operations. As a method, semi-structured qualitative interviews with an inductive approach were used, eight interviews were performed. The raw material was analyzed using content analysis and meaningful units, codes, categories and themes were identified. The result resulted in three themes: individual support, teamwork and communication. The informants highlighted, among other things, individualized schedules, skills development and team work as important aspects for staying in the workplace. The result was that specific health promoting leadership qualities and a salutogenic approach are the foundations for retaining experienced nurses in twenty-four seven operations. The managers in a twenty-four seven operations should possess the following abilities: straight forward and clear communication, the ability to create trust, be responsive, be able to enthuse, lack prestige, be driven and goal focused and have a coaching attitude. For a definition of experienced nurses, see page 7 under Method.