<p>Detta projekt genomfördes i samarbete med akustikern Erling Nilsson på företaget Ecophon i Hyllinge. Uppdragsgivare var musikproducenten Magnus Ågren som äger studion Flow Music i Malmö. Uppgiften var att förbättra akustiken i ett av Flow Musics studiorum. Rummet hade före projektet en hård och obehaglig akustik. För att komma fram till ett åtgärdsförslag specificerades först hur enskilda akustiska egenskaper skulle påverkas för att ge ett så bra resultat som möjligt. Utvärderande undersökningar visade sedan att samtliga parametrar påverkats i rätt riktning, om än inte alla så mycket som beräknat. Åtgärderna gick i huvudsak ut på att tillföra absorption i mellanregister och diskant samt att diffusera ljudfältet så mycket som möjligt. De utvärderande mätningarna visar att lite mer absorption och diffusion i de låga frekvenserna kan behövas.</p> / <p><em>This project was carried out in collaboration with acoustics specialist Erling Nilsson at Ecophon in Hyllinge, Sweden. The job requester was music producer Magnus Ågren, owner of Flow Music Studios in Malmö. The task was to improve the acoustics in one of the rooms used for recording. Prior to the measures, the sound quality was rather poor with a harsh and unpleasant character. First, the way in which certain acoustic parameters should be affected was defined. Thereafter, measures were suggested with the target values in mind. Evaluating studies later showed that the parameters had been affected in the right direction, though not all of them as much as calculated. The main goal of the acoustic treatment was to add absorption in the middle and high frequencies, and to diffuse the sound waves as much as possible. Acoustic measurements also showed that the room might profit from a little more absorption and diffusion in the low frequencies.</em></p>

Syftet med studien är att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv belysa hur några elever med hörselnedsättning upplever sin situation och hur lärmiljöer kan påverka inlärning. Vårt intresse inriktar sig mot delaktighet, framgångsfaktorer, arbetsro, trygghet, socialisation och ett salutogent förhållningssätt men också vilken roll det fysiska rummet med den tekniska utrustningen utgör. För att undersöka detta har tre intervjuer genomförts ur ett fenomenologiskt perspektiv. Två intervjuer sett ur elevperspektiv och en intervju med en hörselpedagog. Utifrån ett relationellt perspektiv har intervjuerna analyserats med stöd av Vygotskijs och Antonovskijs tankar med inriktning mot goda lärmiljöer generellt och hur elever med hörselnedsättning kan känna delaktighet ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Analysen visar att tre temaområden, fysiska rummet, teknisk utrustning och delaktighet är återkommande som framgångsfaktorer för elever med hörselnedsättning. Vi ser också att respondenternas upplevelser bekräftas av hörselpedagogen som har mångårig erfarenhet av att främja anpassade lärmiljöer för elever med hörselnedsättning. I diskussionen lyfter vi tankar om hur vår studie kan gynna fler elever ur ett salutogent perspektiv. Vi vill framförallt framhålla ljudmiljön som den mest betydelsefulla framgångsfaktorn för att skapa en god lärmiljö för alla elever, men i synnerhet för elever med hörselnedsättning. Studien pekar också på att pedagogens kunskap om en hörselnedsättnings konsekvenser och förhållningssätt är avgörande för elevens möjligheter för lärande och socialt mående. Med stöd av intervjuer, forskning och litteratur vill vi hävda att den fysiska miljön behöver anpassas för att kompensera för elevens behov, vilket även hörselpedagogen och respondenterna menar. Eleverna i studien uttrycker att det är viktigt att värna om individens integritet. De vill känna sig delaktiga i vad som informeras kring deras hörselnedsättning, vilket hörselpedagogen betonar blir allt viktigare ju äldre eleven blir. Eleven är själv expert på sin situation och en betydande framgångsfaktor är att ha en dialog med eleven.

Detta projekt genomfördes i samarbete med akustikern Erling Nilsson på företaget Ecophon i Hyllinge. Uppdragsgivare var musikproducenten Magnus Ågren som äger studion Flow Music i Malmö. Uppgiften var att förbättra akustiken i ett av Flow Musics studiorum. Rummet hade före projektet en hård och obehaglig akustik. För att komma fram till ett åtgärdsförslag specificerades först hur enskilda akustiska egenskaper skulle påverkas för att ge ett så bra resultat som möjligt. Utvärderande undersökningar visade sedan att samtliga parametrar påverkats i rätt riktning, om än inte alla så mycket som beräknat. Åtgärderna gick i huvudsak ut på att tillföra absorption i mellanregister och diskant samt att diffusera ljudfältet så mycket som möjligt. De utvärderande mätningarna visar att lite mer absorption och diffusion i de låga frekvenserna kan behövas. / This project was carried out in collaboration with acoustics specialist Erling Nilsson at Ecophon in Hyllinge, Sweden. The job requester was music producer Magnus Ågren, owner of Flow Music Studios in Malmö. The task was to improve the acoustics in one of the rooms used for recording. Prior to the measures, the sound quality was rather poor with a harsh and unpleasant character. First, the way in which certain acoustic parameters should be affected was defined. Thereafter, measures were suggested with the target values in mind. Evaluating studies later showed that the parameters had been affected in the right direction, though not all of them as much as calculated. The main goal of the acoustic treatment was to add absorption in the middle and high frequencies, and to diffuse the sound waves as much as possible. Acoustic measurements also showed that the room might profit from a little more absorption and diffusion in the low frequencies.

To meet the needs of the growing city of Stockholm, a large-scale project to expand the subway has been initiated. The tunneling involved in the project causes several disturbances, in terms of vibration and noise pollution, on the surroundings. This is problematic as vibration and noise pollution has been shown to have a negative health impact.One of the working tunnels in this project is built in Hammarby Sjöstad. The school Kulturama is situated in close proximity to the tunnel which required partial evacuation due to the disturbances. The relocation of certain activities of the school increased the project costs by several million SEK. In addition, the school resources were focused on planning the evacuation leading to loss of education time as well as inflicting stress on school personnel.This thesis investigates which effective measures could have been implemented instead of relocating school premises. The suggested measures are to increase sound isolation on current windows by the installation of additional glass and thereby increasing the absorption in specific classrooms.The study shows that the proposed measures have noise reducing effects, however these alone may not be enough. Airborne noise can be addressed by these measures, though structure-borne noise would need additional actions and research to achieve adequate noise reduction. / I takt med att Stockholms stad växer så har ett storskaligt projekt påbörjats för att bygga ut tunnelbanan. Tunneldrivningen orsakar mycket störningar, i form av vibration och buller, på omgivningen. Detta är problematiskt då buller- och vibrationspåverkan kan ha förödande hälsoeffekter.I samband med projektet “nya tunnelbanan” byggs en arbetstunnel i Hammarby Sjöstad. Skolan Kulturama ligger i nära anslutning till tunneln och behövde evakuera en del av sina lokaler till följd av störningarna från tunneldrivningen. Skolan omplacerades till nya lokaler. Åtgärden kostade projektet flera miljoner kronor och skolpersonal utsattes för stress och förlorade mycket tid på att planera för evakueringen.Detta examensarbete undersöker vilka åtgärder som skulle kunna vara effektiva att tillämpa istället för att flytta skolans lokaler. Föreslagna åtgärder är att öka ljudisolering på befintliga fönster genom installation av tilläggsruta och därmed öka absorptionen i utvalda klassrum.Studien visar att åtgärderna har en ljudreducerande effekt, dock är de inte tillräckligt effektiva. Luftburet buller kan hanteras genom dessa åtgärder, dock kräver stomljudet ytterligare insatser och forskning för att uppnå lämplig ljudreduktion.