BakgrundDen tekniska utrustningen i skolan används här som ett samlingsnamn på verktyg som persondator, dokumentkamera, projektor och smartboard. Att eleverna kan använda denna utrustning finns med som uppnåendemål i den nya läroplanen. Den teoretiska utgångpunkten i min undersökning kommer från litteraturen samt de båda teoretikerna Freinet och Dewey.Det centrala för dem är elevernas praktiska deltagande, vilket återspeglas i begreppetlearning by doing med ursprung hos Dewey.SyfteAtt undersöka hur pedagoger och elever på en utvald skola använder sig av den tekniskautrustningen som de har tillgång till. Detta för att ta reda på om de ekonomiska resurser som satsas på den tekniska utrusningen på skolan ger några positiva resultat på elevernas inlärning.MetodDenna undersökning har gjorts med kvalitativ analys som ansats. Datainsamling har skettmed hjälp av intervjuer av tre pedagoger och sex elever i årskurs 6. Sedan har dessa transkriberats och analyserats.ResultatGenomgående visar resultaten av intervjuerna på att den tekniska utrustningen som finns påskolan används främst till olika form av visualisering. Elever och pedagogers användning skiljer sig åt både i användningssätt och hur ofta den tekniska utrustningen används. Eleverna använder den tekniska utrustningen till följande: att skriva rent på datorn, rättstavningsprogram,tabellträningsprogram samt att göra powerpoint-presentationer. Huvudsakligenanvänds utrustningen några gånger per vecka, men inte så ofta som dagligen. Det framgår att den tekniska utrustningen är tidsbesparande för både elever och pedagoger. Det går dock inte att tydligt koppla effektiviseringen till en ökad inlärning hos eleverna. Det framgårockså att det är svårt för eleverna att reflektera över sin egen inlärning. / Program: Lärarutbildningen

Syftet med studien är att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv belysa hur några elever med hörselnedsättning upplever sin situation och hur lärmiljöer kan påverka inlärning. Vårt intresse inriktar sig mot delaktighet, framgångsfaktorer, arbetsro, trygghet, socialisation och ett salutogent förhållningssätt men också vilken roll det fysiska rummet med den tekniska utrustningen utgör. För att undersöka detta har tre intervjuer genomförts ur ett fenomenologiskt perspektiv. Två intervjuer sett ur elevperspektiv och en intervju med en hörselpedagog. Utifrån ett relationellt perspektiv har intervjuerna analyserats med stöd av Vygotskijs och Antonovskijs tankar med inriktning mot goda lärmiljöer generellt och hur elever med hörselnedsättning kan känna delaktighet ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Analysen visar att tre temaområden, fysiska rummet, teknisk utrustning och delaktighet är återkommande som framgångsfaktorer för elever med hörselnedsättning. Vi ser också att respondenternas upplevelser bekräftas av hörselpedagogen som har mångårig erfarenhet av att främja anpassade lärmiljöer för elever med hörselnedsättning. I diskussionen lyfter vi tankar om hur vår studie kan gynna fler elever ur ett salutogent perspektiv. Vi vill framförallt framhålla ljudmiljön som den mest betydelsefulla framgångsfaktorn för att skapa en god lärmiljö för alla elever, men i synnerhet för elever med hörselnedsättning. Studien pekar också på att pedagogens kunskap om en hörselnedsättnings konsekvenser och förhållningssätt är avgörande för elevens möjligheter för lärande och socialt mående. Med stöd av intervjuer, forskning och litteratur vill vi hävda att den fysiska miljön behöver anpassas för att kompensera för elevens behov, vilket även hörselpedagogen och respondenterna menar. Eleverna i studien uttrycker att det är viktigt att värna om individens integritet. De vill känna sig delaktiga i vad som informeras kring deras hörselnedsättning, vilket hörselpedagogen betonar blir allt viktigare ju äldre eleven blir. Eleven är själv expert på sin situation och en betydande framgångsfaktor är att ha en dialog med eleven.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka utmaningarna och möjligheterna som uppstår genom digitaliseringen inom bildämnet, samt hur bildlärare anpassar sig till den föränderliga miljön. Fokus ligger på att identifiera de begränsningar som utrustningen skapar för skolor och lärare, samt att utforska olika strategier för att hantera dessa utmaningar. Trots att läroplanen inkluderar riktlinjer för digitalisering inom bildämnet, har flera tidigare studier visat att den faktiska integrationen av teknologi inte lever upp till förväntningarna. Orsakerna till detta inkluderar lärarnas kompetens, deras syn på ämnet och skolans resurser. I denna studie genomfördes intervjuer med tre erfarna bildlärare för att få insikt i deras erfarenheter och åsikter om digitaliseringen inom bildundervisningen. Resultaten av studien visar att utrustningen i skolorna är begränsad och att det finns en variation i hur olika skolor hanterar digitaliseringen inom bildämnet. Denna variation kan skapa utmaningar för bildlärare när det gäller att integrera digitala verktyg i undervisningen, vilket i sin tur kan påverka elevernas digitala färdigheter. Genom att utforska det digitala dilemmat inom bildämnet bidrar denna studie till en ökad förståelse för de utmaningar och möjligheter som uppstår i samband med digitaliseringen av undervisningen. Resultaten kan vara användbara för både bildlärare och skolledare när de utformar strategier för att effektivt integrera digitala verktyg i bildundervisningen och främja elevernas digitala kompetens.

Various forms of stress are very common in modern society and can lead to significant negative effects. One contributing factor to stress is the digital world, where almost everything today is expected to be digitally. Digital devices are becoming increasingly prevalent, and today many people use technological equipment to measure various health parameters. Previous research shows that the technical equipment can easily lead to dependency, which in turn can lead to perceived stress. The aim of this study is to increase knowledge about adults' perception of stress when using technical devices that measure various health parameters in daily life and during physical activity. This is a cross-sectional study where the research aim was addressed through survey. To participate in the survey, individuals had to be 18 years or older and use some kind of technical device that measures various health parameters. There were 37 adults who participated in the study and the respondents answered questions about what types of technical devices they used but also different statements to be able to see if the technical devices contributed to increased self-conscious stress or not. The result (N=37) shows that the self-perceived stress level is a "medium level" on a scale between 1-5 (M=2.3).  The results also show that background factors such as gender and age also play a role when it comes to self-perceived stress. Women have higher self-rated stress linked to the technical equipment than men do and adults between 30-50 years have the highest self-perceived stress. / Olika former av stress är något som är väldigt vanligt i det moderna samhället och kan leda till stora negativa effekter. En bidragande orsak till stress anses vara den digitala världen där mycket idag ska ske digitalt. Den digitala utrustningen tar över alltmer och idag använder sig många av teknologisk utrustning för att mäta olika hälsoparametrar. Tidigare forskning visar att den tekniska utrustningen lätt kan bidra till ett beroende vilket i sin tur kan leda till upplevd stress.   Syftet med denna studie är att öka kunskapen om vuxnas uppfattning av stress vid användning av teknisk utrustning som mäter olika hälsoparametrar i vardagen och vid fysisk aktivitet. Studien är en tvärsnittsstudie där syftet har besvarats med hjälp av enkäter. För att svara på enkäten skulle man vara 18 år eller äldre och använda någon form av teknisk utrustning som mäter olika hälsoparametrar. Det var 37 vuxna som deltog i studien och respondenterna svarade på frågor om vad de använde för typer av teknisk utrustning men också olika påståenden för att kunna se om den tekniska utrustningen bidrar till ökad självupplevd stress eller inte.  Resultatet (N=37) visar att den självupplevda stressnivån ligger på “en medelnivå” på en skala mellan 1–5 (M=2,3).  Resultatet visar också att bakgrundsfaktorer som kön och ålder också spelar roll när det gäller självupplevd stress. Kvinnor har högre självupplevd stress kopplat till den tekniska utrustningen än vad männen har och vuxna mellan 30–50 år har högsta självupplevda stressen.