SAMMANFATTNING Vi har valt att undersöka hur några pedagoger beskriver att de förhåller sig till och använder sig av litteratur i sin verksamhet. Varför vi valde att fördjupa oss i detta ämne grundar sig i ett personligt intresse hos oss. Då läroplanen står inför en kommande revidering (Läroplan för förskolan, Lpfö18) där det implementeras nya uppdrag betonas vikten av att läsa högt i förskolan. Därför anser vi att det är relevant att undersöka området litteraturanvändning. För att kunna undersöka ämnet valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer som metod. Vi intervjuade två arbetslag där två förskollärare från var sitt arbetslag deltog. Intervjuerna skedde med en veckas mellanrum och oberoende av varandra. De deltagande arbetslagen arbetar på samma förskola i mellersta Sverige. Förskolan informerade vid det första intervjutillfället att de stod inför en kommande litteraturprofilering, vilket vi inte var medvetna om vid första kontakten. Detta gjorde att våra förberedda intervjufrågor inte syftade på litteraturprofileringen men det visade sig att det öppnade upp för intressanta synvinklar i studien. I studiens resultat framkommer enligt pedagogernas beskrivning att den aktuella förskoleverksamheten tack vare den pågående litteraturprofileringen fått en ökad samverkan och gemenskap. De beskriver att de själva fått en ökad medvetenhet kring syftet med att använda litteratur i undervisningen. Det tema som påbörjats i samband med litteraturprofileringen har efter den korta tid de arbetat med det visat sig ha en positiv inverkan på barngrupperna och väckt nyfikenhet hos barnen. Pedagogerna beskriver i intervjuerna att de har en god samverkan med det närliggande biblioteket och att de går på besök dit regelbundet. Enligt arbetslagens utsagor via de intervjuade pedagogerna beskriver de användningen av litteratur som att det sker både spontant och planerat. Det ena arbetslaget beskriver att de inte använder litteratur i den utsträckning som de önskade då beroende på olika faktorer. Dessa faktorer är att de har för lite tid, för stor barngrupp samt för lite resurser. I resultatet framkommer hur arbetslagen på olika sätt presenterar litteraturen och gör den tillgänglig för barnen. Förhållningssättet kring litteraturen beskriver arbetslagen som att de är medvetna om att det är de som påverkar klimatet kring böcker. Pedagogerna beskriver att de är medvetna om att de skapar förutsättningar för att barnen ska använda sig av litteratur.

BakgrundI bakgrunden redogörs för Pramling Samuelssons och Vygotskijs filosofi kring området lärande. De anser att lärandet ses som en process, där uppmärksamma pedagoger ska vara lyhörda över barnens intressen och erfarenheter som de visar i förskolan.SyfteSyftet med vår studie är att ta reda på hur pedagoger i förskolan beskriver lärandeprocesser, vid vilka tillfällen lärandet sker och hur de skapar lärande situationer utifrån de förutsättningar som finns i verksamheten och i den miljö barnen befinner sig i.MetodStudien genomfördes med en kvalitativ metod. Som redskap använde vi oss av self report, vilket innebär att vi med hjälp av skrivna frågor kan ta reda på vad pedagoger i förskolan har för syn på lärandet. Även observation har använts för att närmare studera lärandet i förskolan.ResultatResultatet visar att många av de tillfrågade pedagogerna anser att det finns lärandesituationer i de flesta moment under hela dagen i förskolan. Det framgår även att det är viktigt att barnens inflytande, intresse och nyfikenhet ska styra verksamheten och att pedagogerna ska vara engagerade i sitt arbete. Det som kan försvåra lärandet är de stora barngrupperna där det enskilda barnet ska nås samt att störande moment såsom möten, telefonsamtal, kollegor och andra barn avbryter en lärande situation. / Program: Lärarutbildningen

Syftet med denna studie är att utifrån ett didaktiskt perspektiv synliggöra förskollärares kunskaper om begreppet integritet samt deras pedagogiska förkunskaper om hur barn medvetandegörs om rätten till såväl kroppslig som personlig integritet i anledning av implementering av den reviderade läroplanen som träder i kraft 2019. Detta studerades genom kvalitativa semistrukturerade telefonintervjuer med två förskollärare i Stockholm. Resultatet visade att lärarna har en liknande bild av vad personlig integritet är, vilket är rätt till sina känslor och tankar och att få dessa respekterade av andra. Kroppslig integritet tolkas på olika sätt; som rätten till sin kropp eller ett sätt att hävda sin personliga integritet. Förskollärarna delar bilden av att arbetet med integritet metodiskt har mycket att göra med kommunikation, både mellan vuxna och barn men också mellan barnen. Lyhördhet för barnens signaler och stöttning i barnens interaktioner upplevdes vara viktigt. Förskollärarna i studien upplevde också att det behövs informationsinsatser i samband med införandet av den reviderade läroplanen för att hjälpa pedagoger att definiera vad integritet är.

Studiens syfte är att söka kunskap om lärares förhållningssätt vid bemötande av nyanlända elever i skolan och hur elevernas bakgrund tillvaratas i undervisningen. Nyanlända elever slussas in i den svenska skolan på olika sätt idag, via förberedelseklass eller direktintegrering. En kartläggning ska genomföras för att kunna årskursplacera och anpassa undervisningen, om detta inte görs riskeras elevernas fortsatta lärande. Utgångspunkten i denna studie är ett demokratiskt perspektiv med elevernas individuella behov i fokus. Som underlag till studien har åtta lärare med varierade erfarenheter från olika kommuner och län intervjuats för att erhålla ökad bredd. Resultatet visar att nyanlända elever som kommer till skolan inte alltid är kartlagda vilket bryter mot Skolverkets riktlinjer gällande obligatorisk kartläggning. Detta leder till att lärarna får svårigheter att individanpassa undervisningen för nyanlända elever och slutsatsen är således att det inte går att säkerställa en likvärdig utbildning för alla.

No description available.

<p>Syftet med denna undersökning var att via en kvalitativ forskningsmetod med hjälp av semistrukturerade intervjuer belysa värdegrunden och dess betydelse för skolans verksamhet utifrån ett lärarperspektiv; vilken innebörd ger lärare värdegrunden, hur konkretiserar lärare värdegrunden samt vilka förutsättningar och hinder finns i lärarens arbete med värdegrunden. Undersökningen visar att då lärare ger begreppet olika innebörder försvårar det arbetet med att hitta ett gemensamt förhållningssätt. Som lärare arbetar man med värdegrunden genom att måna om den sociala miljön och genom att till viss del integrera den i undervisningen. Undersökningen visar dock att lärare inte planerar in kontinuerligt värdegrundsarbete och att det saknas formulerade mål för hur arbetet ska se ut. Det största hindret i värdegrundsarbetet anser lärare vara brist på tid för samtal och reflektion med kollegor vilket gör att de har svårt att nå konsensus. En förutsättning för ett framgångsrikt värdegrundsarbete och för att nå en gemensam ståndpunkt är att det finns en bra kommunikation mellan lärare och skolledning.</p>

<p>I examensarbetet har vi genom utnyttjande av verksamma pedagoger fördjupat våra kunskaper och erfarenheter kring hur man kan verka för en jämställd förskola. Syftet var att synliggöra hur pedagogerna utifrån deras pedagogiska roll aktivt kan verka för en jämställd förskola. Vi utförde en kvalitativ undersökning genom semistrukturerande intervjuer med verksamma pedagoger inom förskolan. Intervjuer med barn utifrån en bild utfördes för att synliggöra deras uppfattningar kring pedagogernas förhållningssätt, bemötande och hur det påverkar dem, slutligen utfördes det deltagande observationer. Enligt pedagogerna arbetar de inte medvetet med jämställdhet inom förskolan. De är inte medvetna om deras förhållningssätt, bemötande och påverkan på barnen i arbetet med jämställdhet. Slutsatsen av undersökningen som vi utförde är att förskolan ska verka för en jämlik jämställdhet i förskolan. Detta genom att individuellt och gemensamt diskutera och reflektera kring genusperspektiv för att skapa en gemensam syn och ett gemensamt arbetssätt som verkar för en jämlik jämställdhet i förskolan.</p>

<p>I det här examensarbetet har en guide för hur Eskilstuna Energi och Miljö bör förhålla sig språkligt till sina kunder tagits fram. Genom textanalyser och intervjuer med kunder och personal har det definierats vilka de språkliga problemen i texterna är och varför de uppstår. Med avstamp i förundersökningen och med stöd av teorier inom stilistik, informations- och textdesign, kommunikation, hermeneutik och lättläst, har därefter en språkguide utformats som ska fungera som ett hjälpmedel för de som skriver texter avsedda för privatkunder. Där igenom kan läsbarheten och läsvärdet höjas på deras texter i framtiden.</p>

<p>Syftet med denna studie är att utifrån en kvalitativ forskningsmetod med hjälp av observationer och semistrukturerade intervjuer undersöka sex olika lärares uppfattning om nyanlända elevers förkunskaper så att läraren kan främja nyanlända elevers skolutveckling. Hur förhåller sig lärarna till de nyanlända elevernas förkunskaper i sin undervisning och i sitt resonemang? </p><p>Vårt resultat visar att det inte är självklart att alla lärare arbetar för att ta tillvara på de nyanlända elevernas förkunskaper i sin verksamhet. Det framkommer däremot att det är viktigt att ha samverkan med modersmålslärarna för att kartlägga nyanlända elevers förkunskaper. Det finns en hel del i lärarnas förhållningssätt som kan påverka hur de nyanlända elevernas förkunskaper integreras i undervisningen. Det handlar om att lärare kontinuerligt måste fortbilda sig inom interkulturell pedagogik. Denna studie har gett oss inblick i hur nyanlända elevers skolsituation kan se ut i dagens läge.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Inom sjukvården påträffas ibland patienter med stickrädsla. Vid planerad sjukvård finns ofta tid och möjlighet att organisera så att patienten får en så god omvårdnad som möjligt. Inom den akuta sjukvården kan dessa faktorer saknas.</p><p><strong>Syfte:</strong> Studiens syfte var att beskriva vilka problem som kan uppstå i omhändertagandet av patienter med stickrädsla och sprutfobi, i samband med ambulans- respektive anestesiologisk sjukvård och hur personalen hanterar detta.</p><p><strong>Metod:</strong> Studien genomfördes på ett sjukhus och en ambulansstation i Mellansverige. Ambulanssjukvårdare, ambulans- och anestesisjuksköterskor deltog. En kvalitativ fokusgruppsintervjumetod med kvalitativ innehållsanalys av materialet användes.</p><p><strong>Resultat: </strong>Den personal som ingått i studien var eniga om att stickrädsla inte är ett stort problem. Vid möten med människor som har stickrädsla ansåg de att det är viktigt att ta sig den tid som situationen kan ge. Att som vårdgivare ge ett lugnt och tryggt bemötande och ha ett pedagogiskt förhållningssätt, som vid omvårdnad av barn.</p><p><strong>Diskussion: </strong>Stickrädsla kan vara uttryck för olika underliggande obehagskänslor inför sjukvården. Några specifika riktlinjer vad gäller patienter med stickrädsla tros ej vara möjligt då varje möte är unikt.</p><p><strong></strong></p><p><strong>Nyckelord:</strong> akutsjukvård, kvalitativ metod, pedagogiskt förhållningssätt, sprutfobi.</p><p> </p>