<p>Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur tre pedagoger på en Montessoriskola i år F-1 arbetar praktiskt för att individualisera undervisningen. Vi ville även ta reda på vilket förhållningssätt en lärare kan ha till eleven och vilka verktyg den kan använda då den individualiserar undervisningen. Vi använde oss av en kvalitativ metod då vi ville förstå och urskilja olika handlingsmönster hos de pedagoger vi intervjuade och observerade. Detta för att få så personliga och redogörande svar som möjligt kring hur de individualiserar undervisningen i praktiken. Litteraturen som ingår i studien redogör för Montessoripedagogikens grundtankar och dess syn på lärarens roll samt forskning kring vilket förhållningssätt en lärare kan inta vid olika individualiseringsformer. Vi har även tagit del av hur läroplanen Lpo 94 och den individuella utvecklingsplanen behandlar begreppet individualisering samt redogör för kritik som berör Montessoripedagogiken och individualisering. Våra resultat pekar på att pedagogerna på Montessoriskolan använder sig av flertalet individualiseringsformer och att förhållningssättet mellan lärare och elev varierar beroende på detta. Vår studie visar att ett individualiserat arbetssätt inte enbart betyder att låta eleven arbeta enskilt utan att det istället handlar om att anpassa innehållet i undervisningen utefter varje enskild elevs behov. Vi kunde genom vårt empiriska material se att pedagogerna la stor vikt vid att lära känna varje elev, att miljön ska vara tilltalande och att det i alla ämnen ska finnas ett anpassat och rikligt material. Verktyg som pedagogerna använde för att kunna individualisera undervisningen såg vi främst var den individuella utvecklingsplanen, elevens egen planering, observationer samt kommunikation. Vi kunde se att pedagogerna utgick från Lpo 94 och att de anpassade Montessoripedagogiken till de krav som ställs på skolan idag.</p>

<p>Vårt syfte med denna uppsats var att ta reda på hur pedagoger i förskolan resonerar och tänker kring arbetet med femåringars skrivande. Överensstämmer detta arbetet med det styrdokument som ska genomsyra verksamheten, förskolans läroplan [Lpfö98]. Våra frågeställningar fokuserar på hur femåringarnas skrivintresse tas tillvara, om pedagogerna arbetar efter någon speciell skriftspråklig metod samt på hur pedagogerna tänker kring femåringarnas skrivande inför övergången till förskoleklassen.</p><p>I teori och tidigare forskning fokuseras på förskolans läroplan, skriftspråklig miljö samt pedagogens förhållningssätt.</p><p>För att uppnå syftet använde vi oss av en kvalitativ metod och intervjuade sex pedagoger på olika förskolor i en medelstor stad i Sverige.</p><p>Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna överlag har goda kunskaper om barns skrivutveckling. Pedagogerna är även medvetna om att de, liksom Lpfö98 anger, ska ta tillvara på barns eget visade intresse och initiativ för skriftspråkliga aktiviteter. I relation till teori och tidigare forskning, visar studien att pedagogerna bör inta en mer aktiv roll i femåringarnas skriftspråkliga utveckling. Detta kan ske genom ett uttalat skriftspråkligt syfte med såväl de skriftspråkliga aktiviteterna som med den pedagogiska miljön.</p><p> </p>

<p>Syftet med vårt examensarbete var att med hjälp av intervjuer få mer kunskap om barns och lärares tankar och uppfattningar kring matematik och jämföra om dessa stämmer överens med varandra. Vi ville också ta reda på hur lärarna upplever att de synliggör matematiken i förskolan. I vår bakgrund har vi ur ett historiskt och teoretiskt perspektiv, förklarat vilken roll matematiken har i förskolan och beskrivit olika faktorer som kan påverka barns matematiska förståelse. Sammanfattningsvis visar resultaten i vår undersökning att barn och lärare har liknade uppfattningar om att matematik mestadels handlar om räkning och siffror. Generellt tycker inte lärarna att de synliggör matematiken tillräckligt mycket i förskolan men ändå visar deras svar på att den synliggörs i vardagliga situationer då lärarna utan att reflektera över det lägger ord på sina handlingar. Resultatet visar även att det förekommer matematik i verksamheten men lärarna behöver utveckla sin kunskap om matematiska begrepp och bli mer medvetna om att det faktiskt är matematik de arbetar med. Vi har under arbetets gång fått djupare förståelse för hur betydelsefull lärarens roll är för barns begreppsförståelse Vi hoppas därför att vårt arbete kan inspirera och bli till hjälp för de lärare som vill arbeta mer medvetet med ämnet i förskolan. Avslutningsvis vill vi tacka alla, som har medverkat och varit till hjälp under arbetets gång.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka hur pedagogers förhållningssätt till matvanor påverkar barns aptit och hur det tar sig uttryck i förskolan samt studera miljön runt matsituationerna. Samtidigt vill vi med vår undersökning bidra till en större förståelse för betydelsen av pedagogers syn på matvanor. Metoden som använts har en kvalitativ inriktning och bygger på enkäter med ett antal frågor till pedagoger i fem utvalda förskolor. Resultatet visar att mat ska erbjudas och inte tvingas i barnen. Miljön runt maten var en viktig aspekt, då resultatet visade att matens uppläggning, hur det är dukat samt ljudnivån påverkar till en positiv upplevelse för barnen runt måltiden. Pedagogernas förhållningssätt anses viktigt och de ser sig själva som positiva förebilder för barnen, vilket de anser samtidigt kan medföra att barnen vågar smaka och äta den mat som serveras.</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Carina Helgesson & Christina Henningsson</p><p>Pedagogens roll och miljöns betydelse för barns lek</p><p>En studie om hur barns lek kan utvecklas</p><p>The pedagogue’s role and the importance of the environments for the children’s play</p><p>A study of how children’s play can develop</p><p>Antal sidor: 34</p><p>Syftet med arbetet är att ta reda på hur sex pedagoger i förskolan kan stimulera och utveckla barnens lek. Våra frågeställningar är: vilken syn har pedagogerna på lek, hur pedagogerna kan bidra och förhålla sig för att utveckla leken samt vilken betydelse har miljön för barnens lek och hur kan pedagogerna utforma miljön så att den inspirerar till lek.</p><p>Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med sex pedagoger. Därefter har vi observerat deras bidrag och förhållningssätt samt miljöns betydelse för att utveckla leken. Vi har även gjort litteraturstudier för att få fram en så bred bild som möjligt för hur leken kan utvecklas i förskolan. Materialet har analyserats och diskuterats utifrån våra frågeställningar.</p><p>Sammanfattningsvis pekar resultaten på att leken är viktig för barnens utveckling och lärande och att pedagogerna vill ge leken plats och prioritet i förskolan. För att leken ska utvecklas behöver pedagogerna delta i leken samt ge tid, plats och näring i form av upplevelser och material. Miljön ska exempelvis inspirera leken genom många små lekhörnor som lockar barnen till lek.</p><p>Sökord: Lek, lekutveckling, miljö, pedagogens förhållningssätt</p>

<p>Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur förändringsvilliga pedagogerna är till ett minskat sockerintag i förskolan. Vi ville skapa oss en uppfattning om hur pedagogerna tänker och handlar vid frukost och mellanmål. Metoden är en kombination av kvalitativ och kvantitativ undersökning där bearbetningen till viss del är kvantitativ. Enkäter har lämnats ut till pedagoger i tre förskolor. Rektorerna på de respektive ställena har fått en särskild enkät. Dessutom har en kvalitativ intervju med öppna frågor genomförts med kokerskor/ekonomibiträden. Resultatet visar att de flesta pedagogerna är inställda på att minska på sockret i förskolan när det gäller måltiderna frukost och mellanmål. Det visar sig dock att pedagogernas förändringsvillighet är avgörande för att man ska kunna minska på sockret. Alla måste vara överens och det är inte givet att alla är det utan det är en lång och tidskrävande process som kräver många diskussioner.</p>

<p>ABSTRAKT</p><p>_______________________________________________________________</p><p>Margareta Christiansson & Sara Johnsson</p><p>Barns motorik</p><p>– En studie om miljöns betydelse för barns motoriska utveckling.</p><p>Children´s motor skill development</p><p>–A study of the environment’s importance for children’s motor skill development.</p><p>Antal sidor: 28</p><p>___________________________________________________________________________</p><p>I denna uppsats undersöks lärares upplevelse av miljöns betydelse för barns motoriska</p><p>utveckling. I uppsatsen tar vi del av forskning kring barns motoriska utveckling samt</p><p>pedagogers upplevelser och betraktelser av miljöns betydelse och påverkan för barn i</p><p>förskolan. Vi beskriver även vad som kännetecknar en stimulerande miljö.</p><p>Studien genomfördes med stöd av intervjufrågor till sex pedagoger och två motorikpedagoger</p><p>vid två förskolor i två mindre kommuner i södra Sverige. Vi tar utgångspunkt i barns</p><p>motoriska utveckling samt i hur miljön kan stärka barns motoriska utveckling. Resultatet visar</p><p>att den miljö som pedagogerna ansåg tränade barns motorik effektivast var den miljö som</p><p>allra minst behöver arrangeras eller omarbetas, skogen! Det framkom även att en och samma</p><p>miljö inte kan passa alla barngrupper, utan att det är något som ständigt måste omarbetas och</p><p>hålla levandes. Pedagogerna belyser vidare att miljön måste erbjuda nya möjligheter och</p><p>utmaningar utifrån varje barns behov. Den kunskap som motorikpedagogerna besitter visar</p><p>sig vara en hjälp och en stöttning till pedagogerna i utformning av den planerade</p><p>rörelseträningen på förskolan.</p>

<p>Vi har försökt att tolka och förstå sex fritidspedagogers förhållningssätt till styrdokumenten för att få en förståelse för en viktig del av utvecklandet av fritidshemmets verksamhet. Studien har vi genomfört med hjälp av en kvalitativ metod som innefattar semistrukturerade intervjuer med fritidspedagoger. Med hermeneutikens principer tolkade vi sedan intervjuerna för att få en förståelse för fritidspedagogernas tankar och idéer. Vårt resultat är att fritidspedagogernas förhållningssätt till styrdokumenten inte är något som de upplever att de har naturligt och detta påverkar deras läroplansarbete på de olika fritidshemmen. Samtliga fritidspedagoger i vår studie är medvetna om att detta är något de behöver arbeta på för att få ett bättre förhållningssätt till styrdokumenten.</p><p> </p>

<p>Syfte med arbetet är att undersöka i vilken utsträckning lärarna arbetar med matematik och vilken matematik som framkommer. Vidare undersöktes vad matematik kan innebära för lärarna i arbetet med "vardagsmatematik" eller "vardagsanknuten matematik" i förskolan. Vardagsanknuten matematik anser Wistedt (1992) är tänkt som en länk mellan vardag och teori, mellan enskilda livskunskaper och traditionella konventioner. Wistedt menar att vardagsmatematik är när vi använder vårt kognitiva intellekt i vardagen på ett icke genomtänkt sätt.  Undersökningen bygger på observationer och intervjuer. Lärarna valdes ut därför att de arbetar i en verksamhet som är matematikprofilerad, vi har valt att titulera alla som lärare. I vår bakgrund har vi lagt störst fokus på att ur ett teoretiskt perspektiv beskriva vardagsmatematik och vardagsanknuten matematik i förskolan. Eftersom det framkommit väldigt lite om vardagsanknytning i resultatet kan inte lärarna i någon större utsträckning vara medvetna om vad skillnaden innebär.  Resultatet visar även att det förekommer matematik i verksamheten men att lärarna bättre behöver ta tillvara barnens tidigare erhållna kunskaper för att på så sätt skapa en vardagsanknuten matematik.</p>

<p>Vi lever och verkar i ett tekniksamhälle och därmed ställde vi oss frågan hur det återspeglar sig i barnens första skola; förskolan.</p><p>Syftet med arbetet var att undersöka hur pedagoger förhåller sig till och arbetar med teknik i sina verksamheter. Parallellt med detta jämfördes traditionell förskola med montessoriförskola. De teoretiska utgångspunkternas fokus ligger på begreppet teknik, pedagogers arbete och förhållningssätt, förskolans miljö och material samt montessorimetoden. Även genusaspekten behandlas i arbetet.</p><p>Vår forskningsmetod är en kvalitativ undersökning där tio pedagoger intervjuades; fem från traditionella förskolor och fem från montessoriförskolor.</p><p>Resultatet av undersökningen visade att det arbetades med teknik ur många perspektiv och att pedagogerna ansåg att det var ett roligt, intressant och viktigt arbetsområde. Bygg – och konstruktion framhölls framförallt av de traditionella förskolepedagogerna medan montessoripedagogerna ofta lade fokus på teknik i montessorimaterialen samt att det arbetades med experiment i båda verksamheterna. Vikten av att arbeta med teknik tidigt för att ge flickor och pojkar möjlighet att möta teknik på samma villkor så att flickorna inte ”tappar” gentemot pojkarna lyftes också tydligt fram. Pedagogerna menar att de är viktiga som förebilder.</p>