Sammanfattning Syftet med denna uppsats är dels att ta reda på hur socialsekreterarna i två större och två mindre kommuner i Mellansverige arbetar med biståndsfrågorna utifrån aspekterna mottagning, metodanvändning, samverkan, klientinflytande samt uppföljningar. Syftet är även att undersöka hur socialsekreterarna arbetar för att utforma biståndet (för försörjningsstöd samt livsföring i övrigt) så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Metoden som valts för genomförandet av studien är kvalitativ forskningsintervju. Resultatet visar att det finns såväl likheter som skillnader mellan kommunerna gällande arbetet med försörjningsstöd. Exempelvis framgår att i de större kommunerna får klienterna först träffa en mottagningssekreterare medan klienterna i de mindre kommunerna får kontakt med socialsekreterarna på försörjningsstödverksamheten direkt. En del av socialsekreterarna i studien använder sig av olika metoder i sitt arbete, andra arbetar på det sätt de själva tycker fungerar bäst. Samtliga kommuner samverkar med andra myndigheter och visst klientinflytande återfinns också i samtliga kommuner. Även uppföljningar sker i samtliga kommuner, men gällande frekvensen är det stora skillnader. För att utforma biståndet till självständighet för klienterna arbetar socialsekreterarna bland annat med samverkan, individuella handlingsplaner samt uppföljningar. Här förekommer dock också vissa skillnader mellan kommunerna. Nyckelord: Försörjningsstöd, Ekonomiskt bistånd, Empowerment, Socialsekreterare, Socialtjänstlagen

No description available.

Sejdijaj, B och Koxha, D. Att prioritera bland prioriteringar.En kvalitativ studie om hur socialsekreterare upplever sin arbetsbelastning samt hur de hanterar denna. Examensarbete i Socialt arbete 15 Högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Socialt arbete 2015Arbetet syftar till att undersöka hur socialsekreterare upplever sin arbetsbelastning samt hur de hanterar arbetsbelastningen när den blir hög. Vi formulerade tre frågeställningar utifrån vårt problemområde: Hur upplever socialsekreterarna på socialtjänsten den rådande arbetsbelastningen? Hur hanterar socialsekreteraren den höga arbetsbelastningen? Upplever socialsekreteraren att man ibland måste prioritera vid en hög arbetsbelastning och hur gör man i dessa fall? För att besvara våra frågeställningar genomförde vi sex kvalitativa intervjuer med verksamma socialsekreterare inom försörjningsstödet. Resultat visar att socialsekreterarna upplever en hög arbetsbelastning som de uppger bero på dels den höga ärendemängden och antalet arbetsuppgifter per socialsekreterare men även bristen på socialt stöd och direktiv från organisationen. För att hantera den höga arbetsbelastningen uppger respondenterna att de använder sig av olika strategier för att bemästra arbetet. Resultat visar även att respondenterna upplever att prioriteringar är en del av arbetet som socialsekreterarna måste handskas med dagligen. Nyckelord: Arbetsbelastning, Bemästring, Bemästringsstrategi, Försörjningsstöd, Hanterbarhet, Prioritering, Socialsekreterare / Sejdijaj, B and Koxha, D To prioritize among prioritiesA qualitative study on how social workers experience their workload and how they cope with it. Degree project in Social work 15 Credits. Malmö University: Faculty of health and society, Department of Social work 2015.The study aims to investigate how social workers are experiencing their workload and how they handle their workload. We formulated three questions based on our research interest: How do the social workers at the social services experience the current workload? How does the social worker cope with the high workload? Does the social worker sometimes experience the need of prioritize during a high workload, how do they cope with it in these cases? In order to answer our questions, we conducted six interviews with social workers working with economic aid. Results show that social workers experience a heavy workload as they say is due partly to the high amount of cases and amount of duties per social worker but also the lack of social support and directives of the organization. To handle the high workload respondents stated that they use different strategies to cope with the work. Results also show that respondents feel that the priorities are part of the work that social workers has to deal with daily.Keywords: Workload, Coping, Coping-strategies, Economic aid, To Manage, Priorities, Social worker

Syftet med studien var att utifrån professionellas kunskaper och unga vuxnas upplevelser undersöka hur bestämmelsen i 4 kap 4 § SoL används i praktiken samt om den möjliggör chansen till självförsörjning. Detta gjordes genom kvalitativa intervjuer med försörjningsstödshandläggare, vägledare och unga vuxna med anknytningar till undersökningsområdet. Studien är induktiv med ett hermeneutiskt förhållningssätt och materialet har analyserats med hjälp av Maslows behovshierarki, empowerment teori samt tidigare forskning. Resultatet visade på att en kompetenshöjande insats i slutändan ska leda till självförsörjning, men även utvecklar deltagarnas psykiska välbefinnande. Även om deltagandet i den kompetenshöjande verksamheten är ett krav för att få försörjningsstöd, har de unga vuxna en positiv upplevelse av verksamheten och vägledarna i motsats till tidigare forskning. Anledningen till det positiva resultatet tycks bero på det individuella stödet och utformningen. / The purpose of the study was that based on professionals' knowledge and experiences of young adults explore how the provision in chapter 4 § 4 SoL used in practice and whether it allows the chance to self-sufficiency .This was done through qualitative interviews with welfare benefits administrators, counselor , and young adults with connections to the subject .The study is inductive with a hermeneutic approach and the material has been analyzed using Maslow's hierarchy of needs , empowerment theory and previous research. The result showed that a competence-raising effort will ultimately lead to self-sufficiency, but also develops the participants' psychological well-being. Although participation in skill-enhancing activity is a requirement to receive welfare benefits, the young adults have a positive experience of the activities and counselors in contrast to previous research. The reason for the positive outcome seems to depend on the individual aid and the design.

No description available.

During our time as substitute social secretaries within financial support we heard colleges that criticized the magnitude of documentation. This critique sparked our interest of documentations relation to client focused work. The aim of this study was to create an understanding regarding how the duty of documentations takes form in the work of social secretaries. We seek clarity in what purpose social secretaries pay documentation and what function it plays in their work. We met with six social secretaries involved with financial support and interviewed them, using semi structured interviews. The answers received showed an understanding of the importance of documentation but also that it is a time consuming task. Documentation within itself does not lead to anyone being self-contained regarding their financial situation, yet the results show that documentation make up over 60% and sometimes 80% of the worktime of social secretaries within financial support. The time spent on documentation was thought of as necessary to fulfill the task the social secretaries are handed. One of the interviewed secretaries expressed that this balance of work tasks shapes their work in a way that cannot be considered “social work”. The phenomenon is analysed using professionalism theory and “acting space” as a theoretical concept.

Uppsatsen har syftat till att undersöka socialsekreterares upplevelser och erfarenheter med digitalisering inom försörjningsstöd. Sju socialsekreterare som arbetar med försörjningsstöd i sju olika kommuner har deltagit i kvalitativa intervjuer. Empirin från intervjuerna har analyserats utifrån de teoretiska perspektiven McDonalidisering, domänteori samt nyinstitutionalism. Resultatet visar att delaktighet är en viktig parameter för ett lyckat införande av digitala tjänster inom försörjningsstöd och särskilt att det finns en osäkerhet i samband med fortsatt digitalisering och att få en robot som medarbetare. Det finns även en oro att tjänster kommer minskas när arbetet förändras och det upplevs finnas en diskrepans mellan politiken och professionella gällande prioriteringar och vilka förbättringar verksamheterna behöver. Samtidigt är tillgängligheten och frigjord tid som digitaliseringen erbjuder något alla informanter lyfter som en viktig aspekt av arbetet med försörjningsstöd. Informanterna anser att frigjord tid från handläggning istället ska utveckla möten med klienter och att det sociala arbetet därmed kan förbättras. / The purpose of this study was to examine experiences social workers have within digitalization in social welfare. Seven social workers from seven different municipalities was interviewed. The empirical data from the interviews have been analyzed with McDonaldization, domain theory and new institutionalism. The result show that participation in the introduction of digital services is a key parameter for success especially since the informants expresses insecurity in having a robot as a co-worker in the future. There was also a concern that services will be reduced when the work changes and a discrepancy between the politics and professional priorities and which improvements the organisations need. Availability and released time are something all the informants think is important, and that digitalization can help implement. The informants believe that released time from administrative work instead should focus on meetings with clients and that the social work thereby can be improved.

<p>Socialstyrelsen och Länsstyrelsen kom under en undersökning fram till att barn till föräldrar som är beroende av eller tar emot ekonomiskt bistånd, mår mycket sämre än barn som har självförsörjande föräldrar. Detta gäller även om barnen till de självförsörjande föräldrarna har lägre inkomst än den familjen som får bidrag. Vår studie är en utvärdering av hur socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd i X kommun arbetar utifrån ett barnperspektiv. X kommun började år 2006 att arbeta mer aktivt med barnperspektivet i handläggning av långvarigt ekonomiskt bistånd. Syftet med studien är att se om det finns en skillnad mellan innebörden av barnperspektivet och hur det praktiseras inom försörjningsstödet på vuxenenheten inom rehab- och arbetsgruppen. Genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer har vi bland annat undersökt vad socialsekreterarna kan om barnperspektivet och hur de praktiserar det. Intervjuerna har analyserats och utifrån analysen tillsammans med tidigare forskning och teorier har vi fått fram ett resultat. Resultatet visade att flertalet av respondenterna kunde svara för sig gällande barnperspektivets betydelse och hur man ska jobba utefter det men ändå var det inte alla som arbetade så. Slutsatsen av studien är att socialtjänsten i X kommun verkar kunna en hel del om barnperspektivet men ändå verkar de inte arbeta utefter det. Så samtidigt som socialsekreterarna vet om barnperspektivet så finns en hel del brister i hur de arbetar.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka brukarens erfarenheter av socialtjänstens försörjningsstöd. Författarna undersöker hur brukarna upplever kvaliteten, bemötande, servicen samt informationen från socialarbetaren. En kvalitativ metod användes och intervjuer med brukare utfördes för att få djupgående svar på syftet. Ett totalurval utfördes och alla som sökt försörjningsstöd i oktober månad i Fagersta kommun fick ett brev med en förfrågan om att delta i en intervju. Sex brukare valde att delta, två kvinnor och fyra män i åldrarna 24-40. Också en informantintervju utfördes med en socialarbetare för att få fler perspektiv på resultatet. Resultatet visade att respondenterna överlag var nöjda med försörjningsstödet. Ett missnöje fanns dock gällande informationen som flera brukare ansåg var bristfällig. I resultatet framkommer även att respondenterna träffar socialarbetaren endast ett fåtal gånger och att den kommunikationen som mellan dem ofta sker genom telefonsamtal men framförallt genom blanketter och respondenterna har därför svårt att kommentera bemötandet. Alla respondenter har erhållit information om att de kan överklaga beslut men ingen av dem vet vad en individuell arbetsplan är för någonting.</p> / <p>The purpose of this study is to explore how the users experience the contact with the social allowance office. The authors investigate how the users experience the quality, the treatment, the service and the information from the social worker. A qualitative research method was used and interviews with users were performed to draught answers to the purpose of the study. Everyone who had applied for social allowance in the month of October in the community of Fagersta received a letter with an inquiry about participant in an interview. Six users choose to participant, two women and four men in the ages 24-40. An interview was carried out with a social worker to get another perspective on the results. The result showed that the respondents overall is pleased with the social allowance. However there was dissatisfaction regarding the information that several respondents thought was inadequate. In the result it also came to light that the respondents meet the social worker just a few times and that the communication between them both often happens by phone calls but especially through application forms and the respondents there for have it difficult to give comments about how they were received. All respondents have gotten information about that appeal can be lodged but none of them know what an individual workplan is.   </p>

Uppsatsens syfte är att undersöka brukarens erfarenheter av socialtjänstens försörjningsstöd. Författarna undersöker hur brukarna upplever kvaliteten, bemötande, servicen samt informationen från socialarbetaren. En kvalitativ metod användes och intervjuer med brukare utfördes för att få djupgående svar på syftet. Ett totalurval utfördes och alla som sökt försörjningsstöd i oktober månad i Fagersta kommun fick ett brev med en förfrågan om att delta i en intervju. Sex brukare valde att delta, två kvinnor och fyra män i åldrarna 24-40. Också en informantintervju utfördes med en socialarbetare för att få fler perspektiv på resultatet. Resultatet visade att respondenterna överlag var nöjda med försörjningsstödet. Ett missnöje fanns dock gällande informationen som flera brukare ansåg var bristfällig. I resultatet framkommer även att respondenterna träffar socialarbetaren endast ett fåtal gånger och att den kommunikationen som mellan dem ofta sker genom telefonsamtal men framförallt genom blanketter och respondenterna har därför svårt att kommentera bemötandet. Alla respondenter har erhållit information om att de kan överklaga beslut men ingen av dem vet vad en individuell arbetsplan är för någonting. / The purpose of this study is to explore how the users experience the contact with the social allowance office. The authors investigate how the users experience the quality, the treatment, the service and the information from the social worker. A qualitative research method was used and interviews with users were performed to draught answers to the purpose of the study. Everyone who had applied for social allowance in the month of October in the community of Fagersta received a letter with an inquiry about participant in an interview. Six users choose to participant, two women and four men in the ages 24-40. An interview was carried out with a social worker to get another perspective on the results. The result showed that the respondents overall is pleased with the social allowance. However there was dissatisfaction regarding the information that several respondents thought was inadequate. In the result it also came to light that the respondents meet the social worker just a few times and that the communication between them both often happens by phone calls but especially through application forms and the respondents there for have it difficult to give comments about how they were received. All respondents have gotten information about that appeal can be lodged but none of them know what an individual workplan is.