Syftet med arbetet är att undersöka förskollärarnas syn på begreppet jämställdhet, hur de arbetar med det i praktiken och om det är svårt att omvandla teori till praktik.   Metoden som använts är halvstrukturerade intervjuer. Fem förskollärare intervjuades, fyra kvinnor och en man i olika åldrar och med olika lång erfarenhet inom yrket. Arbetet grundas på forskning inom jämställdhet i förskolan.   Resultatet visade att jämställdhet för förskollärarna betydde att ge alla barnen samma möjligheter. Förskollärarna såg på begreppet jämställdhet som allas rätt att utvecklas och utmanas oavsett kön, detta låg också till grunden för hur de arbetar med jämställdhet i verksamheten. Tre av fem förskollärare tyckte det var lätt att omvandla teori till praktik, de pekade då på vikten av ett bra arbetslag. De övriga förskollärarna tyckte att det var svårt att omvandla från teori till praktik, en av förskollärarna pekade då på att denne inte var inläst på ämnet och den andra på att det var ett relativt nytt område.   Studien visar på likheter och skillnader med tidigare forskning. Likheter med tidigare forskning är att förskollärarna har svårt att veta hur de ska arbeta med jämställdhet i verksamheten, de nämnde att de omedvetet föreslår könstereotypa aktiviteter till barnen. Skillnader gentemot tidigare forskning är att förskollärarna i den här studien hade en tydlig bild om vad jämställdhet betyder och majoriteten tyckte sig inte ha svårt att omvandla teori till praktik.

Syftet med studien är att undersöka vilken betydelse förskollärarna anser musik har för yngre barns utveckling. Tidigare forskning inom området visar att musik i förskolornas pedagogik är att föredra då musik främjar barns utveckling inom flera områden, exempelvis språk och motorik. I bakgrunden framkommer bland annat olika arbetssätt på hur förskollärarna kan använda sig utav musik i den pedagogiska verksamheten. Studien är uppbyggd utifrån en kvalitativ metod baserad på strukturerade intervjufrågor. Studiens resultatdel visar på förskollärarnas uttryck kring hur de ser på musik som ett pedagogiskt redskap i förskolan. Förskollärarna uttrycker att musik är ett bra pedagogiskt redskap på så vis att musik har förmågan att fängsla alla barn, även de barn som är under språkutvecklig. Förskollärarna uttrycker också att musik är ett bra hjälpmedel för att stimulera barns motorik.

Detta examensarbete handlar om vad varför högläsning anses vara betydelsefull för förskolebarn. Den handlar även om hur pedagogen anser att de ska organisera och genomföra sagostunden på förskolan samt vilket val av böcker som bör användas vid högläsningsstunderna. Den metod jag har använt mig av i examensarbetet är intervjuer och genom intervjuerna har informanternas viktiga aspekter lyfts fram kring högläsningen. Det finns tre olika yrkesutövare representerade som har olika tankar och funderingar kring högläsningen. De tre olika yrkena är förskollärare, specialpedagog och bibliotekarie. En slutsats som kan dras av studien är att alla informanterna menar att högläsningen är viktig i förskolan och att man gärna bör läsa högt för barnen varje dag. Ett problem, som informanterna lyfte fram var att veta hur pedagogen skulle förhålla sig till högläsningen, dvs. om pedagogen bör tänka på något speciellt vid högläsningen. Examensarbetet har gett mig nya tankar och funderingar kring högläsningen. Jag anser att högläsningen ska tas på största allvar av både pedagogerna och barnen, då blir det ett gyllene tillfälle som gör att barnen utvecklar sig själva.

Syftet med mitt examensarbete är att ta reda på hur högläsning och berättande sker på några förskolor samt hur berättelseböcker används. Syftet är också att undersöka vilken betydelse högläsningen har för förskolebarnen. Jag har genom kvalitativa intervjuer undersöktvad sex pedagoger från olika förskolor anser att berättande samt högläsning ger barnen på förskolan.Genom mina intervjuer kom jag fram till att på förskolorna är högläsning och berättande en viktig del av verksamheten. Dessa stunder av berättande och läsande på förskolorna är någotsom sker mer eller mindre dagligen. Högläsning och berättande är något som stimulerar blandannat språket, intresset för ord, fantasin, skapandet och kommunikationen. Hur pedagogerna genomför lässtunden och kommunicerar med barnen är av stor betydelse för barnens framtida läsintresse och deras språkutveckling. Berättelseböcker finns tillgängliga för barnen och är något som flitigt används.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur förskollärare och barnskötare planerar att använda utflykter till skogen som pedagogiskt verktyg i verksamheten, samt vilka utmaningar de upplever finns i realiseringen av olika planeringar. Datainsamlingsmetoderna utgjordes av en enkätundersökning och djupintervjuer. Urvalet bestod av förskollärare och barnskötare på förskolor. Enkätundersökningen utfördes på fyra olika förskolor. Vi fick totalt in 31 besvarade enkäter. Elva olika kategorier representerar svaren från de öppna frågorna. Syften och aktiviteter som angetts i svaren är: naturvetenskap, motion/träna motorik, lek, lära sig om skog och natur, lära sig samarbeta och samspela, lära sig andra kunskaper, som matematik, språk etc., lära sig upptäcka, utforska, bygga/konstruera, uppleva natur/skog och miljö och vårda natur. Intervjuerna gjordes med tre olika förskollärare på två olika förskolor. Svaren från intervjuerna presenteras i löpande text. Utifrån svaren har tre kategorier angetts som visar på utmaningarna i realiseringen av planeringen av skogsutflykter. Dessa är säkerhet, barnens intressen och rutiner i vardagen

Den här studien syftar till att bidra med kunskaper om pedagogers definitioner ochförståelse av konflikt och konflikthantering i förskolan. Studien är kvalitativ ochsemistrukturerade intervjuer utfördes med åtta kvinnliga pedagoger som arbetar ifyra olika förskolor. Resultatet visade att det är otydligt om pedagogernakontinuerligt samtalar kring konflikter och konflikthantering i arbetslagen.Pedagogerna beskriver hur de arbetar ute i förskoleverksamheten med konflikter ochkonflikthantering, ett arbetssätt är att de går ned till barnens nivå och samtalartillsammans med alla som är inblandade i konflikten. Resultatslutsatser var attpedagogerna anser att det är svårt att veta när de ska ingripa och medla, vem ellervilka av barnen det är som talar sanning och/eller om det är något av barnen som farmed osanning. Pedagogernas definitioner om barns konflikter är att en stor del avkonflikterna handlar om barns känslor samt vilken utvecklingsfas barnet befinner sigi just nu både språkligt och åldersmässigt.

Bakgrund: Entreprenöriellt lärande är en undervisningsform i skolan som tränar elevernas entreprenöriella attityder, kompetenser och förmågor. För en lärare i klassen handlar entreprenöriellt lärande om en förhållningsätt i undervisningen. Kompetenser som beskriver framtidens entreprenör är självständighet, kreativitet, initiativtagande, viljan att samarbeta, lätthet att kommunicera, beslutsamhet, konsekvens och rikedom på idéer. Samhället går igenom stora förändringar och förskolan måste lägga grunden till att barnet lär sig ta ansvar och utvecklar kompetenser som samhället i framtiden kommer att behöva. Barnet lär sig genom att leka, utforska, testa, kommunicera med andra människor, iaktta. Barns utveckling blir mångsidig när barnet lär sig genom tema- eller projektarbete (Lpfö 98, 2010). Syfte: Syftet med studien är att undersöka om projektarbete är en bra arbetsform att utveckla entreprenöriellt lärande på förskolan och även vilka förmågor barn utvecklar med entreprenöriellt inriktad undervisning i förskolan. Det finns en nyfikenhet att ta reda på vad barnen lärde sig när de arbetade med odling. Jag kommer att utgå ifrån tre frågeställningar för att göra analysen på bästa sätt. Metod: För att samla material till studien använde jag mig av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna låter barnen berätta fritt om sina upplevelser med utgång ifrån några få frågor som jag i förväg har valt. Jag använde iPhone och iPad för att dokumentera aktiviteter och barnens berättelser. Till analysen använde jag även barnens teckningar som stöd för deras berättelser samt barnobservationer. Insamlad data bearbetade jag med utgångspunkt från begrepp om entreprenörskap. Resultat: Analysen av det empiriska materialet visade att projekt "Från frö till tallrik" hade entreprenöriella kvalitéer. Barnen utvecklade entreprenöriella förmågor såsom: att hitta nya vägar och lösningar på problem, tänka nytt och kreativt, kunna samarbeta med varandra, planera ett arbete och ha vilja och kraft att genomföra det, tro på sin egen förmåga och att ha hög motivation, ta ansvar och lära sig självständigt. Barnen upplevde projektarbetet som roligt, lärande, stimulerande och meningsfullt. För att utveckla entreprenörskap i förskolan krävs det en lärare som agerar som coach i barngruppen vågar bryta mönster, brinner för en idé, är innovativ och en eldsjäl. Entreprenöriellt lärande kräver ekonomiska resurser och villiga partners ute i samhället som ska samarbeta med förskolan och skolan, och visa olika yrkeskategorier för barnen.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilket syfte och målsättningar som pedagoger har med de bildskapande aktiviteter som erbjuds i förskolan. Detta arbete fokuserar på de utvalda pedagogernas synpunkter om det fria och planerade bildskapande aktiviteter. Metoden som användes i undersökningen är intervjuer, sex utvalda pedagoger har intervjuats i detta arbete. De sex utvalda pedagogerna har erfarenheter inom bildskapande och arbetar på kommunal förskolan i södra Sverige. Resultatet har visat att pedagogerna har olika syften med planerade och fria bildskapande aktiviteter. Till exempel att barn ska få utveckla samspelsförmåga i planerat bildskapande. I det fria bildskapandet kan barn utveckla sin kreativitet och upptäcka nya saker. Det visade sig att både fria och planerade bildskapande aktiviteter har ett gemensamt syfte i form av att barnen ska få möta nya material. Undersökningen visar även att bildskapande kan användas som en uttrycksform, bildskapandet kan även gynna språkutveckling. De sex intervjuerna visade att inga av de utvalda pedagogerna nämner fantasi- och motorikutveckling inom bildskapande aktiviteter. De pedagoger som blev utvalda och intervjuade har framhävt språkutveckling som den högsta prioritet, medan fantasi- och motorikutveckling inte har förts fram under intervjuerna.

Syftet med studien är att belysa förskollärares uppfattningar om konflikthantering på förskolan utifrån konflikthanteringsstrategier. Detta för att få en förståelse för hur konflikthantering kommer till uttryck och hanteras i förskolan. En kvalitativ metod i form utav semistrukturerade personliga intervjuer användes för att uppnå syftet och besvara frågeställningarna. Intervjuerna genomfördes på två olika förskolor med två förskollärare på vardera förskola. Studiens resultat visar att det finns både olikheter och likheter i hur förskollärare hanterar och uppfattar konflikter. De använder sig av olika strategier beroende på barn, situation och kontext. Förskollärarna kan stötta och vägleda barnen på olika sätt i deras konflikthantering, exempelvis genom att diskutera och reflektera tillsammans vid konfliktsituationer eller genom att bara finnas i närheten då barn hanterar konflikter. I vårt resultat framkom att förskollärarna upplevde att kommunikationen och samspelet mellan parterna var det mest centrala vid konflikthantering. Genom kommunikation och samspel med varandra vid konflikthantering lär och utvecklas människor. De vanligaste orsakerna till varför barn hamnar i konflikter beskrivs vara att de inte kommer överens om leksaker eller lek. Förskollärarna lyfter fram att de arbetar både förebyggande och i nuet för att minska konfliktsituationer och för att stärka barns kompetens att hantera konflikter.

<p>Validerat; 20120223 (anonymous)</p>