Syftet med denna kvalitativa studie är att ta reda på pedagogers intentioner med de yngsta barnens samlingsstunder i förskolan utifrån ett maktperspektiv. För att ta reda på detta har jag intervjuat fyra stycken pedagoger som är verksamma på två olika förskolor. Som ett komplement till intervjuerna har jag även utfört två stycken observationer under samlingen på två olika förskolor. Michel Foucaults maktperspektiv har använts i min studie som en central teoretiskt perspektiv för att studera samlingen och dess utformning och genomförande innebär gentemot de yngsta barnens inflytande i förskolan. Studiens resultat visar att det finns en problematik kring diskussionen om barns delaktighet i samlingen. Pedagoger visar en avsikt att ha med läroplanen vid planering av samling och att det är rektorer som bestämmer avdelningarnas tematiska arbete, vilket resulterar i att barns delaktighet kommer i skymundan.

Syftet med studien som följer är att synliggöra pedagogens förhållningssätt när det gäller konflikthantering i förskolan. För att undersöka detta har kvalitativa semistrukturerade intervjuer gjorts med fem verksamma förskollärare. Utifrån syftet valdes tre forskningsfrågor som nedanstående studie ämnar besvara: Vilket förhållningssätt har arbetslaget enligt pedagogen till konflikthantering i förskolan?  Hur beskriver pedagogen hens uppfattning av konflikterna som sker i barngruppen? Vilket förhållningssätt har pedagogerna till samarbetet med vårdnadshavarna gällande konflikthantering i förskolan? Analysen av det materialet som samlats in har gjorts utifrån en del av den tidigare forskningen som finns inom ämnet konflikthantering i förskolan. Resultatet har sedan jämförts och diskuterats med den tidigare forskningen under diskussionen. Resultatet från nedanstående studie visar på att pedagogernas förhållningssätt till hur de arbetar med konflikthantering i förskolan, påverkas av vilken attityd de har till ämnet. Pedagogerna i förskolan använder ofta konflikthantering som ett redskap för att utveckla barnens sociala förmågor och empati enligt de intervjuade förskollärarna. Resultatet visar även på att konflikthantering upptar en stor del av den dagliga verksamheten och att pedagogerna arbetar mycket med att förebygga konflikter i verksamheten. Barngruppens storlek och hur miljön är utformad påverkar hur pedagogerna arbetar med konflikthantering och hur pass mycket konflikter som sker mellan barnen. Resultatet visar på att konflikthantering är viktigt för att synliggöra andras perspektiv och lära barnen sätta ord på sina egna känslor enligt förskollärarna som intervjuats.

Syftet med studien var att belysa hur förskollärare beskriver hur barn ges möjlighet att möta musik i förskolan. Semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare har genomförts på sex olika förskolor, för att fördjupa kunskapen om musikens funktion för förskolebarns utveckling samt förskollärares förhållningssätt kring barns spontana musikintressen. Resultatet visar att samtliga förskollärare i grunden hade en positiv relation till musik och var medvetna om musikens betydelse för barns utveckling. Å andra sidan visade det sig att flera av förskollärarna saknade medvetenhet om barns spontana musicerande och i stället lade fokus på den inplanerade verksamheten.

Syftet med denna studie är att inhämta fördjupad kunskap om förskollärares uppfattning vad gäller barns delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. Forskningsfrågorna som syftet grundar sig i är: Hur uppfattar förskollärare begreppen delaktighet och inflytande i förskolan? På vilka sätt arbetar förskollärare med barns delaktighet och inflytande i förskolan? Vilket förhållningssätt anser förskollärarna är viktigt att ha i arbetet med barns delaktighet och inflytande? Studien genomfördes med halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Deltagarna bestod av fem yrkesverksamma förskollärare, på förskolor i tre olika kommuner i Sverige. Tidigare forskning inom området visar att det inte finns en konkret definition på vad delaktighet och inflytande innebär i förhållande till barn. Forskning har dessutom visat att förskollärare kan känna en osäkerhet kring hur mycket inflytande ett barn i förskoleåldern klarar av, medan andra hävdar att alla oavsett ålder ska få utöva sina rättigheter kring delaktighet och inflytande i ett demokratiskt samhälle. I denna studie framkom det att förskollärare uppfattar begreppet delaktighet genom att barn och vuxna skapar något tillsammans, är involverade och får ta del av verksamhetens innehåll. Att barn får möjlighet att påverka sin vardag. Vidare visar resultatet att förskollärarna tolkar begreppet inflytande som möjlighet för barn att kunna påverka och argumentera för en förändring eller förbättring i förskolan. En av slutsatserna som kan dras i denna studie är att barn ska möta lyhörda förskollärare för att kunna utöva sina rättigheter kring delaktighet och inflytande.

No description available.

Syftet med denna studie är att ta reda på om inspirerande material, som exempelvis tekniklådor med tillhörande handledningar, kan inspirera och motivera pedagoger i förskolan att medvetet och regelbundet undervisa i ämnet teknik samt att påvisa hur betydelsefullt det är att pedagoger besitter relevanta kunskaper inom ämnet teknik. Metoderna som användes i studien var två enkäter samt tester av tekniklådor med tillhörande handledningar. Ett par slutsatser som framkommer i studien är att flertalet pedagoger anser att det saknas inspirerande material i form av exempelvis tekniklådor med tillhörande handledningar, förbrukningsmaterial och böcker etc. Dessutom lider pedagogerna i allmänhet delvis brist på tillfredställande kunskaper inom ämnet teknik som i denna studie tyder på minskad motivation att ge teknikundervisningen tillräckligt utrymme i verksamheten.

Naturvetenskap har under en lägre tid anses som ett ämne som är avancerat och auktoritärt och som bara vissa elever klarar av. Som följd har intresset för naturvetenskap sjunkit genom åren och så även den positiva attityden till de naturorienterade ämnena. Traditionellt har naturvetenskapliga ämnen har även väldigt liten anknytning till elevers tidigare erfarenheter, intressen, och vardag vilket kan vara en bidragande faktor till det minskade intresset för ämnena. Genom att framställa ett läromedel med stor anknytning till vardagen och elevanpassad text kan naturvetenskapliga områden som kontinentaldrift och vulkaner införas redan i förskolan. Att vara medveten om språkanvändnings möjligheter kan underlätta undervisning av vetenskapliga begrepp och fenomen. Genom att samarbeta med en förskolelärare samt en gemmolog* sammanförs ämnesexpertis med prövad pedagogik vilket gynnar både lärare och elever. Läromedlet har visats fungera bra i en förskoleklass men bearbetning av vetenskapliga begrepp och kommunikation kring innehåll är avgörande för att nå en förståelse. Ord som inte är specifikt vetenskapliga kan ändå vara avancerade och svåra att förstå, speciellt ord med flera betydelser. Så genom att ge yngre elever förståelse om sin omgivning kan bidra till positiv attityd till naturvetenskap i äldre år. Oförstående kan vara en avgörande faktor till elevers negativa attityd till ämnet. * en licensierad expert på ädelstenar

Föreliggande uppsats redogör för en studie med syftet att synliggöra hur personal på den öppna förskolan uppfattar att verksamheten och deras arbetsuppgifter formas av det omgivande närsamhället och av de föräldrar som besöker verksamheten. Mer specifikt syftar studien till att belysa hur personalen upplever sin roll i de socialisationsprocesser som äger rum inom ramen för verksamheten. Studien genomfördes med en hermeneutisk ansats, med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Deltog gjorde respondenter från två olika öppna förskolor, verksamma i närsamhällen med skilda socioekonomiska förutsättningar. Resultatet visar på att personalen på den öppna förskolan besitter en viktig roll som socialisationsagent ifråga om att, som främjare, medverka till det föräldraskapande som sker på den öppna förskolan. Resultatet visar att närsamhället och dess föräldrar formar, genom sina olika behov, personalens arbetsuppgifter samt verksamhetens fokus. Ur ett sociologiskt perspektiv är studien intressant eftersom en rad olika socialisationsprocesser i den öppna förskolans verksamhet blir synliggjorda.

Purpose: The purpose of this study was through qualitative interviews with six pre-school teachers and to get a deeper knowledge of how pre-school teachers relate and think about the gender perspective in the free play. We also wanted to get an idea on how they handle material in the relation to gender. Issues: How does pre-school teachers conduct themselves to gender towards children and their views on gender development over the years? What do pre-school teachers have for ideas about gender in the free play in activity? How do they handle gender coded material in the activity, their views about gender coded materials and unisex material? Method: We have used a phenomenological science approach which is an inspiration to a qualitative research. Qualitative interviews has helped us to get a deeper information about our study.   Theory: We have used Judith Butler's gender theory to explain how the concept of gender and sex are present as the basic theoretical tool in feminist theory. Results: The conclusion of our study is that pre-school teachers have different ways of conducting themselves to children in the schools. We have also noticed that pre-school teachers at the respective pre-schools are aware that they should relate to both girls and boys in similar ways and make positive impact on children. They also had a different idea of ​​what a free play is and how they use free play for children's development and learning.  Pre-school teachers in the respective pre-schools also had different ways of handling gender coded materials and unisex materials.

Syftet med studien var att bilda kunskap om pedagogers erfarenheter av arbetet med minori-tetsspråket meänkieli samt att diskutera betydelsen av dess aktiva användning i den pedago-giska verksamheten bland förskolebarn i en kommun i Tornedalen. Studien utgick ifrån ett sociokulturellt perspektiv där man ser språket som det viktigaste psykologiska redskapet som gör människan involverad i sin omgivning och delaktig i sociokulturella erfarenheter. Data-underlaget utgörs av e-postkorrespondens med sju förskollärare samt kompletterande inter-vjuer med tre deltagare i samma korrespondensgrupp. Deltagarna har alla förhållit sig till och bevarat öppna frågeställningar. Forskningsfrågorna som studien besvarar är hur förskollärarna arbetar med meänkieli och vilka upplevelser de har av att arbeta med meänkieli. Samt vilken betydelse förskollärarna tycker att meänkieli har för barnen i förskolan. Resultatet visar att meänkieli används i vardagssituationer som t.ex. vid matbordet, samlingar och påklädning. Det visar också att pedagogerna upplever att det finns ett behov av tydligare riktlinjer för ar-betet med meänkieli och att det råder en viss osäkerhet över användandet av språket.