Studiens syfte har varit att studera den kommunikation som rör barnet i dess övergångsprocess från förskolan till förskoleklass. Vad som sägs om barnet och varför, samt hur kommunikationen påverkar detta. Då syftet med studien är att studera kommunikationen har valet fallit på en socialkonstruktionistisk ansats som grund. Utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv använder vi oss av kommunikationsmodeller som analysverktyg (Jensen & Ulleberg, 2013). De metoder som använts i studien är personliga, semistrukturerade intervjuer riktade till förskollärare i förskola och i förskoleklass. Denna metod valdes för att fånga intervjupersonernas uppfattning om kommunikationen och dess innehåll. Frågeformulär lämnades personligen, via mejl och lades även ut på olika pedagogiska forum, för att få en bredare svarsfrekvens. Då förskola och förskoleklass arbetar utifrån olika läroplaner och inga fastställda gemensamma riktlinjer finns för hur denna kommunikation ska se ut eller vad den ska innehålla, var det därför av intresse att studera om läroplanerna påverkar vad som sägs och i så fall varför. Inga eller endast ett fåtal studier har tidigare gjorts på områden rörande innehållet i kommunikationen vid övergångsprocessen. Resultatet av studien stämmer till stor del överrens med tidigare forskning (Alatalo, Meier & Frank, 2014; Hjelte, 2005; Hopps, 2014) som visar på att innehållet i kommunikationen är svår att synliggöra, samt vikten av en fungerande kommunikation mellan verksamheterna i barnets övergångsprocess. Studien riktar sig främst till yrkesverksamma inom förskola och förskoleklass, då den förhoppningsvis kan bidra med kunskap kring det innehåll i kommunikationen under barns övergångsprocess mellan förskola och förskoleklass som överförs och efterfrågas.

<p>Denna kvalitativa intervjustudie genomfördes med sju förskollärare och sju lärare. Syftet var att införskaffa kunskap om hur utomhuspedagogik används som arbetssätt i förskolan och skolan. Resultatet visade att de förskollärare och lärare som deltog i studien arbetar med utomhuspedagogik men i olika stor utsträckning och med olika mål. De menade att det handlade om ett intresse för huruvida de själva vill arbeta med utomhuspedagogik eller inte, men även om de kunskaper de besitter. Många lärare ansåg att förskolan använder sig av detta arbetssätt mer än vad skolan gör, några av lärarna tyckte att de har tydligare mål med vad de vill uppnå tillsammans med eleverna. Förskollärarna i sin tur förlitade sig mer till sin spontanitet istället för att ha någon direkt planering vid utomhuspedagogiken. Resultatet visade även att samarbete mellan förskola och skola inte är något som sker särskilt ofta. Detta var dock något alla visade intresse för och framöver skulle vilja vara delaktiga i</p>

Syftet med denna studie är att undersöka lekens betydelse för barns lärande och utveckling. Studien bygger på en kvalitativ metod där vi har intervjuat sju stycken förskollärare. Resultatet visar att förskollärarna anser att leken är grunden till lärande och leken beskrivs som en grundpelare i förskolan. Delaktighet i barns lek påpekades som viktigt och även att ta till vara på barns intressen och idéer.

Syftet med den här studien var att undersöka hur förskollärare som arbetar Reggio Emilia-inspirerat ser på Reggio Emilia-filosofin samt hur de uppfattar barns lek och sin egen roll i barns lek i förhållande till filosofin. Vi valde kvalitativa intervjuer som metod där vi intervjuade sju förskollärare som arbetar på Reggio Emilia-inspirerade förskolor. Resultatet efter databearbetningen visar att alla förskollärare i stort sett har en liknande syn på vad Reggio Emilia-filosofin innebär för dem. De arbetar exempelvis utifrån barnens intressen och ser barnet som kompetent. Samtliga förskollärare anser att lek är viktigt för barnen. Några lyfter fram hur de inte ser skillnad på att leka och lära medan andra vill använda leken som ett verktyg till att utveckla olika förmågor hos barnen. De betonade framförallt miljön som en stor del i både Reggio Emilia-filosofin och till att stimulera barnens lek. Flera förskollärare lyfte fram att miljön ska vara utmanande, estetisk och vacker. Samtliga hävdade att de både ska vara observerande och deltagande i leken beroende på situation. Resultatet visar dock att förskollärarna väljer att närvara och observera mer i leken än att delta.

Studiens syfte är att undersöka vad som bedöms som förskollärarkompetens utifrån statens kvalitetssatsning, lärarlönelyftet. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem förskollärare som blivit beviljade lärarlönelyftet samt tre förskolechefer som tagit beslut om vilka som skulle premieras. Resultatet visar att förskollärarnas engagemang för yrkesutvecklingen är stor samt att förskollärarna har ansvarsområden och uppdrag utöver arbetet i barngruppen. Slutsatsen visar att förskollärarnas yrkespersonlighet är en bidragande faktor till att de i praktiken lyckas kvalitetssäkra verksamheten samt att förskollärarna premierats för att deras arbetsuppgifter bidrar till skolutveckling och på så vis till yrkets professionsutveckling.

I denna studie undersöks hur förskollärare beskriver att de arbetar med flerspråkiga barns andraspråksutveckling. Som både statistik över barnen i förskolan samt tidigare forskning lyfter fram så har antalet flerspråkiga barn i den svenska förskolan ökat och det blir då också allt viktigare att ha kunskap om flerspråkighet inom förskolläraryrket. Resultatet i denna studie visar på att förskollärarna ser flerspråkighet i förskolan som något positivt och, i enlighet med läorplanen för förskolan som säger att stor vikt ska läggas vid att stimulera varje barns språkutveckling, ser de det språkutvecklande arbetet som något centralt och viktigt. Något som samtliga förskollärare varit överens om som viktiga punkter i arbetet med barnens andraspråksutveckling är att samtala mycket med dem och se till att prata tydligt.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka innehåll och urval av applikationer i förskolan samt vilket syfte förskollärare har med sina val av applikationer. Frågeställningarna i studien berör vilka applikationer som används på förskolan och hur de är utformade och designade, hur urval av applikationer sker samt syftet bakom urvalen. Som metod för att få svar på våra undersökningsfrågor genomfördes intervjuer med sju förskollärare där vi fick ta del av deras resonemang kring urval av applikationer samt dess innehåll och struktur. Studiens resultat visar att applikationers innehåll och struktur har betydelse för vilka möjligheter eller begränsningar som skapas för barns lärande. När det handlar om val av applikationer framkom av resultatet att förskollärarna har ett syfte med deras val och att valen sker utifrån vad barnen och barngruppen behöver samt vad barnen är intresserade av. Val av applikationer sker även i samklang med förskolans läroplan och strävansmål samt utifrån olika teman som förskolorna arbetar med. Dock framkom att tid, pengar och kompetens är begränsningar som förskollärarna anser kan påverka deras val av applikationer och vilket innehåll barnen får tillgång till.

Denna studie har utgångspunkt i att undersöka hur pedagoger arbetar med flerspråkighet inom förskolan, där fokus läggs på svenska som andraspråk. Syftet med studien är att belysa påvilket sätt förskollärare berättar att de kan arbeta med flerspråkighet, med fokus på svenska som andraspråk, i den dagliga verksamheten. Forskningsfrågorna som undersöks är: På vilket sätt arbetar förskollärare med flerspråkighet i verksamheten? Och vad anser förskollärare vara de viktigaste delarna i andraspråksutvecklingen? Studien är baserad på kvalitativa intervjuer av tre verksamma förskollärare på tre olika förskolor. Resultatet av studien visar på att ju mer intresse och kunskap de intervjuade pedagogerna har kring barns flerspråkiga utveckling, desto högre grad arbetas det med det i verksamheten. Informanterna känner en viss osäkerhet kring arbetet med flerspråkighet i förskolan. Intervjun visar på att osäkerhet hos de tillfrågade förskollärarna landar istället i ett kulturarbete, där fokus läggs på att stärka barnets kulturella identitet.

Sammanfattning Flerspråkighet är mycket mer synligt i dagens svenska samhälle, i och med inflödet av människor från många olika länder i världen. Idag integreras nyanlända människor i Sverige och språken har fått större plats i vårt samhälle. Flerspråkighet blir därför vanligare och många barn är i behov av stöd både med sitt förstaspråk men också andraspråk. Syftet med vår uppsats är att undersöka förskollärarstudenters tankar och åsikter kring det framtida arbetet med flerspråkighet i förskolan. Vi ville också ta reda på förskollärarstudenternas definition av flerspråkighet. Den metod vi använde oss av var kvalitativa intervjuer med sex förskollärarstudenter vid Uppsala Universitet. Samtliga deltagare av undersökningen gick i olika terminer på förskollärarprogrammet. Under tidigare forskning har vi redogjort för olika forskares avhandlingar om flerspråkighet. I diskussionen använde vi oss av tidigare forskning och teoretiska perspektiv för att belysa undersökningens resultat. Resultatet består av det svarsmaterial som samlades in i de kvalitativa intervjuerna. I resultatet kom vi fram till att de samtliga deltagarnas tankar och definition av flerspråkighet var att behärska flera språk än ett samt att ha annat modersmål än samhällets majoritetsspråk. I diskussionen presenteras också olika metoder på hur förskollärare kan arbeta med flerspråkighet i förskolan. De olika metodexemplen anges av förskolärarstudenterna samt synliggörs av tidigare forskning och från teoretiska perspektiv.

Detta är en empirisk studie grundad på erfarenhet från fyra förskollärare som arbetar på skildaförskolor varav alla med flertalet nyanlända barn. Via kvalitativa intervjuer berättade förskollärarnaom sina uppfattningar angående uppdraget att stärka nyanlända barns språkförmåga i förskolan.Resultatet visar hur förskollärarna ställer sig till våra frågeställningar. Vissa hade utförliga svarsom visar på kunskap och engagemang, men vi mötte även förskollärare som inte hade lika mycketatt tilläga i frågan. Gemensamt visade de att uppdraget inom barns språkutveckling låg dem varmtom hjärtat.