Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare erfar deltagandet i leken i förskolan. Forskningsfrågorna som studien utgår från är: Hur erfar förskollärare deltagandet i leken? och Hur erfar förskollärare svårigheter och möjligheter med deltagandet i leken?Bearbetningen av insamlad data är inspirerad av ett fenomenografiskt perspektiv, där för-skollärarna ges möjlighet att berätta fritt om erfarandet kring deltagandet i leken. Intervju-erna är därför av kvalitativ karaktär.Det framkommer i resultatet att förskollärare ser på sin roll kring leken på olika sätt, som observatör, tillförare och medlekare. Några förskollärare belyser svårigheter med delta-gandet, till exempel tidsbrist.I analysen visas de kvalitativa skillnaderna mellan förskollärarnas erfarande av deltagandet i leken. I den hierarkiska triangel som presenteras i resultatet och analysen visas de kvalita-tiva skilda kategorierna, där den mest komplexa kategorin innefattar pedagogers erfarande om rollen som medlekare och i den mest basala kategorin visas pedagogers erfarande om att det finns svårigheter med deltagandet i leken.Generellt kan det urskiljas av resultatet att förskollärarna är väl medvetna om nyare forsk-ning som säger att deltagandet i leken på barns villkor är av stor betydelse. Dock påverkas deltagandet av många faktorer i det pedagogiska arbetet.

Syftet med denna undersökning var at ta reda på hur sex verksamma förskollärares uppfattar och tolkar genus, samt hur de arbetar med genus i förskolans olika åldersavdelningar. I uppsatsen finns en teoretisk bakgrund som påvisar forskningsresultat gällande undersökningens ämne, genus i förskolan. Undersökningen som gjort är kvalitativ och vi har intervjuat sex verksamma förskollärare. Det som framkom i undersökningen var att förskollärares syn på genus var att ämnet är viktigt med att man hellre vill se till barn som individer och inte arbeta eller behandla dem utifrån pojkar och flickor. / <p>Detta arbete är skrivet av två studenter som nu avslutat sin förskollärarutbildning i Kristianstad. Arbetet handlar om genus, hur förskollärare uppfattar och tolkar begreppet samt hur de arbetar med det i sin verksamhet.</p>

Förskolan har gått från Barnstugor med ledarinnor till en statlig förskoleverksamhet med utbildade förskollärare. Sedan läroplanen för förskolan kom 1998 har förskolan haft en målstyrd verksamhet. Även om läroplanen innehöll mål gavs inga tydliga arbetssätt för hur förskolverksamheten skulle uppnå dessa mål. Efter att läroplanen reviderades 2011 utsågs förskollärare som ansvarsbärare till att planeringsarbetet skulle ske ut efter läroplanens mål. För en fungerande verksamhet krävs kompetenta förskollärare som utvecklas tillsammans med barnen. Barnen i sig ska även ses som kompetenta och verksamheten ska grundas på deras intressen och erfarenheter. Studien syftar till att ge en forskningsöversikt och kartläggning över forskningsläget gällande planeringsarbetet i förskolan. Metoden som användes i studien var en litteraturstudie som genomfördes med hjälp av insamlade artiklar från databaser. Studien har sin utgångspunkt i tre huvudfrågor som berör planeringsarbetet, läroplanen för förskolan samt synen på barns inlärningsprocess. Nio artiklar bearbetades i studien och ett resultat kunde fastställas. Studien belyste främst hur planeringsarbetet skulle utgå från läroplanen men att det skulle formas utifrån barnens intressen och vara relevant för barnens egen vardag. Vidare visade även resultatet att planeringen bör utgå från ett barnperspektiv samt en förståelse för barns inlärning. Leken och att barnen hade roligt verkade vara den största aspekten till barns inlärning. Resultatet visar även förskolläraryrkets komplexitet då planeringsarbetet både kan påverkas av barnens föräldrar samt förskollärarens kollegor.

Syftet med det här examensarbetet är att studera hur förskolans lärare i en lek och lärandesituationarbetar med att kombinera ett ämnesinnehåll i leken. I den nya skollagen som togs ibruk 2011 har begreppet undervisning även använts när det gäller förskolans verksamhet. Iden reviderade läroplanen från 2010 har ett förtydligande gjorts om ämnesinnehållet och lärarensansvar. Studien är en kvalitativ fallstudie där vi har använt oss av observationer medhjälp av videofilmning och med uppföljande stimulated recall intervjuer. Litteraturen somhar använts handlar om lärarens yrkesroll, barns lek och lärande och teorier med utgångspunkt i det sociokulturella och det utvecklingspedagogiska perspektivet. Resultatet visar påatt förskollärarna respekterar barns lek och innehållet i den. Förskollärarna har ett medvetettänk, när de arbetar med barnen. De deltar och utmanar barnen i leken, genom att ställaöppna frågor utifrån det aktuella innehållet i barnens lek.

Lärarare och flerspråkighet / Teachers and multilingualism

Syftet med studien var att belysa två förskollärares syn på matematik och matematikundervisning, deras syn på barn och matematik samt deras syn på interaktionen mellan förskollärare, barn och matematiskt material. I detta syfte ingick det att studera förskollärarnas syn utifrån ett genusperspektiv. För att genomföra undersökningen gjordes en kvalitativ fallstudie där en intervjustudie som baseras på observationsfall användes som metod. Tre fall valdes ut, en delad i två block som visar på händelser som upprepar sig i våra observationer och som användes i intervjuerna med de två förskollärarna. Resultatet visar på att de två förskollärarna är medvetna om vikten av att få in matematik och matematikundervisning redan i förskolan, men att de ibland missar det. Slutsatsen blev att de i stressade eller oplanerade situationer ibland glömmer lägga fokus på en del viktiga saker i matematikundervisningen. Vi kom också fram till att genusordningen delvis upprätthålls i interaktionen mellan förskollärare och barn genom det sätt som förskollärarna talar till barnen på. Vi skulle därmed vilja se en större medvetenhet hos förskollärarna om vad könsrelaterade föreställningar kan få för konsekvenser för barnen ur ett vidare perspektiv.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur några pedagoger upplever konflikter bland barn på förskolan. Jag ville också undersöka vad som ligger till grund för barnens konflikter och vilka metoder pedagogerna använder vid konflikthantering. Jag valde att använda mig av kvalitativa intervjuer med utbildade förskollärare i min studie för att finna svar på mitt syfte och frågeställningar. Resultatet visade att det finns en samstämmighet mellan pedagogernas syn på konflikthantering då de är eniga om att konflikter bör tas tillvara på för att barnen ska kunna dra lärdom av hanteringen av konflikten inför framtiden. Barnes konflikter handlar i största allmänhet om osämja i olika bemärkelser. Bland annat handlar konflikterna om oenigheter om roller, värderingar och materiella ting och grundar sig i barnens skilda åsikter. För att få bukt med barns konflikter gav pedagogerna uttryck för att de använde vissa utarbetade tillvägagångssätt. Den mest effektiva metoden visade sig vara att låta barnen tala och ge uttryck för tankar och känslor medan pedagogen agerar medlare.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur förskollärare ser på genus och konflikter samt hur de agerar i konfliktsituationer utifrån hur de ser på genus. Enligt läroplanen för förskolan (1998) ska alla barn behandlas lika oavsett kön. Genom att observera och intervjua förskollärare har vi fått ta del av deras tankar och synsätt kring ämnena. Litteratur bearbetades och tillsammans med undersökningen ligger detta som grund för arbetets innehåll. Vi har sett att litteraturen stämmer överens med förskollärarnas synsätt och agerande på vissa punkter men det finns även skillnader. Detta finner vi intressant och har diskuterat viktiga aspekter i vår slutdiskussion.

Syftet med vår studie var att undersöka vad pedagoger har för syn gällande jämställdhetsmålen i läroplanen för förskolan, Lpfö98 (reviderad 2010) samt undersöka hur pedagoger arbetar för att uppnå jämställdhetsmålen. Det kommer även framföras vilka möjligheter och utmaningar pedagoger finner när det gäller att uppnå jämställdhetsmålen.

I studien undersökte vi hur ett antal verksamma förskollärare organiserar sina samlingar och även hur de resonerar kring samlingarnas syfte i förskolan. Vi undersökte även barns inflytande och delaktighet inför och under samlingarna. I studien använde vi oss av en kvalitativ undersökningsmetod innehållande både observationer och intervjuer med verksamma förskollärare. I resultatet har det framkommit att de flesta förskollärarna organiserar sina samlingar på liknande sätt, utifrån barnens ålder och med ett liknande innehåll. Förskollärarnas resonemang kring samlingens syfte har vi kunnat sammanfatta i tre punkter som är gemenskapen, en lugn stund för att kunna möta alla barn och en lärandesituation. Det framkom även i resultatet att barns inflytande inför och under samlingarna är begränsade