BakgrundTeknik i förskolan är en del av pedagogernas uppdrag utifrån läroplanen. Både internationell forskning och litteratur i ämnet visar att pedagogens kunskap återspeglas i verksamheten. Den visar samtidigt att pedagogernas kunskap och förståelse för teknik är begränsad vilketresulterar i en osäkerhet i att arbeta med teknik i verksamheten. Forskning och litteratur visar också att pedagogernas syn på lärande är en avgörande faktor för hur barn får möta teknik och att pedagogerna har en viktig roll som medforskare i kunskapsskapandet.SyfteSyftet är att undersöka hur förskollärare resonerar kring att arbeta med teknik i förskolan och att få en inblick i hur arbetet med teknik kan yttra sig i förskolan.MetodI vår undersökning valde vi att göra en kvalitativ studie med semistrukturerad intervju som redskap. Vi intervjuade 12 förskollärare, från tio förskolor i två kommuner i västra Sverige.ResultatTrots att förskollärarna gav många exempel på hur de arbetar med teknik i förskolan så ansåg de flesta förskollärare att de inte arbetar med teknik i den omfattning som de borde. Det framgår att det är det medvetna arbetet med teknik, benämnandet och synliggörandet av teknik för barnen, som de saknar i sin verksamhet. Flertalet av förskollärarna tror att teknik som ett prioriterat mål i kommunen, skulle innebära kompetensutveckling som i sin tur skullemedföra att teknik skulle få mer utrymme och synliggöras i verksamheten. / Program: Lärarutbildningen

Syftet med denna studie har varit att undersöka förskollärares uppfattningar och erfarenheter kring barngruppers storlek i förskolans verksamhet i relation till förskollärares uppdrag. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare i en kommun i Västernorrland, för att på så sätt undersöka förskollärares uppfattningar av barngruppers storlek och vad som påverkar yrkesgruppen i utförandet av förskolans uppdrag. Resultatet visar att förskollärare har svårt att precisera vad de anser att en lagom stor barngrupp är då inte endast antalet barn i gruppen har betydelse för upplevelsen av barngruppens storlek. Det har i studien visat sig, utifrån förskollärarnas uppfattningar, bero på gruppens sammansättning, vilka individer den består av. Studien visar också på att förmåga till organisation och struktur, engagemang och drivkraft hos förskollärarna samt vilket arbetssätt som tillämpas påverkar möjliggörandet av läroplanens uppdrag. Förskollärarna i studien framhåller att det i en för stor barngrupp kan vara svårt att se och möta det enskilda barnet samt ta hänsyn till barnets förutsättningar och behov, vilket försvårar utförandet av uppdraget. / <p>Betygsdatum 2016-12-23 i Ladok.</p>

The purpose of the study is to contribute knowledge about preschool teachers’ perceptions of systematic quality work, to contribute to a deeper understanding of preschool teachers’ perceptions of the work’s structure and implementation. Phenomenography has been used as a methodological framework. Semi-structured interviews were the study’s chosen data collection method, with a total of six preschool teachers’ participating. The preschool teachers’ perceptions have been further processed through a phenomenographic analysis model. The results showed that preschool teachers’ perceive that the systematic quality work is extensive but is considered to be meaningful for the preschool’s development. The preschool teachers’ also perceive that the prerequisites for the implementation of systematic quality work are important and refer to both internal and external factors. / Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar av systematiskt kvalitetsarbete, för att bidra med en djupare förståelse för förskollärares uppfattningar av arbetets upplägg och genomförande. Som metodologiskt ramverk har fenomenografi använts. Semistrukturerade intervjuer var studiens valda datainsamlingsmetod, där totalt sex förskollärare deltog. Förskollärarnas uppfattningar har vidare bearbetats genom en fenomenografisk analysmodell. I resultatet framgick det att förskollärare uppfattar att systematiskt kvalitetsarbetet är omfattande men anses vara meningsfullt för förskolans utveckling. Förskollärarna uppfattar även att förutsättningar för genomförandet av systematiskt kvalitetsarbete är viktiga och syftar på både inre och yttre faktorer.