<p>Interoperabilitet blir viktigare och viktigare för Sveriges del, även för funktionen sjukvård. Denna uppsats kommer att behandla likheter och skillnader mellan sjukvårdsdoktriner, handböcker och reglementen med NATO:s och framförallt Norges motsvarigheter, för att undersöka om den svenska Försvarsmakten sjukvårdsorganisation är interoperabel, och för att finna saker som kan förändras för att öka effektiviteten och interoperabiliteten. Under uppsatsen dras slutsatser som att svenska Försvarsmakten tagit åt sig stora delar av de kunskaper som NATO tidigare har gjort. Sverige ”kopierar” delar av NATO:s doktrin för sjukvård, NATO AJP-4,10 Allied joint medical support doctrine. Saker som skulle kunna påverka samarbete med andra länder på ett negativt sätt, t.ex. att alla länder har egna nationella regler samt vissa olikheter i doktriner och handböcker som hur vi i Sverige sätter färger på skadade vid olyckor med en stor mängd skadade, medan detta inte nämns i NATO:s doktrin diskuteras också i uppsatsen. Vi i Sverige har även vid dessa stora olyckor satt tidpunkter för när patienterna kan behövas vård, vilket inte heller går att finna i NATO:s doktrin. Väldigt få skillnader har hittats mellan Sveriges och NATO:s sjukvårdsorganisationer och arbetssätt. Däremot är likheterna väldigt många, vilket gör att samarbete mellan Sverige och NATO länder kan vara mycket effektivt. Detta gör att man i slutsatserna och diskussionen kan läsa om hur svenska Försvarsmaktens sjukvård är interoperabel, men självklart finns saker att förbättra för att öka effektiviteten.</p> / <p>Interoperability becomes more and more important for Sweden, also for the medical. This paper will discuss the similarities and differences between medical doctrines, manuals, regulations, etc. with NATO and particularly the Norwegian similarities, to investigate if the Swedish Armed Forces health care organization are interoperable, and to find things that can be changed to increase efficiency and to be more interoperable. In this paper the author’s conclusions that the Swedish Armed Forces have access to large parts of the knowledge that NATO had done. Sweden "copy" part of NATO's doctrine for medical care, NATO AJP-4, 10 Allied joint medical support doctrine. The author also sees things that could affect the cooperation with other countries in a negative way. Things like that all countries have their own national rules and some differences in doctrine and manuals like how we in Sweden puts colour on damaged in accidents with a large number wounded, while this is not mentioned in the NATO doctrine. We in Sweden have also set times for when patients may need treatment in major accidents, which again can be found in the NATO doctrine. Very few differences have existed between Sweden and NATO's healthcare organizations and practices. However, many similarities, which makes cooperation between Sweden and NATO countries can be very effective. This means that the conclusions and the discussion can be read on the Swedish Armed Forces' medical care is quite interoperable, but obviously there are things to improve in order to increase efficiency.</p>

Interoperabilitet blir viktigare och viktigare för Sveriges del, även för funktionen sjukvård. Denna uppsats kommer att behandla likheter och skillnader mellan sjukvårdsdoktriner, handböcker och reglementen med NATO:s och framförallt Norges motsvarigheter, för att undersöka om den svenska Försvarsmakten sjukvårdsorganisation är interoperabel, och för att finna saker som kan förändras för att öka effektiviteten och interoperabiliteten. Under uppsatsen dras slutsatser som att svenska Försvarsmakten tagit åt sig stora delar av de kunskaper som NATO tidigare har gjort. Sverige ”kopierar” delar av NATO:s doktrin för sjukvård, NATO AJP-4,10 Allied joint medical support doctrine. Saker som skulle kunna påverka samarbete med andra länder på ett negativt sätt, t.ex. att alla länder har egna nationella regler samt vissa olikheter i doktriner och handböcker som hur vi i Sverige sätter färger på skadade vid olyckor med en stor mängd skadade, medan detta inte nämns i NATO:s doktrin diskuteras också i uppsatsen. Vi i Sverige har även vid dessa stora olyckor satt tidpunkter för när patienterna kan behövas vård, vilket inte heller går att finna i NATO:s doktrin. Väldigt få skillnader har hittats mellan Sveriges och NATO:s sjukvårdsorganisationer och arbetssätt. Däremot är likheterna väldigt många, vilket gör att samarbete mellan Sverige och NATO länder kan vara mycket effektivt. Detta gör att man i slutsatserna och diskussionen kan läsa om hur svenska Försvarsmaktens sjukvård är interoperabel, men självklart finns saker att förbättra för att öka effektiviteten. / Interoperability becomes more and more important for Sweden, also for the medical. This paper will discuss the similarities and differences between medical doctrines, manuals, regulations, etc. with NATO and particularly the Norwegian similarities, to investigate if the Swedish Armed Forces health care organization are interoperable, and to find things that can be changed to increase efficiency and to be more interoperable. In this paper the author’s conclusions that the Swedish Armed Forces have access to large parts of the knowledge that NATO had done. Sweden "copy" part of NATO's doctrine for medical care, NATO AJP-4, 10 Allied joint medical support doctrine. The author also sees things that could affect the cooperation with other countries in a negative way. Things like that all countries have their own national rules and some differences in doctrine and manuals like how we in Sweden puts colour on damaged in accidents with a large number wounded, while this is not mentioned in the NATO doctrine. We in Sweden have also set times for when patients may need treatment in major accidents, which again can be found in the NATO doctrine. Very few differences have existed between Sweden and NATO's healthcare organizations and practices. However, many similarities, which makes cooperation between Sweden and NATO countries can be very effective. This means that the conclusions and the discussion can be read on the Swedish Armed Forces' medical care is quite interoperable, but obviously there are things to improve in order to increase efficiency.

Sammanfattning Bakgrund: Enligt svenska försvarsmakten är den militära professionen under ständig förändring. Stora förändringar sker frekvent inom Försvarsmakten som organisation och kommer i förlängningen leda till nyttiga erfarenheter och kunskaper i framtiden. I sak är detta självklart men det finns även fler faktorer som vi ser mer troligt har större påverkan, exempelvis karriärmodellens utformning, metoder vid rekrytering, uppföljning av samhället och dess värderingar, förändringar och utvecklingar som sker inom teknik, inlärningsstilar och förväntningarna från de nya kommande generationerna. Nuvarande karriärmodell avseende taktiska officerare i den svenska försvarsmakten belönar avancemang och inte fördjupade kunskaper. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vetenskaplig litteratur avseende militär karriär med fokus på den svenska försvarsmaktens karriärmodell. Till syftet valdes följande frågeställningar: Vilka teoretiska aspekter finns för en karriärmodell? Hur påverkar karriärmodeller taktiska officerare? Vilken teoretisk bärighet har den svenska försvarsmaktens karriärmodell? Metod: Denna studie är en kvalitativ systematiskt litteraturstudie med latent innehållsanalys som har genomförts med ett induktivt arbetssätt. Analysens metod inkluderade också det hermeneutiska perspektivet, där insamlad data sammanfördes till allmänna principer. Det organisationsteoretiska perspektivet valdes för att beskriva, förenkla och tydliggöra fenomenet med karriärmodell. Som källmaterial har internationella och svenska vetenskapliga artiklar samt böcker använts.    Resultat: I den undersökta litteraturen fanns flera faktorer som påverkade den militära karriären och dess karriärmodell, både nationellt och internationellt, såsom komplexitet i officersrollen, hur olika karriärmodeller ser ut idag, utvecklingen av karriärmodeller och karriärplanering samt att HR-funktionen i en organisation bör ta ett större ansvar. Det framkom också att en mer mångfacetterad karriärmodell kan komma att gynna en organisation i det längre perspektivet. / Abstract   Background: According to the Swedish Armed Forces, the military profession is constantly changing. Major changes occur frequently within the armed forces as an organization and will in the future lead to useful experiences and knowledge in the future. In essence, this is self-evident, but there are also more factors that we see more likely to have greater impact, such as the design of the career model, methods of recruitment, follow-up of society and its values, changes and developments that occur in technology, learning styles and the expectations of the new coming generations. The current career model regarding tactical officers in the Swedish Armed Forces rewards advancement and not in-depth knowledge. Objective: The aim of the study was to examine scientific literature on military careers focusing on the Swedish Armed Forces' career model. The following questions were selected for the purpose: What theoretical aspects are there for a career model? How do career models affect tactical officers? What theoretical bearing does the Swedish Armed Forces career model have? Method: This study is a qualitative systematic literature study with latent content analysis conducted with an inductive method. The method of analysis also included the hermeneutic perspective, in which collected data was combined into general principles. The organizational theoretical perspective was chosen to describe, simplify and clarify the phenomenon with a career model. International and Swedish scientific articles and books have been used as source material. Results: In the literature examined there were several factors that influenced the military career and its career model, both nationally and internationally, such as complexity in the role of officers, how different career models look today, the development of career models and career planning and that the HR function of an organization should take a greater responsibility. It also emerged that a more multifaceted career model may benefit an organization in the longer term.