No description available.

<p>Förvärv blir mer och mer vanligt inom affärsvärlden. Företag förvärvar andra företag som har de konkurrensfördelar som de vill komma åt. Det kan handla om att få mer kompetens eller utöka sin marknadsposition genom att förvärva företag med utvecklad produktion. Dessa olika motiv leder till olika integrationsprocesser.</p><p>Har ett företag flera motiv bakom ett förvärv ställer detta motstridiga krav på självständighet och beroende hos de båda företagen. Vissa förvärv kräver att integrationen är minimal för att inte förstöra det värdeskapande process som företaget vill åt. Samtidigt finns det förvärv som kräver en total integrering för att kunna utnyttja värdet vid produktionsresurser.</p><p>Uppsatsen handlar om den paradox som uppstår när ett företag är ute efter flera värden hos det tilltänkta företaget och detta kräver motstridiga integrationsprocesser som ställer höga krav på ledningen. Detta leder fram till syftet som lyder: Uppsatsen ska undersöka hur ledningen i det förvärvade företaget utformas när förutsättningarna kräver stor grad av självständighet hos det förvärvade företaget.</p><p>Den modell som används för att beskriva problematiken är framtagen av Haspeslah och Jemisons (1991) och beskriver integrationsprocessens krav på ömsesidigt strategiskt beroende i kombination med organisatorisk autonomi. Uppsatsen utvecklar deras resonemang och kompleterar modellen med nyckelfaktorer för hur en ledning ska utformas när det kommer till ett förvärv. Dessa nyckelfaktorer bygger främst på resonemang av Kitching (1967), Armour (2002) och Haspeslagh och Jemison (1991).</p><p>För att beskriva och analysera problematiken i verkligheten används två förvärv, GM:s förvärv av Saabs personbilsdivision samt Fords förvärv av Volvo personvagnar. Dessa två fall ställer höga krav på organisatorisk autonomi. Vi har främst använt oss av sekundär data inhämtade ur två böcker som beskriver de båda förvärven ur ett populärvetenskapligt perspektiv.</p><p>Det visade sig att de olika förvärven skiljer sig åt när det kom till utformningen av ledningen. GM bytte ut större delen av Saabs ledning medan Ford valde att behålla den ledning som redan existerade med några få undantag. De olika ledningarna uppfyllde till viss del de nyckelfaktorer som vi ansåg var viktiga vid en integrering. Det är däremot omöjligt att dra någon slutsats om lednings betydelse vid respektive utformning.</p>

No description available.

Bakgrund: Idag är världsekonomin väldigt komplex och globaliserad. Det är näst intill omöjligt att beskriva en ekonomisk företeelse utan att redogöra för en serie av händelser som leder fram till fenomenet. Media är ett väldigt viktigt forum för hur aktiekursen skall utvecklas. Det är via den som spekulanter på marknaden får sin information och skapar sig en uppfattning om marknaden.. Ett företag kan förvärva ett annat med anledning av en rad olika motiv såsom ökad lönsamhet genom synergieffekter, ökad konkurrenskraft genom större marknadsandel. Problem: Företagen kan även räkna på vilka synergieffekter man uppnår genom ett uppköp, vilket kan vara ett tillräckligt köpmotiv. Problemet vid beräkningar av synergieffekter är att i teorin kan dessa verka fördelaktiga i större utsträckning än vad som i praktiken är möjligt att genomföra. Syfte: Undersökningens huvudsyfte är att visa hur företags aktiekurser påverkas vid förvärv. Delsyftet är att visa om samband finns mellan börskursens utveckling och det bakomliggande motivet till förvärvet. Avgränsningar: Undersökningen begränsas till att bara ta upp hur de senaste 3 årens förvärv påverkar börskursen för 10st slumpmässigt utvalda budgivande bolag från skiljda branscher på stockholmsbörsens LargeCap-lista. Metod: Händelsefönstret för vilken respektive transaktion beräknas kommer att vara 2 dagar innan offentliggörandet av förvärv, dagen för offentliggörande samt 1 dag efter förvärvet. De händelser som kommer observeras är förvärv som 10 bolag på stockholmsbörsens LargeCap-lista gjort under 3 år. Därefter försöker samband att hittas mellan de olika affärshändelserna och varför kursen utvecklats som den gjort samt försöka belysa om samband finns mellan variablerna: motivet till förvärvet och börskursens utveckling. Slutsatser: Det aktieägarna förlorar på idag i förlorat aktievärde måste ses ur ett långsiktigt perspektiv. Företag måste få göra förvärv för att kunna växa och förvärva viktiga verktyg/möjligheter på marknaden. När dessa förvärv gjorts så har det förvärvande företaget med största sannolikhet gjort beräkningar över hur mycket intäkter den nya verksamheten kommer att kunna generera, detta i sin tur kommer att påverka aktiekursen längre fram när de förhoppningsvis positiva kvartalsrapporterna och årsredovisningarna släpps. Det kan löna sig att ha tålamod då företaget kommer att växa i och med sitt/sina förvärv och i framtiden kanske ha en stark närvaro på marknaden.

Förvärv blir mer och mer vanligt inom affärsvärlden. Företag förvärvar andra företag som har de konkurrensfördelar som de vill komma åt. Det kan handla om att få mer kompetens eller utöka sin marknadsposition genom att förvärva företag med utvecklad produktion. Dessa olika motiv leder till olika integrationsprocesser. Har ett företag flera motiv bakom ett förvärv ställer detta motstridiga krav på självständighet och beroende hos de båda företagen. Vissa förvärv kräver att integrationen är minimal för att inte förstöra det värdeskapande process som företaget vill åt. Samtidigt finns det förvärv som kräver en total integrering för att kunna utnyttja värdet vid produktionsresurser. Uppsatsen handlar om den paradox som uppstår när ett företag är ute efter flera värden hos det tilltänkta företaget och detta kräver motstridiga integrationsprocesser som ställer höga krav på ledningen. Detta leder fram till syftet som lyder: Uppsatsen ska undersöka hur ledningen i det förvärvade företaget utformas när förutsättningarna kräver stor grad av självständighet hos det förvärvade företaget. Den modell som används för att beskriva problematiken är framtagen av Haspeslah och Jemisons (1991) och beskriver integrationsprocessens krav på ömsesidigt strategiskt beroende i kombination med organisatorisk autonomi. Uppsatsen utvecklar deras resonemang och kompleterar modellen med nyckelfaktorer för hur en ledning ska utformas när det kommer till ett förvärv. Dessa nyckelfaktorer bygger främst på resonemang av Kitching (1967), Armour (2002) och Haspeslagh och Jemison (1991). För att beskriva och analysera problematiken i verkligheten används två förvärv, GM:s förvärv av Saabs personbilsdivision samt Fords förvärv av Volvo personvagnar. Dessa två fall ställer höga krav på organisatorisk autonomi. Vi har främst använt oss av sekundär data inhämtade ur två böcker som beskriver de båda förvärven ur ett populärvetenskapligt perspektiv. Det visade sig att de olika förvärven skiljer sig åt när det kom till utformningen av ledningen. GM bytte ut större delen av Saabs ledning medan Ford valde att behålla den ledning som redan existerade med några få undantag. De olika ledningarna uppfyllde till viss del de nyckelfaktorer som vi ansåg var viktiga vid en integrering. Det är däremot omöjligt att dra någon slutsats om lednings betydelse vid respektive utformning.

No description available.

En fusion eller ett förvärv leder till dramatiska förändringar i ett affärsnätverk, vilket påverkar leverantörer, kunder och konkurrenter. Syftet med uppsatsen är att diskutera hur Radi Medical Systems syn på sina konkurrenter förändras efter att ha blivit förvärvade av St:Jude Medical. Vi gör en fallstudie där vi utgår från teori om nätverksbilder (affärsnätverk och affärsrelationer) där olika dimensioner analyseras. Vår studie påvisar som tidigare forskning att vissa konkurrenter tycks vinna på fusionen och förvärvet. Synen på konkurrenter förändras från att Radi inte fokusera så mycket på konkurrenterna till att Radi i vissa fall är inblandade i rättsliga tvister och att de börjat intressera sig för vad konkurrenterna gör som en del i sin marknadsföring. Vår slutsats pekar på att mer forskning måste ägnas åt att förstå hur relationerna till konkurrenterna förändras i samband med en fusion eller ett förvärv. Att förstå relationerna till konkurrenterna kan bidra till att minimera konkurrenternas förtjänster.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om fusioner och förvärv genomförda av svenska börsnoterade företag mellan år 1990 och år 2005 har skapat något värde för det köpande företagets aktieägare. För att besvara syftet har en kvantitativ studie i form av en eventstudie gjorts, där det köpande företagets faktiska avkastning tre år efter transaktionstillfället har jämförts med en beräknad förväntad avkastning utifrån Fama och Frenchs trefaktormodell. Resultatet tyder på att fusioner och förvärv faktiskt har skapat värde för det köpande företagets aktieägare på lång sikt, men detta kan inte fastställas statistiskt.

Företagsförvärv har blivit ett allt vanligare tillvägagångssätt för företag att växa och bli mer konkurrenskraftiga. Många tidigare studier har fokuserat på vad som sker organisatoriskt med de företag som slås samman vid ett förvärv, samt hur detta påverkar företagskulturen. Mindre fokus har riktats på vad som händer med de involverade företagens nätverksstrukturer i form av kunder och leverantörer. Syftet med denna studie är därför att studera hur relationer till kunder och leverantörer påverkas av ett företagsförvärv samt undersöka huruvida syftet med förvärvet påverkar eventuella nätverksförändringar. Den metod som ligger till grund för studien är en multipel fallstudie där fyra företagsförvärv har granskats. Dessa förvärv har studerats genom intervjuer med representanter från både det förvärvande och det förvärvade företaget. Analysen har gjorts med hjälp av en framtagen analysmodell baserad på tidigare teorier kring kundreaktioner vid förvärv, vilken utvidgats till att även innefatta leverantörer. Resultaten i denna studie visar att nätverksförändringar skett i samband med samtliga förvärv. Studien visar även att syftet med förvärvet har en påverkan på eventuella nätverksförändringar.

Lärande bygger på en process baserad på erfarenheter, där kunskap utvecklas när nya situationer upplevs. Förvärv har länge varit ett vanligt, men också problematiskt, expansionssätt. Forskning visar att antalet lyckade förvärv inte ökat nämnvärt trots att erfarenheten i området blivit större. Den här uppsatsen behandlar hur integrationsstrategierna ser ut i ett kraftigt expanderande friskvårdsföretag, samt hur de skiljer sig åt mellan länderna Sverige och Tyskland. Därefter undersöks hur lärande används i företaget samt om och hur det påverkar integrationsstrategierna. Datainsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer med personer som arbetar med förvärv på företaget. Resultatet visar att integrationsstrategierna inte skiljer sig åt mellan tyska och svenska förvärv. Däremot finns olika faktorer som påverkar olika vid den faktiska integrationen, som exempelvis företagets rykte och historia. Lärandet används i stor utsträckning vid förvärv i företaget och de arbetar för att bevara och maximera detta genom bland annat dokumentation. Det visas även att lärandet har en påverkan på integrationsstrategierna genom att det förbättrar processerna för integrationen och bidrar till erfarenheter som utvecklar företagets kompetens och kunskap om förvärv.