Bakgrund: Varje år får cirka 12 000 personer i Sverige afasi, ofta till följd av en stroke. Afasi innebär att talet och/eller förståelsen är nedsatt, vilket påverkar kommunikationen och därmed omvårdnadsarbetet eftersom det blir svårare för sjuksköterska och patient att förmedla sig med varandra. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur sjuksköterskan upplever kommunikationen med strokepatienter som har afasi. Metod: Studien är en intervjustudie och baseras på 5 intervjuer med sjuksköterskor som arbetar på strokeavdelningar. En kvalitativ ansats har använts och datainsamlingen skedde genom intervjuer med semistrukturerade frågor. Resultat: Resultatet visar att kommunikation är av stor betydelse för att omvårdnaden ska fungera och att det finns många icke-verbala metoder och hjälpmedel att använda sig av vid kommunikationen. Trots dessa metoder och hjälpmedel är det många gånger svårt att nå fram till patienten vilket kan leda till frustration samt att viktiga omvårdnadsåtgärder går förlorade. Diskussion: Kommunikationssvårigheterna kan leda till att sjuksköterskan omedvetet orsakar patienten vårdlidande eftersom patienten inte alltid kan förmedla sig till sjuksköterskan och därmed inte förklara hur denne vill ha det eller be om hjälp. Enligt många sjuksköterskor är avsaknaden av tid en stor orsak till problemet eftersom det krävs mycket tid för att få en icke-verbal kommunikation att fungera. Slutsats: Kommunikation behövs för att kunna etablera en fungerande relation i omvårdnaden och även vid nedsatt kommunikation bör relationen bygga på respekt mellan sjuksköterska och patient.

Depression is a serious mental health concern affecting nearly 20% of the population (Kessler, 2002). A hallmark feature of depression is a prolonged period (i.e., 2 weeks or more) of sad mood. Because of this, recent conceptualizations have described Major Depressive Disorder as a dysfunction of emotion regulation (e.g., Kring & Bachorowski, 1999). However, the nature of this emotion regulation dysfunction in MDD is not well understood. The current study examined whether experimentally manipulating emotion regulation during a stressful task would help depressed individuals more effectively regulate subjective and physiological emotional responses. Although theorists have speculated that depression may potentiate certain emotional states, few empirical studies have been completed. One study found that depressed individuals reacted with significantly greater anger in response to a distressing and frustrating task than non-depressed individuals (Ellis, Fischer & Beevers, 2010). That study suggested that emotion regulation difficulties may contribute to the potentiation of some negative emotions, such as anger, among depressed individuals. Altering the emotion regulation strategies typically used by depressed individuals could therefore attenuate emotional reactivity to stressful experiences. Gross (1998) posits that emotion regulation can occur at two distinct points--either manipulating the input or the output of the emotional process. He refers to these as antecedent-focused (e.g., reappraisal of cognitions) or response-focused (e.g., acceptance of experience) emotion regulation. This theoretical framework provides a model through which to examine strategies to reduce distress and anger in depression. Specifically, the current dissertation examined the differential effects of manipulating an emotional response before generated (reappraisal; antecedent-focused) and after elicited (acceptance; response-focused). Depressed and non-depressed individuals were randomized to an emotion regulation strategy: reappraisal, acceptance or no strategy. They then completed a standardized, distressing task previously shown to potentiate anger (Ellis et al., 2010) and affect physiological responding (Matthews & Stoney, 1988). Subjective (i.e., anger, anxiety) and physiological (i.e., heart rate, galvanic skin response, respiration) emotional responses were collected to determine whether manipulating emotion regulation attenuates emotional reactivity to the distressing task. Results indicated that depressed individuals responded with greater anger, had lower galvanic skin conductance response, and persisted for shorter duration on the task than non-depressed individuals. Results also indicated that instructions to accept emotions increased anger during the task compared to reappraisal or no strategy. However, depression status and emotion regulation strategy did not interact, suggesting the effect of emotion regulation strategy did not differ across depression groups. Further, there were no differences between strategies for task persistence or skin conductance. Results suggest that acceptance is not an effective strategy for the acute reduction of anger. Results also emphasize the importance of anger potentiation and distress intolerance and highlight the need for continued work that identifies more effective strategies for emotion dysregulation in depression. / text

A generalized model which describes a family of antiferromagnetic Heisenberg magnets on a three-dimensional stacked triangular lattice is introduced. The model contains a constraint parameter which changes the details of the interactions but not the symmetry of the model. We investigate the question of whether a first or second order phase transition occurs in these systems using a short time dynamics method. This method does not suffer from the problem of critical slowing down which occurs in the usual equilibrium Monte Carlo simulations. The effective critical exponents are determined as a function of the constraint parameter. Our results provide strong evidence that the phase transition is first order. In addition, for a particular value of the constraint parameter, the model corresponds to an antiferromagnet on a stacked Kagome lattice. In this case, our results are not inconsistent with the existence of a finite temperature first order phase transition.

A generalized model which describes a family of antiferromagnetic Heisenberg magnets on a three-dimensional stacked triangular lattice is introduced. The model contains a constraint parameter which changes the details of the interactions but not the symmetry of the model. We investigate the question of whether a first or second order phase transition occurs in these systems using a short time dynamics method. This method does not suffer from the problem of critical slowing down which occurs in the usual equilibrium Monte Carlo simulations. The effective critical exponents are determined as a function of the constraint parameter. Our results provide strong evidence that the phase transition is first order. In addition, for a particular value of the constraint parameter, the model corresponds to an antiferromagnet on a stacked Kagome lattice. In this case, our results are not inconsistent with the existence of a finite temperature first order phase transition.

Inledning: Självskadebeteende är inte en ny företeelse och på senare tid har en ökning av fenomenet uppmärksammats. Självskadebeteende innebär att en person orsakar sig själv skada genom att skära sig för att lindra ångest eller annan psykisk smärta. Beteendet är vanligare hos flickor än hos pojkar. Syfte: Var att belysa sjuksköterskors och patienters beskrivna upplevelser av självskadebeteende i vården. Metod: En litteraturöversikt med innehållsanalys har genomförts. Resultat: Det framkom att patienterna inte kände sig sedda som en människa utan upplevde att personalen såg dem som en börda. Det upplevdes positivt när personalen tog sig tid för dem. Sjuksköterskorna hade en något negativ attityd gentemot patienterna och såg dem som uppmärksamhetssökande. Det framkom att personalen såg arbetet med patienter med självskadebeteende som utmanande men psykiskt påfrestande. Diskussion: Det är viktigt med gemensamma riktlinjer hos personalen så de arbetar på liknande sätt och känner samhörighet och stöd i arbetsgruppen. För att vården och samarbetet ska fungera bra är det viktigt att patienter känner förtroende för personalen. Slutsats: Personalen behöver få mer utbildning om självskadebeteende för att få ökad kunskap och förståelse för denna patientgrupp. Det behövs mer forskning inom området för att förbättra omvårdnaden.

Thesis (D. Min.)--Ashland Theological Seminary, 1990. / Abstract. Includes bibliographical references (leaves 174-178).

Thesis (M.S.)--University of Wisconsin--Madison, 1975. / eContent provider-neutral record in process. Description based on print version record. Includes bibliographical references.

Th.--Sci. phys.--Grenoble 1, 1981. N°: 98. / Extr. en partie de Journal of magnetism and magnetic materials, 15-18, 1980, 111-112 ; de Solid state communications, 32, 1979, 7, 487-491 et de Journal de physique. Lettres, 41, 1980, 12,291-294.

Mobbning i arbetslivet är ett reellt problem som inte bara drabbar den mobbade utan hela arbetsplatsen. Arbetsmiljöverket beräknade att 9 % av arbetstagarna i Sverige var mobbade år 2009. Forskare har beskrivit mobbningens omfattning, orsaker, uttryck och konsekvenser men hittills har interventionsforskningen varit mer eftersatt. Syftet med denna studie var att utveckla kunskaper om tillämpade åtgärder mot mobbning på arbetsplatser, med fokus på respondenternas uppfattning om interventioner. Vi intervjuade 7 personer om deras erfarenheter av mobbning i arbetslivet och materialet analyserades med grundad teori. Interventioner för akut, reparativt respektive preventivt arbete som kan tillämpas på individ-, grupp- samt organisationsnivå presenterades. Interventionerna sammanfattades i en interventionsmatris. Respondenternas mål var en god och mobbningsfri arbetsplats och i linje med ett salutogent perspektiv förespråkades preventivt arbete. Ett bifynd var att så stor del av frustrationen i mobbningsprocessen relaterades till diskrepanser mellan förväntningar och verklighet. Likheter mellan förväntansdiskrepans och psykologiska kontraktsbrott diskuterades.

In recent years. the concept of frustration has been central in both mental hygiene and social psychology. This is rightfully so. Frustration has been defined as any kind of thwarting or blocking of the motive (4. 7. 14). Any person involved in modern day living is confronted with many types of situations which do actually block or thwart his wishes or drives. A person may be blocked because of conditions existing in the environment. because of personal inadequacies. and because of conflicting drives. Since a person is forced to face so many sources of frustration. the method that he chooses to use in an attempt to adjust has become paramount in importance.