The purpose of this study was to examine how some young mothers, who previously have been in foster care or residential care, describe the way motherhood has affected their lives and identities. Narrative interviews were conducted with three teenage mothers and one mother aged 23. As tools for analyzing the narratives, theories about narrative psychology and how people present themselves through story-telling and language were used. The results of the study show that becoming a mother was life-changing in a positive way, according to the young mothers. They described how they, since becoming mothers, had become more mature and now lived less risk-full lives. Motherhood had brought a new focus to their lives and had given them motivation to study and to become self-supporting. The mothers expressed a wish to give their children a better childhood, than they themselves had. The results of the study were similar with the results reported in previous, qualitative studies of the experiences of young mothers.

Denna uppsats handlar om biologiska barn och hur deras delaktighet, utifrån barnkonventionen och begreppet ”barnets bästa”, beaktas av yrkesprofessionella som handhar ärendet när deras familj åtagit sig uppdrag att vara familjehem. Syftet med vår studie är att undersöka hur socialtjänsten beaktar biologiska barns bästa vid en familjehemsplacering, utifrån biologiska barns delaktighet. Ett steg till att undersöka deras delaktighet är att ta reda på om det finns rutiner för hur yrkesprofessionella inom familjehemsvård i deras arbete gör biologiska barn i familjehem delaktiga under en familjehemsplacering. Genom en kvalitativ metod som metodval har vi med hjälp av en semistruktuerad intervju genomfört intervjuer med fyra familjehemssekreterare inom familjehemsvård på socialtjänsten samt fyra externa familjehemsutredare på uppdrag av socialtjänsten. Urvalsgruppen arbetar inom och på uppdrag av olika kommuner i Sverige och har olika års erfarenhet inom yrket. Tidigare forskning både internationellt och nationellt har bland annat studerat om placerade barns upplevelser i familjehem samt familjen som helhet i familjehem. När det gäller biologiska barn i familjehem visar det sig att det är ett ytterst begränsat forskningsområde. Resultat i studien visar att trots de yrkesverksammas olika bakgrund så beskriver majoriteten av urvalsgruppen att biologiska barns delaktighet inte har en direkt given plats i processen då rutiner för det saknas och föräldrarna förväntas förmedla vidare information till sina barn. Samtliga i urvalsgruppen ger en beskrivning av att biologiska barns delaktighet i en familjehemsplacering bör förstärkas. Det finns behov av att lyfta och tillämpa biologiska barns rätt till delaktighet vid en familjehemsplacering. Resultatet visar på att frågan är angelägen att få besvarad och behöver undersökas närmare med ytterligare forskningsstudier. / This essay is about biological children and how their participation, based on the Convention on the Rights of the Child and the concept of "the best interests of the child", is considered by professionals who handle the case when their family has undertaken the task of being a foster family. The purpose of this study is to investigate whether there are routines for how professionals in foster care units in their work make biological children in foster families involved during a family home placement. The study intends to make visible how the participation of biological children is considered at all stages of a foster care placement, i.e., from the beginning, during the time and at the end. Through a qualitative method as a method choice, we have, with the help of a semi-structured interview, conducted interviews with four foster care secretaries in family home care at the social services and four external foster care investigators on behalf of the social services. The selection group works within and on behalf of various municipalities in Sweden and has different years of experience in the profession. Previous research both internationally and nationally has, among other things, studied the experiences of placing children in foster families and the family in family homes. Regarding biological children in family homes, however, research shows that it is an extremely limited area of ​​research. Results in the study show that despite the professionals' different backgrounds, most of the sample group describes that biological children's participation does not have a directly given place in the process as routines for it are lacking and parents are expected to pass on given information to their children. A description from everyone in the selection group shows that biological children's participation in a family home placement should be strengthened. It summarizes the need to raise and apply biological children's right to participation in a family home placement. The results show that the question is important to get answered and need to be investigated further. Further research is needed to examine biological children's experience of participation and its significance.

Syftet med denna studie har varit att utifrån socialsekreterares upplevelser och erfarenheter få en fördjupad förståelse för vad som påverkar delaktighet för barn som ska placeras i eller redan är placerade i familjehem. Studien har genomförts utifrån sex semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare i Kalmar län. Analysen har gjorts utifrån ett maktperspektiv samt begreppen being och becoming. Resultatet av vår studie visar att barnens delaktighet i mångt och mycket ligger i socialsekreterarnas händer. Socialsekreterarna kan genom sin makt påverka i vilken utsträckning barnen kan vara delaktiga. Det handlar också om deras sätt att se på barnen som being eller becoming; som kompetenta aktörer eller barn i behov av skydd. / The aim of this study has been to get an in-depth understanding of what affects children's participation for those about to be placed in, or already placed in care, from social workers point of view and experiences. The study has been made through six semi-structured interviews with social workers in Kalmar county. The analysis has been made from a power perspective and by using the concepts of being and becoming. Our result show that children's participation in many ways lays in the hands of the social workers. They can trough their authority influence in which extend the children can be participants. It also lays within the social workers way of seeing the children as being or becomings; as qualified actors or children in need of protection.

När ett barn inte kan bo kvar hos sina biologiska föräldrar måste samhället ingripa för att trygga barnet, ansvaret vilar då på socialtjänsten. En vanlig åtgärd är att barnet blir placerat i ett familjehem, dock är det fortsatt socialtjänsten som ansvarar för att barnets behov blir tillgodosedda under placeringen. Syftet med denna studie var att undersöka familjehemsföräldrars upplevelse av socialtjänstens stöd och kontakt i relation till barnets bästa. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som metod och materialet har transkribets, kodats, samt tematiserats i enlighet med Interpretativ fenomenologisk analys. Studien utgår ifrån utvecklingsekologin och anknytningsteorin vid tolkningen av materialet. Resultatet visar att familjehemmen upplever att socialtjänstens stöd brister när det gäller kontakten och kontinuiteten i stödet. Det framgår även att organisatoriska svårigheter som exempelvis handläggarbyten är en bidragande faktor till att stödet upplevs som bristande. Det resultat som var mest framträdande är att familjehemmen önskar ett större fokus på matchning och kemi från socialtjänstens håll för att de ska få de bästa förutsättningarna för en lyckad placering. Information och möjligheten att träffa barnet innan placeringen är två faktorer som identifieras som essentiella för att kunna förbereda sig inför en placering. Därför betonas vikten av en välgrundad placering för att minska risken att barnet behöver omplaceras på grund av att familjehemmet inte har kapaciteten att ta hand om barnet efter barnets behov. Att de biologiska föräldrarnas rätt ofta går före barnets rätt är även ett genomgripande problem inom arbetet med familjehemsplaceringar placerade barn, enligt deltagarna. Familjehemsföräldrarna upplever därför att det behöver ske ett förbättringsarbete inom socialtjänsten för att alltid tillgodose familjehemmen med stöd i from av kontinuerlig kontakt och information om barnets behov samt tillgodose barnets bästa genom att lyssna på barnet vid beslut och se till barnets bästa i främsta rum.

Uppsatsens syfte är att genom familjehemsföräldrars berättelser få en ökad kunskap och fördjupad förståelse för hur eftervården tillämpas i praktiken gällande ungdomar i åldern 18 - 23 år som varit placerade i familjehem. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ forskningsansats använts och det empiriska materialet har framtagits genom kvalitativa intervjuer. Inom studien genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med totalt åtta familjehemsföräldrar. Under intervjuerna var temaområden vägledande: familjehemsföräldrars bild av dagens "stöd och hjälp efter avslutad  placering”/ eftervård, familjehemsföräldrars upplevelse av ungdomarnas behov av eftervård, samt familjehemsföräldrars syn på sin funktion i eftervården. Utifrån Meads symboliska interaktionism samt Bowlbys anknytingsteori analyserades det empiriska materialet. Resultatet visar att familjehemsföräldrarna ser behovet av ett långvarigt stöd för denna målgrupp, men anser att det som idag finns inte kan kallas eftervård. Vår slutsats är att det finns stora brister i eftervården för ungdomar som har varit placerade i familjehem, samt att insatser som finns inte är funktionellt utformade för denna målgrupp. För att detta ska kunna förändras krävs att ungdomarnas och familjehemsföräldrarnas behov i eftervården blir synliga. Familjehemsföräldrars uppdrag i eftervården behöver även utvecklas och förstärkas. / The purpose of the essay is to gain an increased knowledge and in-depth understanding of the use of aftercare in the practice of adolescents aged 18 - 23, who have been placed in a family home, through foster parents stories. To achieve the aim of the study, a qualitative research approach has been used and the empirical material has been developed through qualitative interviews. The study was conducted by six semistructured interviews of eight foster parents in total. During the interviews, thematic areas were indicative: foster parents view of “support and help after leaving care” a.k.a. aftercare, foster parents perception of adolescent need for aftercare and the foster parents view of their function in the aftercare. The empirin was analyzed based on concepts within Mead´s symbolic interactionism and Bowly´s theory of attachment. The result shows that foster parents see the need for a long term support for this target group, but believes that the existing support after leaving care cannot be called aftercare. Our conclusion is that there are major shortcomings in the aftercare of adolescents who have been placed in foster families, and that efforts that are available are not functionally designed for this target group. In order for this to change, it is necessary that the adolescents and foster parents needs of the aftercare are highlighted. The foster parents assignments in the aftercare need also to be developed and strengthened.