The purpose of this study was to illustrate how social welfare secretaries reason around the decision to place a child in foster care. More specifically it aims to find out what social welfare secretaries think about the childs contact with its biological parents during out-of-home placement. The data was collected through questionnaires that were sent out by mail. The result was analyzed with the conceptions; attachment, separation, dissonance and acting space. As a conclusion the result show that the social welfare secretaries experienced that the biological parents sometimes stood in the way of the childs need. This meant that sometimes the child wasn’t given the best available care. The attachment was a central aspect of the decision. The biological parent was described as a significant part of the out-of-home placement and the contact between the child and the parents was seen as important. Mainly, the social welfare secretaries, didn’t give any motive to why. It seems to be the general opinion that it’s good for the child to be in contact with its biological family. / Uppsatsen handlar om separationer, anknytning och svårigheten att bedöma vad som är i barnets bästa intresse. Familjehemsplaceringar är den vanligaste insatsen som socialtjänsten tillhandahåller. Syftet med studien är att belysa hur socialsekreterare resonerar inför beslut om att placera ett barn i familjehem. De tre forskningsfrågorna är; hur resonerar socialsekreterarna kring barnets behov och föräldrarnas rätt? Hur ser socialsekreterarna på kontakten mellan barnet och de biologiska föräldrarna? Hur beskriver socialsekreterarna sina tankar runt beslutet? Studien är en kvalitativ undersökning där postenkäter har skickats till socialförvaltningar i Sverige. Resultatet analyseras utifrån begreppen; anknytning, separation, dissonans och handlingsutrymme. Resultatet visar att socialsekreterarna upplevde att de biologiska föräldrarnas rätt ibland stod i vägen för barnets behov vilket innebar att barn inte alltid kunde ges bästa tillgängliga vård. Anknytningen mellan barnet och de biologiska föräldrarna kommer fram som en central aspekt i beslutet. De biologiska föräldrarna beskrivs som delaktiga i placeringen. Kontakten mellan barnet och de biologiska föräldrarna är viktig men överlag ges få motiveringar till varför kontakten ska bibehållas. Det tycks vara den allmänna uppfattningen att barnet har behov av kontakt med ursprungsfamiljen.

<p>The purpose of this study was to illustrate how social welfare secretaries reason around the decision to place a child in foster care. More specifically it aims to find out what social welfare secretaries think about the childs contact with its biological parents during out-of-home placement. The data was collected through questionnaires that were sent out by mail. The result was analyzed with the conceptions; attachment, separation, dissonance and acting space. As a conclusion the result show that the social welfare secretaries experienced that the biological parents sometimes stood in the way of the childs need. This meant that sometimes the child wasn’t given the best available care. The attachment was a central aspect of the decision. The biological parent was described as a significant part of the out-of-home placement and the contact between the child and the parents was seen as important. Mainly, the social welfare secretaries, didn’t give any motive to why. It seems to be the general opinion that it’s good for the child to be in contact with its biological family.</p> / <p>Uppsatsen handlar om separationer, anknytning och svårigheten att bedöma vad som är i barnets bästa intresse. Familjehemsplaceringar är den vanligaste insatsen som socialtjänsten tillhandahåller. Syftet med studien är att belysa hur socialsekreterare resonerar inför beslut om att placera ett barn i familjehem. De tre forskningsfrågorna är; hur resonerar socialsekreterarna kring barnets behov och föräldrarnas rätt? Hur ser socialsekreterarna på kontakten mellan barnet och de biologiska föräldrarna? Hur beskriver socialsekreterarna sina tankar runt beslutet? Studien är en kvalitativ undersökning där postenkäter har skickats till socialförvaltningar i Sverige. Resultatet analyseras utifrån begreppen; anknytning, separation, dissonans och handlingsutrymme. Resultatet visar att socialsekreterarna upplevde att de biologiska föräldrarnas rätt ibland stod i vägen för barnets behov vilket innebar att barn inte alltid kunde ges bästa tillgängliga vård. Anknytningen mellan barnet och de biologiska föräldrarna kommer fram som en central aspekt i beslutet. De biologiska föräldrarna beskrivs som delaktiga i placeringen. Kontakten mellan barnet och de biologiska föräldrarna är viktig men överlag ges få motiveringar till varför kontakten ska bibehållas. Det tycks vara den allmänna uppfattningen att barnet har behov av kontakt med ursprungsfamiljen.</p>

The aim of this study was to give street-level bureaucrats in out of home placements in child protection the opportunity to give their perspective on the Swedish layperson model regarding child protection. Previous research lacks the perspective of street-level bureaucrats in child protection and more specifically lay person models hence the choice of topic for our essay. This study was based on qualitative content analysis. We carried out seven interviews with street level bureaucrats, more specifically social welfare secretaries working with child protection and out of home placements. The result was analysed through two theories which were Michael Lipsky’s theory about street-level bureaucrats and discretion, and Michel Foucault’s theory regarding power. In the analysis we found several themes: education, power, hybrid models, discretion, economy, and political views to name a few. The analysis showed that many street-level bureaucrats want more educated laypersons in child protection committees or hybrid models to ensure that decisions regarding out of home placements are taken by people with adequate knowledge and education in the chosen matter.

Många svenska barn lever idag i ogynnsamma hemförhållanden. I vissa fall är det bästa för barnet att placeras utanför sin hemmiljö, även om det innebär att barnet separeras från en person de knutit an till. Att separeras från en anknytningsperson kan ge negativa konsekvenser för barnet, det kan till exempel leda till anknytningsproblem. Det har i forskning visat sig att familjehemsplacerade barn i större utsträckning har anknytningsproblem än barn som bor med sina föräldrar. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka faktorer som kan bidra till att familjehemsplacerade barn utvecklar anknytningsproblem. Detta har genomförts som en litteraturöversikt med en innehållsanalys av 15 artiklar som presenterar studier om faktorer som relateras till anknytningsproblem hos familjehemsplacerade barn. Resultatet visar att individrelaterade faktorer så väl som miljörelaterade faktorer kan bidra till att det familjehemsplacerade barnet utvecklar anknytningsproblem. Slutsatsen dras att faktorer hos barnet och faktorer i barnets omgivande miljö är avgörande för att barnet utvecklar anknytningsproblem. / Many children in Sweden are today living in a dysfunctional home environment. In some cases, it is for the child's best interest to be placed out of their home, even if that means to be separated from a person, they have an attachment to. Being separated from an attachment figure can have negative consequences for the child. Research has shown that children placed in foster home, seem to have greater issue in attachment when it compares to that of children who live with their parents. The purpose of this study was to examine factors that can lead to attachment issues in foster children. The chosen method was a literature review including 15 articles that has been analysed through a content analysis. The result of this study shows that individual as well as environmental factors can cause issues in attachmentin foster children.

Vid brister i föräldraförmågan, där modern inte kan se till att sitt barn får de grundläggande behoven tillgodosedda tvingas hon ibland till familjehemsplacering av sitt barn enligt Socialtjänstlagen (SoL, SFS 2001:453) eller enligt Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU, SFS 1990:52). Dessa mödrar har enligt lag rätt till stöd för att bearbeta de känslor som kan uppstå vid denna typ av trauma. Mödrar med egna erfarenheter, exempel Widerlöv (2012) och Trullson (2008) har skrivit // artiklar och böcker där de berättar om att mödrar kan drabbas av känslor som skuld, skam och sorg, och att de har ett behov av stöd i samband med familjehemsplaceringarna.Studien är gjord efter en kvalitativ metod med ett induktivt förhållningssätt. För att kunna besvara studiens syfte och svara på frågeställningarna har sju semi-strukturerade intervjuer med biologiska mödrar genomförts.I resultatet har det framkommit att alla mödrar utom en är missnöjd det stöd som de har erbjudits. Det handlar både om att de inte har blivit erbjudna stöd och att det har varit fel sorts stöd för dem. Andra viktiga aspekter som har framkommit i resultatet är mödrarnas känsla av sorg när deras barn blir familjehemsplacerade, den nya föräldrarollen som uppstår, att socialtjänsten har ett barnperspektiv vid utredningar och beslut samt vilken typ av stöd mödrarna önskar. Detta analyseras sedan med hjälp av den tidigare forskningen som har hittats inom ämnet och med hjälp av Fyhrs sorgteori samt anknytningsteorin. I slutet av uppsatsen presenteras de slutsatser författarna har kommit fram till och en diskussion om dessa. / In lack of parenting skills, where the biological mother can´t give her child its fundamental needs, they´re sometimes forced to place their children into foster homes according to the Swedish law. The two laws who decide if the social services need to help the child is the law of social services (SoL, SFS 2001:453) or the law with special provision about care of children and youth (LVU, SFS 1990:52). These mothers have according to the law the right to get support from the social services to handle the feelings that can come up in these types of trauma. Mothers with direct experience, for example Widerlöv (2012) och Trullson (2008), have written books and articles where they explain that mothers suffer feelings like quilt, shame and sorrow. Therefore they really need the support from the social services. This study is made out of a qualitative and inductive method and to answer the questions of this study, seven semi-structured interviews with biological mothers have been made.In the result the reader can see that all mothers except one are not satisfied with the support that they´ve been offered. It´s both that they haven´t been offered support and that it has been the wrong kind of support for them. There are other important aspects shown in the result which is for example the mothers sorrow when their children move to a foster family, the new role of parenting, and the sorrow for the mothers that the social services works in the perspective of children in investigations and decisions, and what type of support the mother has the right to get. In the analysis the results connects to research related to this subject and the theory of sorrow by Fyhr and the attachment theory. The writers will in the end of this essay account about the conclusions of this study and follow that up with a discussion.

Syftet är att undersöka vad som kännetecknar upplevelser och erfarenheter av familjehemsplaceringar med huvudsakligt fokus på relationer och familjens betydelse. Studien utgår från ett kvalitativt, hermeneutiskt förhållningssätt med tematisk analys gjord på svar från skriftliga intervjuer. Deltagarna bestod av personer med olika erfarenheter av familjehemsplaceringar, dels genom att ha varit placerad, dels tidigare arbetat som familjehemssekreterare. De teman som visade sig känneteckna upplevelser och erfarenheter av familjehemsplaceringar var familjeliv, känslor och utveckling som till stor del handlar om inställningen hos berörda parter. Detta är faktorer som påverkar dels hur pass lyckad placeringen blir, dels huruvida en relation uppstår mellan familjehemplacerad. Utifrån denna studies resultat kan slutsatsen dras att familjehemsplaceringar är komplext och innefattar många faktorer. I och med att placeringens utfall verkar påverkas av inställningen hos berörda parter är det viktigt att arbeta för att samtliga är positiva till vården, samt att den placerade får hjälp att kunna ta emot vården och känslomässigt ta till sig familjehemmet. / The aim of this study is to examine experiences of placements in foster care, with the main focus on relations and the importance of the foster family. The study is based on the qualitative, hermeneutic approach with a thematic analysis made on the answers of the participants’ written accounts. The par­ticipants consisted of persons with different experiences of foster care, either they had previously been placed in out of home care, or they worked as social workers. The themes that seemed to characterize experiences of placements in foster care was family life, emotions and development, which to a great extend also depended on the attitudes of the parties involved. These are factors which appeared to affect both how successful the placement become, and whether a relationship arises between the foster home and the person placed in foster care. Based on these results it can be concluded that placements in foster care are complex and include various factors. As the placements outcome seems influenced by the attitudes of the parties concerned, it is important to work towards ensuring that all concerned are positive and that the person who is placed receive help, in order to be able to benefit from the care offered from the foster family and emotionally embrace them.

Syftet med denna studie är att undersöka hur socialsekreterare beaktar barnets bästa när ett våldsutsatt barn placeras i familjehem. Därmed har socialsekreterares uppfattning av barnets bästa, hur det tillämpas vid placering av våldsutsatt barn samt huruvida handlingsutrymmet är tillräckligt stort för att kunna beakta barnets bästa undersökts. De teoretiska utgångspunkterna för arbetet är empowerment samt Michael Lipskys definition av gräsrotsbyråkratens handlingsutrymme. Studien utgår ifrån ett kvalitativt angreppssätt i form av semistrukturerade intervjuer mot bakgrund av ett målinriktat urval. Resultatet från intervjuerna har analyserats tematiskt och utgör således grunden för vidare diskussion. Resultatet i studien visar främst på att socialsekreterare tolkar barnets bästa genom att se till barnets skydd och trygghet. Detta tillämpas genom att göra barnet mer delaktig i beslutsprocessen genom att ta hänsyn till barnets önskemål vid placering. Samt ständigt se till barnets specifika situation och därmed ta beslut och överväga faktorer som säkerställer barnets trygghet. Resultatet visade även olika uppfattningar kring socialsekreterarnas handlingsutrymme där en del ansåg sig ha tillräckligt med handlingsutrymme för att kunna ta beslut för barnets bästa, medan övriga upplevde det motsatta. Samtliga intervjupersoner stod dock eniga i att det främsta som hindrar deras handlingsutrymme är bristen på familjehem. / The aim of this study is to examine how social workers consider the child’s best interest when an abused child is placed in a foster home. Thus, the social workers’ perception of the child’s best interest, how it is considered when placing an abused child in foster care and whether the social worker discretion is large enough to be able to take the child's best interest into consideration has been investigated. The theoretical framework from which the study is based upon is empowerment and Michael Lipsky's definition of the discretion of street-level bureaucrats. The study is assessed using a qualitative approach in the form of semi-structured interviews with a purposive sample. The results from the interviews have been thematically analyzed and thus form the basis for further discussion. The results of the study mainly show that social workers perceive the best interest of the child by ensuring their protection and safety. This is applied by making the child more involved in the decision-making by taking the child’s desires into consideration when placing the child. Also, by constantly looking at the child’s specific situation and thus making decisions that ensures the child’s safety. The results also showed different perceptions regarding the social worker discretion where some participants felt they had enough discretion to make decisions in the best interest of the child, whereas some participants felt the contrary. However, all participants agreed upon the fact that the main difficulty with their discretion is the lack of foster homes.